Tråden om Stefan Löfvens regeringskris (2021)

Jag tycker det ligger lite i det. Om grundpremissen i vallöftena angående regeringsbildning förändrats i grunden så kan man inte längre genomföra dem. Om man går till val på en Alliansregering med Kristersson som statsminister men sedan visar det sig att två partier lämnar alliansen och röstar på en annan statsminister, ja då är man fri att söka andra konstellationer, för den man gick till val på finns inte längre. Ponera att man säger att man skall bilda regering med ett parti och det partiet inte klarar 4 %. Är man då bunden till att bilda regering med det partiet? Det går ju inte.

Att få igenom ett beslut kan man förstås inte garantera att man ska hålla men att däremot rösta på ett visst sätt i en sakfråga kan man lova och hålla oavsett hur det går i valet. Ja så vida de inte åker ur riksdagen då för då får de inte rösta.

Ptja, med en drygt 25% av väljarna i ett historiskt komplicerat parlamentariskt läge, kan de knappast driva genomgående socialdemokratisk politik.

Och varför måste det drivas igenom socialdemokratisk politik?
Speciellt när dom som du säger har 25%.
Du missar iaf inte helt oväntat hela poängen.

Det är du som konsekvent håller på med det men du kan aldrig konkretisera vilka vallöften som har brutits eller citera dessa löften. Du baserar dina påståenden på subjektiva fultolkningar bara.


M+KD+C+L lovade att göra vad de kunde för att bilda en alliansregering med UK som statsminister. M+KD röstade för UK som statsminister och har då uppfyllt sin del av vallöftet men C+L bröt emot det och röstade fram Löfven.

Du missade att regeringsunderlaget kräver löften som står i direkt konflikt med varandra.

Ser ingen annan i riksdagen som hyser större förtroende för statsministerposten.

ja jädrans du fick mig igen vad jag avsåg men utelämnade förklara och väl istället tog för givet var förmågan att verkligen genomföra konkreta vallöften å inte bara visa upp viljan till det å legitimera uteblivna vallöften genom att hänvisa till kompromissvårigheter

För det första är den typen av skrämselpropaganda helt och hållet kontraproduktiv oavsett vilket håll den kommer ifrån. Det är inga underbyggda logiska argument som framförs utan urvattnade floskler som enbart har till syfte att skrämma och måla upp motståndaren som djävulen själv. Den typen av retorik brukar slå tillbaka på den som uttalar den. För det andra är möjligheten för SD att "få makten" mindre än minimal. De skulle mycket väl kunna komma att sitta i en regering, men då har de andra starka viljor att förhålla sig till. Det är att ha en mycket naiv verklighetsuppfattning att tro nåt annat.

En ren lögn. M och KD var beredda, rakt mot löftet mot sina väljare, att göra sig beroende av SD. Då valde L o C att stödja en S/Mp-regering .
Hur mycket du än slingrar dig så är detta fakta som du inte kan förneka. Det börjar bli löjligt nu.

Partiledare från L, M och KD säger detta, att de samarbetar. Givetvis inte inom allt, men där de har gemensamma intressen. De senaste två veckorna har t.o.m Ulf Kristersson och Ebba Busch blivit intervjuade i svt aktuellt, på bästa sändningstid, att de sammarbetar med alla partier och detta inklusiv SD. Finns på svtplay.

Observera att det därefter existerar N antal utskott, där ledamöter från varje riksdagsparti sitter. Där kan man sammarbeta i enskilda sakfrågor och därmed tvinga en vissa beslut oavsett vad regeringen som styr landet i helhet vill. Det händer kontinurligt, t.ex:

https://sverigesradio.se/artikel/riksdagen-kor-over-regeringen-tillsatter-utredning
https://www.svd.se/regeringen-overkord-om-sakerhetspolitiken--igen
https://www.svd.se/finansutskottet-klubbar-kommunmiljarder

Därefter så finns det en budget som olika partier kan rösta tillsammans på, som underförstått betyder att de har sammarbetat om. Regeringen Löfven har misslyckats flera gånger att få igenom sin budget:

https://www.dagensarena.se/innehall/riksdagen-rostade-ja-till-m-kds-budget/
https://sverigesradio.se/artikel/6036148

Observera att jag vet att det var en övergångsregering 2018, men då Stefan Löfven ville sitta kvar som statsminister, så misslyckades han ändå fixa en budget till dess.

Baserar på teknikaliteter i systemet, hade man behövt rösta positivt istället för negativt hade läget varit ett annat.
Min poäng var iaf att det ansvariga och mest demokratiska kanske inte var att bilda regering på detta underlag.