Citat:
Ursprungligen postat av
WbZV
Din fiktiva tvillingbror kanske vill bli hjärnkirurg? Även om de vuxit upp tillsammans och behandlats lika av omgivningen under hela sin uppväxt så kan tvillingar bevisligen göra olika livsval. Finns det då något i omgivningen som hindrar dig från att vilja bli hjärnkirurg men tillåter din fiktiva tvillingbror att vilja bli det? Eller handlar det bara om att ni är olika personer som vill olika saker?
Att du inte kan välja vad du skall vilja handlar om bristande förmåga. Frihet handlar om att omgivningen tillåter att du vill det du vill oavsett hur du kom fram till din ståndpunkt.
Min tvillingbror skulle inte dela exakt mina livserfarenheter så det finns en chans att han skulle vilja bli hjärnkirurg trots att inte jag vill det, ja. Hade vi däremot haft EXAKT samma livserfarenheter och samma DNA så hade valet blivit det exakt samma, han hade inte velat det.
Svaret på frågan om man vill något eller ej (eller vad som helst vi kallar "ditt val"), är redan förutbestämt innan frågan ens ställs av din hjärnas nuvarande konfiguration i ögonblicket man frågar. Om du tycker något är "bra" eller "dåligt" kan du inte välja... åsikten bara ploppar ut efter att frågan har processats klart av din hjärnas kemiska maskineri,
Illusionen ligger ju sedan i att den oftast även ploppar ut en tanke som säger "JAG valde/tycker detta", dvs "jag hade kunnat välja/tycka annorlunda om vi hade vridit tillbaka tiden och frågat samma sak", (kombinerat med tron på att alla ens tankar är objektiv sanning).
Du hade gjort samma val 100 av 100 gånger om vi spolar tillbaka tiden och frågar igen. Oavsett om man tror att det handlar om bristande förmåga eller ej så har man inget annat val än att tro exakt just det, baserat på din hjärnas uppbyggnad just nu.
Jag trodde också att jag hade fri vilja förr i tiden, och nu när jag undersökt det hela så kan jag inte välja det faktum att jag numera inte tror att jag har det. Om man går lite djupare så handlar det nog om att vi identifierar oss med tankar som säger "jag", när det ju bara är språkfunktionen i hjärnan som skapar en berättelse/tolkning av vad som redan hänt. Om tanken (efter att det hänt) sen säger "JAG gjorde det där" så verkar det som att jag har "kontroll/fri vilja" över det.
Du väljer/tänker inte dina tankar mer (eller mindre) än du smälter din mat (även om det verkligen kan kännas så), det är en automatisk process, de är bara en "output". Som om sportkommentatorn skulle känna att han verkligen styrde händelserna på planen. Och om du inte kan välja dina tankar/känslor osv, exakt var ligger det fria valet? Håller med om din definition om frihet dock.