Citat:
Ursprungligen postat av
Rabbia
Allt visas inte på dokument kanske du förstår. Och allt kanske inte barnen säger, om de vet vad pappan kan ta sig till. Vem vet, kanske barnen har blivit hotade. Och känna att de måste vara tysta och inte säga så mycket. Eller att barnen känner att de måste hålla tyst för att skydda mamman ännu mer. De visste säkert vad pappan var kapabel till att göra...
I en vårdnadstvist brukar parterna dra fram absolut allt de kan komma på för att svartmåla motparten.
Det som framkommit från MKs uppgifter i tvisten är att maken vid två tillfällen påstås gått över gränsen och 1.) tagit ett strypgrepp 2015 och 2.) haft en knuten näve i luften framför henne (han slog henne inte) 2018.
Vid ett tillfälle i maj 2021 trängde sig också MK in i svärföräldrarnas bostad för att barnen befann sig där, varvid svärfadern drog henne i armen.
Detta är allt fysiskt våld som ska ha förekommit enligt MK. Det finns inte uppgifter om något mer.
Därtill anger MK att maken haft en rutten förlegad kvinnosyn, inte velat skiljas och haft en egen, men inte olaglig, uppfattning om barnuppfostran.
Det är i princip vad MK räknar upp - det allra värsta hon kan minnas - i inlagan till vårdnadstvisten.
Tycker du att detta är så graverande så det urskuldar att hon ställde barnen framför tåget?
Att detta borde gjort MK ”
dödligt rädd, desperat, förtvivlad utan att kunna se någon annan utväg än att ”rädda” sönerna genom att mörda dem och dö själv”?
Nej - det finns inget mer angivet än ovanstående uppräknade beskrivningar av fysisk eller psykisk misshandel. Ingenting! Det är onekligen rätt torftigt jämfört med vad som vanligen kommer fram om hur misshandlade kvinnor ofta brukar ha haft det