Jag växte upp med en bror som är narcissist.

Tråkigt att höra. Jag blev också överlycklig när min bror en dag flyttade. Han blev utkastad av vår mor. Det var inte förrän långt senare i mitt liv som jag blev medveten om att det som hänt mig inte var normalt.

Är han även sexuellt störd - typ sadist eller pedofil - kanske förgrep sig på dig för att jävlas när ni var små..?

Tråkigt att höra. Det tog mig också ett tag att förstå att det inte var normalt. Jag hoppas att du har ett lyckligare liv nu. Själv kommer jag aldrig över hatet jag känner.

Det måste finnas många av oss.

Nej, pedofil är han inte, inte vad jag känner till i alla fall. Om han har någon annan sexuell störning vet jag inte.

Han förgrep sig inte sexuellt på mig men fann stort nöje i att tortera mig på många olika sätt. Genom olika sätt att muta mig lyckades han hålla det från att komma fram till vår mor.

Kan du berätta lite mer, exemplifiera hans beteende? Vad var det som skrämde din vän, vad gjorde han mot dig under uppväxten?

Fräcka människor, de där narcissisterna.

Jag har lyckosamt bara haft en nära släkting som är narcissist. En grov sådan. Under uppväxten var man alltid rädd för henne och avskydda att åka dit. Hon var en mobbare av rang.

Människor som träffar henne ett par gånger tänker "vilken alert och äventyrlig kvinna" och yngre människor tänker "där är en trevlig äldre dam som lagar mat".

Men där inne finns något riktigt ondskefullt och manipulativt. Hon spelar människor som schack. Hon spelar jävligt dåligt också, men det är svårt för ett barn att förstå det.

Det värsta med de där människorna är att man inte kan lita på ett enda ord eller handling. När de gör något snällt så är det med en baktanke. De vinner någonting på det.

När den här kärringen blev konfronterad så blev det taggarna utåt och hon försökte bokstavligen med varenda trick i boken för att återfå kontakt med mig. Det blir så uppenbart att det är bara ett spel, en taktik, för att återfå vad man förlorat.

Jag lider med er som haft de här människorna inom den direkta familjen. Det måste vara ett rent helvete.

TS, kan du berätta mer exakt vad han gjort mot dig? Exempel på händelser.

Tråkigt att höra att så många far illa.

Tråkigt att höra att även du har drabbats.

Det finns nog många av oss. Jag lever ett lyckligt liv idag och känner nog mest medlidande för hans situation idag. Det blev kanske inte mycket av honom, även om han verkar ha ett fungerande liv med arbete och allt. Men han är väldigt ensam och även om han nog har sig själv att skylla så kan jag ibland tycka lite synd om honom.

Det låter som att du har haft det väldigt jobbigt du med. Hoppas du har ett bra liv idag.

Växte själv upp med en utstuderat elak bror + far . Tog mig 40år att komma över och dom försöker fortfarande fördärva genom att hitta på lögner om mig. Dock faller allt ihop runtomkring dom med tiden vilken känns rätt skönt.

Vad gör han nu för tiden? Har han jobb och familj ?

För att korta ned det hela lite, så blev jag och min vän anklagade för att ha använt min brors skateboard. Det var vår hund som råkat välta den. Vad vi inte visste var att min bror hade lagt någonting på sin skateboard för att se om någon rört den.

Vi låste in oss på mitt rum och han gick lös på dörren med kniv och sparkar. Tillslut var dörren så pass förstörd att jag inte vågade ha den låst längre. Under hot om att döda mig försökte han få sanningen ur min vän. Jag visste ju att min bror aldrig skulle döda mig, men det kunde inte min vän göra. När sanningen väl kommit fram så var allting frid och fröjd. Jag förstår vilken traumatisk upplevelse det måste ha varit för min vän. Det var det naturligtvis för mig också, men för mig var det en del av vardagen.


Han gillade att kväva mig och precis när jag påväg att bli medvetslös så släppte han sitt grepp. Han brukade spänna sitt luftgevär och testskjuta mig i ryggen för att se om det blivit någon mer kraft i luftgeväret. Att bränna mig med tändare var också något han hade stort nöje i. Nya slagkombinationer och sparkar övade han på mig och ville se vad som snabbast fick luften att gå ur mig genom att sparka och slå mig i magen på olika sätt.

Det var så många saker han hade för sig att jag inte kan minnas allt. Han kunde hota mig ibland med att förstöra dyrbara saker i hemmet och skylla det på mig om jag inte gjorde som han sa. Han satte eld på vardagsrumsbordet en gång för att låta mig ta skulden. Jag vågade inget annat än ta på mig det. Ofta fick jag fina saker av honom för att hålla tyst, men ibland kunde han stå med ett flin i ansiktet när mor skällde ut mig.