Citat:
Ursprungligen postat av
micro113
Ändå har vi sett i några fall tidigare att det är just det som hänt. Personen - vanligen en man - har sökt hjälpt med de tankarna och skickats hem, med en mycket tragisk utgång som följd. Det är ingen ursäkt i de fallen heller - de borde dödat sig själva och gett fan i barnen, men likafullt har vården haft kunskapen och bedömt att det inte är "på riktigt" och skickat hem dem.
Nej, psykvården fungerar inte som den skall.
Säger inte att det inte kan hända, men skulle uppskatta om du har ett eller ett par case att presentera. Där alltså en förälder sökt hjälp för sina planer på att mörda sina barn, men blivit avvisad av psykiatrin och sedan dödat barnet/barnen.
Såna ärenden borde i så fall ligga hos IVO (tid: hos SoS) att ta del av. Har du nåt att lägga upp?
Den tysta majoriteten av fall med pat som söker för "lust att döda barn" låter givegvis inte tala om sig och detta just för att de blivit omhändertagna.
Jag är dock enig med dig i att psykiatrin i stort lider av bristtillstånd och det i olika grad och i olika avseenden.
Givetvis kan jag inte ta gift på att mamman inte skulle blivit avvisad om hon traskat in på Hässleholm psyk och berättat om sina planer på att döda sina söner, men jag är övertygad om att risken att hon visats på porten är ytterst liten.
Fast när man läser en del inlägg här, så framgår det att många av dessa postare nog aldrig nånsin hade trott på att mamman här skulle ha kunnat mörda sina barn, så låt oss hoppas att de inte är verksamma inom psykiatrin.