Citat:
Ursprungligen postat av
zilvereko
Herregud, detta elände verkar alldrig ta slut!
Det tillkommer ju bara mer och mer. Riktigt sorgligt det här. Samtidigt som det är både sjukt och extremt obehagligt. Tänker hela tiden - vad händer härnäst?
Nu hoppas jag bara att barnen D är säkra och mår bra. Efter omständigheterna.
Någon som vet var HD är och gör? Henne blir jag inte klok på. Undrar vad och hur hon tänker just nu. Känner hon lättnad? Fri? Eller är hon på psyket igen? Hon verkar ju hamna där titt som tätt.
Inte mer än ett dygn har förflutit och hon är förmodligen i ett chocktillstånd. Med mer eller mindre overklighetskänsla. Lägg därtill att hennes far troligen har tagits in på förhör som misstänkt samt den mediala uppmärksamheten. Även hon ska gå igenom en sorgeprocess och det lär ta tid. Hon mår säkert allt annat än bra.
Men, som du är inne på, så har hon uppvisat knepiga personlighetsdrag. Hon stoppar helst huvudet i sanden och använder sig av alla upptänkliga försvar istället för att möta krassa sanningar.
Någon form av chockreaktion inom de närmsta dagarna och en tid framöver är att förvänta och inget ens hon kan fly ifrån.
Sedan börjar bearbetningen.
Citat:
Vet någon om SDs föräldrar hörts ifrån? Deras son är död, bryr de sig? Är inte så säker på det. De verkar inte ha umgåtts.
Finns många frågetecken fortfarande i denna beska soppa.
SD:s föräldrar har precis nåtts av nyheten att deras son har hittats avliden. De har mist sitt barn. Graden av kontakt lättar inte på något sätt upp det trauma som det innebär att förlora ett barn. Istället kan sorgeprocessen försvåras, intensifieras och förlängas pga skuld, ouppklarade konflikter mm.
De har med all säkerhet skakats om i sina grundvalar och går igenom ett h*vete just nu och kommer att befinna sig där en lång tid framöver.
Det är naturligt.
Förlusten av ett barn förändrar livet för alltid.