Citat:
Ursprungligen postat av
MOPspanaren
Din slutsats om att SE var på plats endast efter några sekunder stämmer inte alls med de uppgifter vi har. Vidare så handlar Lisbeths vittnesmål om sannolikt flera personer än endast GM.
Någon minut efter mordet så ser hon en man inne i gränden stirrande mot henne (LJ). I princip från samma plats där SE uppger sig sett LJ och i princip med samma uppträdande som i Lisbeths uppgifter. Tittandes mot Sveavägen.
Men till din slutsats om "några sekunder".
SE uppger "att han tittade in mot Tunnelgatan ·15-20 sekunder, efter det att han hört skottet."
En anledning till att betvivla hans uppskattning av tid är att är hans övriga uppgifter kring vilka som var på plats samt hur Palme låg visar på det har förflutit fler sekunder än de 15-20 som han uppfattar.
Sedan så har SE aldrig sagt att han sett en flyende gärningsman, eller någon som springer heller för den delen.. Så nu börjar du verkligen tänja på uppgifterna.
Nej, SE och Lisbeths uppgifter om LJ stämmer bra överens. Stillastående och tittandes mot Sveavägen.
SE trodde ända fram till i april 1986, tills han fick se en bild på LJ i ett förhör, att den han såg på Tunnelgatan kunde vara GM. I alla fall om man får tro det han säger i tidningsartiklar och förhör, fram till dess.
Finns det någon tidsuppgift på när SG, som väl var först, och sen AH var framme vid kroppen? Om de var framme efter en 20-25 sekunder, och SE kom till korsningen ungefär samtidigt, samt stod och betraktade kroppen i en 15-20 sekunder så stämmer hans tidsuppfattning bra.
Förhör med LJ, den 4:e april 1986, s. 523-524:
"J: Ja,
då först sneddar jag över Luntmakargatan själv [till den vänstra sidan av barackerna från SE:s förmodade håll sett] och ser honom [GM] springa trappan med
två, tre trappsteg i taget.
F: Han tar så många steg i taget?
J: Två i alla fall.
Och så vänder jag blicken mot Sveavägen och tänkte kolla vad som händer där nere, ska-, om jag ska dit själv och hjälpa-, om jag behövs där nere.
[...]
J: Men jag såg då att det kom folk dit och hjälpte till där nere.
F: Det kan du se, ja.
J: Det kunde jag se då.
F: Han springer då hela tiden uppför trapporna då samtidigt?
J: Samtidigt, ja.
F: Jaha.
J: Jag står precis vid korsningen, så att jag ser både trappan och Sveavägen och Luntmakargatans längd där så att ...
[...]
F: Var befinner han sig då i trappan?
J: Då är [sic? har?] han nog hunnit över häften av trappan."
Här får vi då reda på att:
LJ går ut till vänstra sidan av barackerna, från SE:s synvinkel sett, en 30-40 sekunder efter skotten, och står kvar där och tittar en stund, kanske 10-20 sekunder (tills GM når trappkrönet och kastar en blick bakåt). Det går redan efter en 30-40 sekunder, att iaktta folk omkring kroppen.
Så SE har bara ett fönster på en 10-20 sekunder att hinna observera en LJ som står och tittar, från den positionen på vänstra sidan av barackerna, ned mot Sveavägen, och detta fönster är en 40-60 sekunder efter skotten, medan GM befinner sig i övre halvan av trappen.
För därefter, så fort GM kommit upp, börjar LJ röra på sig själv (förhöret, s. 524):
"J: Ja, när- när han började springa där uppe så bör-, över krönet där så började jag springa själv."
Slutsats: SE:s, LJ:s (och även YN:s) berättelser stämmer bra ihop tidsmässigt. (För att hinna upp och möta YN, torde LJ ha skyndat efter direkt.)
P.S. Hur lätt är det för en 50-årig gubbe att ta den trappen med två eller tre steg i taget? Med 15 timmars kontorsstelhet i kroppen ...
Skandiamannens berömda löpsteg i all ära ... Detta låter som en betydligt yngre person, utvilad och redo för ändamålet (minus skorna).
(Går det verkligen att observera en LJ som står och tittar åt andra hållet i en 4-6 sekunder med en snabb titt över axeln från trappkrönet? Just när GM tittar bakåt har väl LJ blicken riktad upp mot trappen igen? Chansade SE, om han nu var GM, rätt redan dagen efter på att LJ tittade åt andra hållet i flera sekunder? I så fall måste han ha tittat bakåt flera gånger medan han skyndade uppför ...)