Ekonomiskt oberoende. Sen då?

Hade jag blivit ekonomiskt oberoende genom utdelningsaktier och fått cirka 15-20k i månaden av aktier, så hade jag nog först börjat med att luffa runt i Norden med husbil. Testa jobba på olika ställen, lärt känna nya människor, lärt mig nytt språk. Sedan hade jag nog flyttat till det något drägligt varmt land och jobbat lite här och där. Bara åka runt och småjobba på skitställen, leva hälsosamt, äta nyttigt, röra på mig ordentligt.

Man reser/flyttar utomlands och gör exakt vad man vill.

Folk är så jävla tröga. Hur många gånger har man inte sett pensionärer gå ner sig efter pensionen? Men för fan hitta på något! Nej, de sitter på sina feta rövar och deppar ihop framför svt...Finns ju klubbar för precis fan allting. Börja spela boule, schack, poker, datorspel etc. Kommer på hundra saker jag hellre gör än jobbar...

Standard svar från folk som inte kan annat än att jobba för att de måste få in degen. "Men vad ska man annars göra dååååå?" - Följt av ett cepe ansiktsuttryck. Fine, gör det. Jobba tills du dör, have fun!

Jag är uppfinnare/designer/ingenjör/produktutvecklare. Har massor av idéer som jag inte är säker på skulle gå att sälja, så därför sitter jag istället och utvecklare bildelar.

Hade jag varit ekonomiskt oberoende så hade jag startat ett företag och utvecklat grejer utan krav på att gå med vinst.

Gränsen går väl där inkomsterna är större än utgifterna ? Du känner nog inte mig
Mina inkomster är frånkopplade från utgifterna.
Detta är enbart möjligt då jag är ekonomiskt oberoende. Jag håller helt med dig att livet inte blir roligare bara för att man har pengar.

Vad som helst. Meningen med livet är verkligen inte att jobba för att hålla tak över huvudet och mat på bordet. Det finns ingen brist på jobb-uppgifter man kan utföra om det känns att det är det man vill göra. Med fördelen att kunna sluta när man vill eller vägra göra idiotiska saker.

Jag har en familjemedlem som jobbar i skolan, där fanns en arbetskamrat som var pensionerad men jobbade vidare ändå, frivilligt och utan nödvändighet. Den personen kunde alltid säga som det var på möten och när ledningen och rektor kom med massa skit och falska anklagelser samt "hot" där dom kunde "justera" en individuell lön delvis om den konstrade. Inget som rådde på denna. Alla applåderade inombords och berömde denne person utanför mötena.

Så himla typiskt mentaliteten i det här landet. Åhh jag har så mycket pengar att jag slipper jobba, vad ska jag göra nu?! Sen går folk till sina jävla jobb vecka in och vecka ut och tycker de har så lite tid över till annat och deras jobb är så jobbiga men nej, vinna pengar vill de inte, och vinner de, då ska det helst inte vara för mycket. Aftonbladet hade ju en artikel om någons liv som blev helt förstört efter 20 miljonersvinsten.

Kort lista med saker att göra:

• Starta ett företag där man gör precis det man vill och det är skitsamma om man går back
• Umgås med fru/barn mer än tidigare
• Ha tid att varje dag träna och hålla kroppen i trim
• Bygg om en bil
• Skaffa stans finaste trädgård
• Ha tid att laga riktigt god mat istället för att stressa förbi Ica på väg hem efter ett övertidspass
• Spela TV-spel
• Res när du vill, stanna hur länge du vill. Lönen rullar in vare sig du är hemma eller valfri annan plats och dricker Piña Coladas.
• Renovera huset
• Spela typ golf/tennis/gymma/dra ett triathlon
• ....
• ....
• Nästan precis VAD DU VILL

Det måste vara fruktansvärt tråkiga människor som känner att de inte har något mer än sitt jobb i livet. Jag hade inte jobbat en dag till om det inte vore för lönen. Sen överlappar förvisso hobby och arbete för mig, men jag hade föredragit att sitta hemma och pilla med det/starta något eget över att ha en chef som säger åt mig vad jag ska göra och sitta i möten som är tråkiga (good luck att komma bort från de tråkiga bitarna på en vanlig arbetsplats, hur givande du än känner det är).

"Åh nej, jag har pengar så jag kan leva livet ut utan att lyfta ett finger, vilket problem".......

Nej livet blir väl inte fantastiskt bara för man har pengar. Men får jag välja så tar jag helst inkomsten jag har idag, fast slipper jobba eller jobba med precis det jag vill (det kan gå back). Det är väl uppenbart?

Jag förstår faktiskt inte poängen med att lägga ner minst 20 år på att slippa arbeta när man kan använda den tiden till att försöka lista ut vad för arbete man genuint skulle trivas med. När man vet det gör man en avvägning mellan att arbeta mot att syssla med sitt drömyrke och att arbeta i 20-30 år med det främsta syftet att tjäna mycket pengar. För mig är valet enkelt eftersom det drömyrket antagligen är snarlikt det jag skulle syssla med på min fritid i alla fall och då blir ju att vara ekonomisk oberoende helt onödigt.

Jo, det är precis det som är meningen med livet. Allt annat är påhitt. Människor är byggda för att överleva och detta gör vi genom att arbeta tillsammans med andra människor. Därför är arbete och social samhörighet meningen med livet.

Jag hade startat ett företag med min hobby som bas sen försökt att få det lönsamt.

Humans are driven to explore the unknown, discover new worlds, push the boundaries of our scientific and technical limits, and then push further. - NASA

Står inget om att lönearbeta där.

Jag håller med NASA.

Jag ser något liknande framför mig om några år. Kunna leva på en plats med lite mer sol och värme, kanske söderut i öst/centraleuropa. Florida är Nice!