Jag har en fråga till L*na Wesstr*m-tråden:s alla medlemmar vilken vem som helst kan svara på som finner intresset.
Frågan handlar om den så kallade trappinspektionen som St*fan Davidss*n gjorde hos sin kamrat JG under Måndagskvällen den 14 Maj (2018).
Låt säga, att SD, under den aktuella kvällen lämnade sin kamrat JG klockan 22:44 på sin cykel (efter den så kallade av honom och JG för trappinspektionen)
Frågan lyder: Vilken tid, kan man då antaga, att St*fan Davidss*n under den aktuella kvällen en stund senare befann sig vid hemmet på Bet*svägen ?
Tillägg: L*na Wesstr*m utsattes för en brutal dödsmisshandel vid cirka-tiden klockan 23:30. Vid det aktuella tillfället hörde @dalaan det första panikartade kvinnoskriket följt av flera strax därefter.
Mvh/JM.
Tror du att SD lånat någonting av JG som han placerat vid planket? Någonting som JG sen hämtade i mörkret i SDs hus? Vad är det du far efter?
En aning förvånande att en del i denna tråd anser att å ena sidan var Stefan en usel person, pappa kopplat till strösselförhör å andra sidan beklagar att han tog sitt liv för flickornas skull.
Intressant perspektiv kan jag tycka. Eller dubbel standard. Hur man ser på den saken. Ungefär som att man utgår från att en pappa alltid är en pappa oavsett hur denne är eller beter sig blir du automatiskt ursäktad, för du är oersättlig. En pappa kan liksom inte avsättas, omyndigförklaras eller belastas, för barn har rätt till sin pappa även om det är en jubelidiot. Det är ett allmänt intryck som jag tror är falskt.
Hans döttrars perspektiv vet vi dock inget om och behöver egentligen inte rota i, de har en egen röst, vilja och tankeförmåga. Är ändå överraskad av att de gett ett så sunt intryck men de har ytterligare blivit äldre och mognat de senaste tre åren. Deras bild och minnen kan ju förändras över tiden framåt dessutom. Vad de sedan subjektivt tänker, känner, tycker eller tror behöver ju inte heller betyda att de är närmast den objektiva sanningen om sakens natur. Eller tvärtom.
För egen del tror jag det är en förenkling att tro att du duger som pappa om du är någon som: skjutsar, ställer upp, betalar, engagerar sig i skolresor eller engagerar sig på loppis. Tar med dig på resor eller tar ansvar och patrullerar närområdet. Allt det ser jag mest som något som varit verksamt som en fasad som mörkar bristen på mycket annat som rör bristande anknytning, lögn, bedrägeri, känslomässigt engagemang, föredömlighet och att vara en vuxen förebild med självkontroll och sunda värderingar. Stefan var en terrorist.
En förälder som mordhotar någon annans barn är garanterat inte nyttig nog i sitt eget föräldraskap.
Mn får nog separera föräldraskap utifrå flera perspektiv när det gäller SD och barnen, även om de olika delarna går väldigt mycket i varandra.
Det ena är ju själva det administativa, försörjande och fysiskt omsörjande/omhändertagande.
Sedan finns ju den uppfostrande/lärande delen.
Sist men inte minst innhåller den kärleksfulla delen, som handlar om att älska, anknyta, att ge och ta, att uppoffra sig men också att lära barnet vad kärlek och omtanke är. Kärlek till just den personen som föräldern är. Det är inte utbytbart på samma sätt som de andra delarna.
Det finns förstås många andra delar i ett föräldraskap, men för de flesta barn är vissa delar av föräldraskapet inte utbytbart.
Även om en förälder är en dålig förälder så kan barnet älska förädern. Och även om förädern har gjort hemska saker och kanske inte borde ha hand om barn överhuvudtaget, kan barnet känna sorg och vrede över vad han har gjort, och sorg och vrede över att han tagit sitt liv efter att ha gjort så mycket ont.
Jag tror absolut att SDs självmord kan ha skapat trauma, saknad, stor sorg över mycket. Alla delar av föräldraskapet kanske inte var så dåliga, och barn är ofta väldigt lojala.
Nu är inte jag en av dom som uttalat mig direkt över att SD varit en usel förälder. Det är svårt att dra slutsatser av det lilla vi sett, även om det finns aspekter som visar på otrevliga sidor av föräldraskapet. Om man bortser från de rent praktiska och nödvändiga delarna av föräldraskapet som att föda och ta hand om barnent rent praktiskt, så kan det ju ha funnits sidor av SD som att han lekt och busat med dom, överraskat med någon rolig grej, tagit med dom på något äventyr, picnick; allt som gör att man känner att någon bryr sig om en på riktigt. Det är inget vi känner till.
Några riktigt otrevliga sidor vet vi om och om det finns sanning i påståendet att SD googlat om plötslig spädbarnsdöd och dessutom ansett att om barnet inte utvecklas som de bör kan man ta bort dom, så borde han naturligtvis inte få ha hand om barn överhuvudtaget. Inte heller att dödshota andras barn gör honom lämplig som förälder.
Men för barnet är det inte objektivt sett utifrån, utan sett subjektivt inifrån. Med känslor och bindingar. Minnen och e förlorad framtid. Allt som krossades, som kunde varit annat.
Så ja, jag tror att självmordet blev ytterligare ett trauma för tjejerna, på allt annat som funnits där, även om han varit en pappa som har gjort mycket dåligt och farligt.
Jag har en fråga till L*na Wesstr*m-tråden:s alla medlemmar vilken vem som helst kan svara på som finner intresset.
Frågan handlar om den så kallade trappinspektionen som St*fan Davidss*n gjorde hos sin kamrat JG under Måndagskvällen den 14 Maj (2018).
Låt säga, att SD, under den aktuella kvällen lämnade sin kamrat JG klockan 22:44 på sin cykel (efter den så kallade av honom och JG för trappinspektionen)
Frågan lyder: Vilken tid, kan man då antaga, att St*fan Davidss*n under den aktuella kvällen en stund senare befann sig vid hemmet på Bet*svägen ?
Tillägg: L*na Wesstr*m utsattes för en brutal dödsmisshandel vid cirka-tiden klockan 23:30. Vid det aktuella tillfället hörde @dalaan det första panikartade kvinnoskriket följt av flera strax därefter.
Mvh/JM.
Bästa JM.
Det finns otaliga scenarion om händelseförloppet i tråden. Kan du inte nöja dig med dessa? Tror du att någon fem över tolv kommer med en ny genial teori?
Det där med att -is-ändelsen kommer från latin var en ny och kul tanke för mig.
Det är ju typiskt lite äldre stockholmare att sätta -is bakom allt. Eller det började där nån gång på 50-talet eller tidigare (lite söderslang) och har sedan spritts vidare inbillar jag mig.
Men jag har aldrig tänkt på att det kanske är en blinkning till latinets -is-ändelse. Nu blir det OT men intressant om man gillar språk.
Vill du berätta mer om
1) dina tankar kring vad fotona på JG och LW talar för klarspråk och
2) dina tankar kring trappinspektionen som SD gjorde och varför den stör dig?
3) är det bekräftat att SD inspekterade JGs trappa ca 1 timme och 30 minuter innan mordet på LW?
Jag var inte medveten om att den genomfördes bara en och en halv timme innan mordet på LW...
Undrar just vad de pratade om.
Vad jag, tills vidare kan berätta, är och blir följande sagt.
Det sades, och det har sagts, att SD under den aktuella kvällen, Måndagen den 14 Maj 2018 fotograferade vattentornet klockan 22:00 med hjälp av sin mobila enhet.
Nu råkar jag nämligen veta och känna till med säkerhet, att det inte var St*fan Davidss*n i egen hög person som hade mobiltelefonen vid just det, speciella fotograferingstillfället.
Gällande de tidigare tagna fotografierna på L*na Wesstr*m tillsammans med JG.
Det fanns en tagen bild, vilken jag tidigare observerade, utlagd på nätet i bildarkivet "L*na Wesstr*m Ör*bro" och "bilder"
Efter att ha gått igenom LW:s bildsida, tycks nu det tidigare tagna och utlagda fotografiet på L*na Wesstr*m och JG vara borttaget från just den bildsidan.
På just det fotografiet, kunde man se LW ståendes i profil till vänster på bilden, samt JG då ståendes till höger. Fotografiet visade en fullständig närkontakt mellan L*na Wesstr*m och JG. Fotografiet visade klart och tydligt vad JG verkligen kände för LW i den stunden då JG hade lutat sitt huvud i lite nedåtböjd ställning tätt vilandes på LW, även JG:s ansiktsuttryck var mycket talande. Jag har även sett fler bilder utöver denna beskrivna på LW tillsammans med JG.
Gällande St*fan Davidss*n:s trappinspektion hos sin kamrat JG under den aktuella kvällen.
Det handlar inte, om att SD skulle ha lånat ett slags mordvapen eller ett så kallat tillhygge av sin kamrat JG, vilket SD sedan skulle ha cyklat hem med till Hj*rstaområdet under Måndagskvällen den 14 Maj (2018) och därefter placerat ut tillhygget någon stans vid den då aktuella mordplatsen.
Tills vidare berättar jag följande sagt.
Jag har sedan en tid lagt min näsa i blöt utanför själva förundersökningsprotokollet gällande mordet på L*na Wesstr*m (2018), och jag kommer att fortsätta på den linjen.
Det finns även utöver mig, folk som är behjälpliga och själva är inställda på att SD bringade livet om L*na Wesstr*m i samförstånd med annan person.
Jag avslutar detta inlägget med, att till ovan skrivet tillägga att,
om jag får den minsta lilla chans till att kunna daska HD på stjärten eller knäppa JG på nosen, så kommer jag att ta tillfället i akt.
Passerade Lenas grav i måndags och lämnade en blomma. Graven var välskött och fin med en del grönt och röda blommor. Blev oväntat berörd på plats trots att jag inte kände Lena alls - jag bor inte ens i Örebro- men har följt fallet och tråden noga. Så jävla orättvist livet kan vara ibland.
Passerade Lenas grav i måndags och lämnade en blomma. Graven var välskött och fin med en del grönt och röda blommor. Blev oväntat berörd på plats trots att jag inte kände Lena alls - jag bor inte ens i Örebro- men har följt fallet och tråden noga. Så jävla orättvist livet kan vara ibland.
Mn får nog separera föräldraskap utifrå flera perspektiv när det gäller SD och barnen, även om de olika delarna går väldigt mycket i varandra.
Det ena är ju själva det administativa, försörjande och fysiskt omsörjande/omhändertagande.
Sedan finns ju den uppfostrande/lärande delen.
Sist men inte minst innhåller den kärleksfulla delen, som handlar om att älska, anknyta, att ge och ta, att uppoffra sig men också att lära barnet vad kärlek och omtanke är. Kärlek till just den personen som föräldern är. Det är inte utbytbart på samma sätt som de andra delarna.
Det finns förstås många andra delar i ett föräldraskap, men för de flesta barn är vissa delar av föräldraskapet inte utbytbart.
Även om en förälder är en dålig förälder så kan barnet älska förädern. Och även om förädern har gjort hemska saker och kanske inte borde ha hand om barn överhuvudtaget, kan barnet känna sorg och vrede över vad han har gjort, och sorg och vrede över att han tagit sitt liv efter att ha gjort så mycket ont.
Jag tror absolut att SDs självmord kan ha skapat trauma, saknad, stor sorg över mycket. Alla delar av föräldraskapet kanske inte var så dåliga, och barn är ofta väldigt lojala.
Nu är inte jag en av dom som uttalat mig direkt över att SD varit en usel förälder. Det är svårt att dra slutsatser av det lilla vi sett, även om det finns aspekter som visar på otrevliga sidor av föräldraskapet. Om man bortser från de rent praktiska och nödvändiga delarna av föräldraskapet som att föda och ta hand om barnent rent praktiskt, så kan det ju ha funnits sidor av SD som att han lekt och busat med dom, överraskat med någon rolig grej, tagit med dom på något äventyr, picnick; allt som gör att man känner att någon bryr sig om en på riktigt. Det är inget vi känner till.
Några riktigt otrevliga sidor vet vi om och om det finns sanning i påståendet att SD googlat om plötslig spädbarnsdöd och dessutom ansett att om barnet inte utvecklas som de bör kan man ta bort dom, så borde han naturligtvis inte få ha hand om barn överhuvudtaget. Inte heller att dödshota andras barn gör honom lämplig som förälder.
Men för barnet är det inte objektivt sett utifrån, utan sett subjektivt inifrån. Med känslor och bindingar. Minnen och e förlorad framtid. Allt som krossades, som kunde varit annat.
Så ja, jag tror att självmordet blev ytterligare ett trauma för tjejerna, på allt annat som funnits där, även om han varit en pappa som har gjort mycket dåligt och farligt.
Jag vill inte spekulera om barnens känslor, det finns många olika reaktioner hos barn. Både lojalitet, andra gånger det motsatta. Anser hemmavideon bekräftar mycket av det jag misstänkt. Stefan är en gränslös och omogen person ur många aspekter. Precis som när han mördade Lena. Hans känslomässiga utveckling är begränsad och han diskuterar som ett outvecklat missfoster när agerar Gestapo i sitt strösselförhör. Istället agerar dottern som den vuxna i rummet. Det tror jag inte är en engångsföreteelse, utan ett återkommande fyrkantigt mönster. Barn med känslomässigt begränsade föräldrar tvingas också många ggr bli vuxna tidigare, än de annars behövt. Hans dotter är en modig tonåring.
Långsiktigt var mest gynnsamt för hans döttrar att han dog. En av de få bra saker han åstadkommit de senaste 10 åren. Inte så att han gjorde det för deras skull utan naturligtvis för sin egen skull. Han tappade ansiktet socialt när domen levererades. Flickorna, Hanna och Lena är bara bifigurer i hans liv som ska stötta en bräcklig och osäker fasad. Hans roll däremot, kunde aldrig ifrågasättas. Men när rollförskjutningen rubbades ur sin forna mall, då var han beredd att göra 3 barn moderlösa. Inget han endast hotade med, utan faktiskt genomförde. Själviska, egocentrerade personer är som helhet vanligtvis inte goda föräldrar av naturliga skäl. De har andra syften med vad de gör.
Jag vill inte spekulera om barnens känslor, det finns många olika reaktioner hos barn. Både lojalitet, andra gånger det motsatta. Anser hemmavideon bekräftar mycket av det jag misstänkt. Stefan är en gränslös och omogen person ur många aspekter. Precis som när han mördade Lena. Hans känslomässiga utveckling är begränsad och han diskuterar som ett outvecklat missfoster när agerar Gestapo i sitt strösselförhör. Istället agerar dottern som den vuxna i rummet. Det tror jag inte är en engångsföreteelse, utan ett återkommande fyrkantigt mönster. Barn med känslomässigt begränsade föräldrar tvingas också många ggr bli vuxna tidigare, än de annars behövt. Hans dotter är en modig tonåring.
Långsiktigt var mest gynnsamt för hans döttrar att han dog. En av de få bra saker han åstadkommit de senaste 10 åren. Inte så att han gjorde det för deras skull utan naturligtvis för sin egen skull. Han tappade ansiktet socialt när domen levererades. Flickorna, Hanna och Lena är bara bifigurer i hans liv som ska stötta en bräcklig och osäker fasad. Hans roll däremot, kunde aldrig ifrågasättas. Men när rollförskjutningen rubbades ur sin forna mall, då var han beredd att göra 3 barn moderlösa. Inget han endast hotade med, utan faktiskt genomförde. Själviska, egocentrerade personer är som helhet vanligtvis inte goda föräldrar av naturliga skäl. De har andra syften med vad de gör.
Tack. Mycket klokt och insiktsfullt skrivet.
Vi får innerligt hoppas att det går bra för alla 5 barnen i framtiden.
Jag vill inte spekulera om barnens känslor, det finns många olika reaktioner hos barn. Både lojalitet, andra gånger det motsatta. Anser hemmavideon bekräftar mycket av det jag misstänkt. Stefan är en gränslös och omogen person ur många aspekter. Precis som när han mördade Lena. Hans känslomässiga utveckling är begränsad och han diskuterar som ett outvecklat missfoster när agerar Gestapo i sitt strösselförhör. Istället agerar dottern som den vuxna i rummet. Det tror jag inte är en engångsföreteelse, utan ett återkommande fyrkantigt mönster. Barn med känslomässigt begränsade föräldrar tvingas också många ggr bli vuxna tidigare, än de annars behövt. Hans dotter är en modig tonåring.
Långsiktigt var mest gynnsamt för hans döttrar att han dog. En av de få bra saker han åstadkommit de senaste 10 åren. Inte så att han gjorde det för deras skull utan naturligtvis för sin egen skull. Han tappade ansiktet socialt när domen levererades. Flickorna, Hanna och Lena är bara bifigurer i hans liv som ska stötta en bräcklig och osäker fasad. Hans roll däremot, kunde aldrig ifrågasättas. Men när rollförskjutningen rubbades ur sin forna mall, då var han beredd att göra 3 barn moderlösa. Inget han endast hotade med, utan faktiskt genomförde. Själviska, egocentrerade personer är som helhet vanligtvis inte goda föräldrar av naturliga skäl. De har andra syften med vad de gör.
Det jag menade var att jag Försökte separera vad som var bäst för barnen och hur självmordet kunde påverka dom.
Nu går det ju inte att sperarera de två delarna, eftersom de hör ihop på många sätt.
Jag kan hålla med om att barnen förmodligen skulle ha fått ett bättre liv utan SD helt och hållet, eftersom han var som han var. Strösselförhöret och de andra händelserna vi läst om är som du säger inga enskilda händelser, utan det har säkerligen förekommit mycket bakom dörrarna i det huset.
Det hade naturligtvis varit bättre om SD inte tagit sitt liv, utan erkänt brottet. Både för Lenas familj och för hans egen. När SD hade kommit ut hade barnen hunnit bli vuxna och kunde välja själva vilken hållning de önskade ha till SD. Så tänker jag.
Med SDs död kommer det aldrig att finnas möjlighet att få några svar, och många frågor kommer till, inte minst för de närmaste.
Jag kan också tänka mig att det kommer att finnas mycket ilska som riktas mot honom, som nu aldrig kan adresseras.
Jag tror att även om många inte tycker synd om SD, att det är inte det som är problemet, så kan jag tänka mig att självmordet blev som att det aldrig blev ett riktigt avslut. Jag minns inte riktigt hur Lenas föräldrar uttryckte det, men det som först kändes som en upprättelse för Lena, blev förbytt till något annat.
För mig känns det inte troligt att SDs självmord varken känns bra för hans barn eller är det bästa för dom på sikt. Det kan skapa hemska trauman, även (eller kanske särskilt) om man har haft en dålig relation till föräldern.
Däremot kan jag tänka mig att varje person som kom i närheten av SD på ett eller annat sätt skulle dra det kortaste strået. Det är givet att man förlorar på att ha vilken relation man än har med honom. Allra bäst är att hålla sig ifrån honom så gott det går.
__________________
Senast redigerad av notknapparen 2021-07-18 kl. 21:21.
Det jag menade var att jag Försökte separera vad som var bäst för barnen och hur självmordet kunde påverka dom.
Nu går det ju inte att sperarera de två delarna, eftersom de hör ihop på många sätt.
Jag kan hålla med om att barnen förmodligen skulle ha fått ett bättre liv utan SD helt och hållet, eftersom han var som han var. Strösselförhöret och de andra händelserna vi läst om är som du säger inga enskilda händelser, utan det har säkerligen förekommit mycket bakom dörrarna i det huset.
Det hade naturligtvis varit bättre om SD inte tagit sitt liv, utan erkänt brottet. Både för Lenas familj och för hans egen. När SD hade kommit ut hade barnen hunnit bli vuxna och kunde välja själva vilken hållning de önskade ha till SD. Så tänker jag.
Med SDs död kommer det aldrig att finnas möjlighet att få några svar, och många frågor kommer till, inte minst för de närmaste.
Jag kan också tänka mig att det kommer att finnas mycket ilska som riktas mot honom, som nu aldrig kan adresseras.
Jag tror att även om många inte tycker synd om SD, att det är inte det som är problemet, så kan jag tänka mig att självmordet blev som att det aldrig blev ett riktigt avslut. Jag minns inte riktigt hur Lenas föräldrar uttryckte det, men det som först kändes som en upprättelse för Lena, blev förbytt till något annat.
För mig känns det inte troligt att SDs självmord varken känns bra för hans barn eller är det bästa för dom på sikt. Det kan skapa hemska trauman, även (eller kanske särskilt) om man har haft en dålig relation till föräldern.
Däremot kan jag tänka mig att varje person som kom i närheten av SD på ett eller annat sätt skulle dra det kortaste strået. Det är givet att man förlorar på att ha vilken relation man än har med honom. Allra bäst är att hålla sig ifrån honom så gott det går.
Du är pålitligt klok, måste jag säga.
Skönt. Balans.
Barn behöver svar, liksom vuxna behöver svar.
Kan hända att S aldrig hade kunnat leverera svar osv pga sin ev problematik.
Men barnen som med tiden blir vuxna hade fått möjlighet till svar ändå, genom att "läsa av"
honom och de svar han skulle ha gett. Osv.
De älskade säkert honom.
Även om saker o ting var komplext.
Att någon "utifrån" säger liknande som jag nyss läste känns ofräscht......
Säkert en spott i barnens ansikten om de en dag läser tråden.
Jag fattar dock frustrationen.
Men riktigt så enkelt är inte livet...
Du är pålitligt klok, måste jag säga.
Skönt. Balans.
Barn behöver svar, liksom vuxna behöver svar.
Kan hända att S aldrig hade kunnat leverera svar osv pga sin ev problematik.
Men barnen som med tiden blir vuxna hade fått möjlighet till svar ändå, genom att "läsa av"
honom och de svar han skulle ha gett. Osv.
De älskade säkert honom.
Även om saker o ting var komplext.
Att någon "utifrån" säger liknande som jag nyss läste känns ofräscht......
Säkert en spott i barnens ansikten om de en dag läser tråden.
Jag fattar dock frustrationen.
Men riktigt så enkelt är inte livet...
Barnen eller tonåringarna är nu i en familjekonstellation som med förkärlek tycks "sopa allt under mattan". Säkert ursprungligen i ett gott syfte "att skydda barnen". Men Hanna verkar fortfarande, särskilt för SOA, falla inom begreppet barn. Vilket jag tror varit mindre lyckat.
Alla har lättare att acceptera fakta, då har man något att förhålla sig till och kan prata om samt bearbeta ev med hjälp av andra än familjen.
Barn har en instinktiv känsla för när det "känns fel". Hoppas att klanen Ax hanterar detta Klokt.
Barnen eller tonåringarna är nu i en familjekonstellation som med förkärlek tycks "sopa allt under mattan". Säkert ursprungligen i ett gott syfte "att skydda barnen". Men Hanna verkar fortfarande, särskilt för SOA, falla inom begreppet barn. Vilket jag tror varit mindre lyckat.
Alla har lättare att acceptera fakta, då har man något att förhålla sig till och kan prata om samt bearbeta ev med hjälp av andra än familjen.
Barn har en instinktiv känsla för när det "känns fel". Hoppas att klanen Ax hanterar detta Klokt.
Jag håller med i allt.
Tyvärr måste jag säga att "sopa problemen" under mattan är ett mycket vanligt problem.
Ser det i många familjer. Olika situationer.
Då menar jag helt vanliga "sunda" familjer...
Det värsta är när man tror man gör barnen en tjänst genom att "hålla undan" sanningen.
När man tror man skyddar dem på så vis....
Inget är mer förödande....
De vet något är jävligt fel men får inte utlopp för frågor/tankar osv.
Det är ångestskapande.
Ett förminskande av barn/ungdomar som faktiskt är väldigt kloka varelser
om man bara bjuder in dem till verkligheten.
Jag menar då att man erbjuder dem sanningen men efter deras åldersnivå osv.
Anpassad. Och svarar på alla deras frågor/tankar.
Och försöker vara seriös och rättvis. Hänsynsfull.
Ja, fakta krävs för att reda ut och för att begripa och komma vidare....
Även för barn.
Eller kanske FRÄMST för barn.