Avla med en medelmåtta pga bråttom

Kan nog handla om den moderna kvinnans sinnessjuka krav på sin partner, mannen ska helst vara miljonär, flockledare och dessutom vara byggd som en grekisk gud. Utöver det ska han skämma bort kvinnan med tjänster och presenter och lyda hennes minsta vink men inte ens det verkar räcka eftersom ”gräset alltid är grönare på andra sidan”.

Med den kravlistan lär vilken partner som helst se ut som en sorglig förlorare, kombinera detta med löjligt mycket bekräftelse på Tinder och i sociala medier så är det inte så konstigt att t.o.m. en medioker kvinna fått för sig att hon är guds gåva till planeten.

När mannen frågar sig vad kvinnan erbjuder i utbyte för den episka kravlistan blir det logiska resultatet separation eftersom hon ytterst sällan motsvarar den 1% av kvinnligheten som alla män är beredda att döda för. Dagens kvinnor har en vagina och massor av attityd men inte så mycket mer. Orka...

Hallå hallå,
Jag har inte någon stark barnlängtan egentligen, men vet på ett intellektuellt plan att jag absolut inte vill gå barnlös genom livet. Eftersom jag är en kvinna på 34 år så börjar det således brinna i knutarna nu.

Är du på riktigt? 34 år är ingen ålder på en kvinna, inte ens ur ett biologiskt perspektiv. Antar du är en liten snoris, baserat på ditt misogyna uttalande (som förvisso är helt i samklang med Flashbackmajoriteten).

Ja, och jag förstår verkligen att kvinnor blir djupt kränkta av ord som "fitta" och "hora". Sanningen svider.

Jo, jag vet, biologi är både rasistiskt och misogynt. Men ta upp det med Moder Natur, inte mig.



https://abcnews.go.com/GMA/OnCall/women-fertility-falls-lose-90-percent-eggs-30/story?id=9693015

Puss och kjam.

Kan nog handla om den moderna kvinnans sinnessjuka krav på sin partner, mannen ska helst vara miljonär, flockledare och dessutom vara byggd som en grekisk gud. Utöver det ska han skämma bort kvinnan med tjänster och presenter och lyda hennes minsta vink men inte ens det verkar räcka eftersom ”gräset alltid är grönare på andra sidan”.

Med den kravlistan lär vilken partner som helst se ut som en sorglig förlorare, kombinera detta med löjligt mycket bekräftelse på Tinder och i sociala medier så är det inte så konstigt att t.o.m. en medioker kvinna fått för sig att hon är guds gåva till planeten.

När mannen frågar sig vad kvinnan erbjuder i utbyte för den episka kravlistan blir det logiska resultatet separation eftersom hon ytterst sällan motsvarar den 1% av kvinnligheten som alla män är beredda att döda för. Dagens kvinnor har en vagina och massor av attityd men inte så mycket mer. Orka...

Det är ytterst få kvinnor som inte kan bli gravida vid 34 års ålder, även om de redan förlorat flertalet av sina ägg. Det är inte ovanligt med kvinnor på upp till 45 som blir gravida. Sedan kan man diskutera om det är bra att vänta ända till dess, men det jag vänder mig emot är hur du betraktar kvinnor, inte hur många ägg de har eller inte har.

Kan nog handla om den moderna kvinnans sinnessjuka krav på sin partner, mannen ska helst vara miljonär, flockledare och dessutom vara byggd som en grekisk gud. Utöver det ska han skämma bort kvinnan med tjänster och presenter och lyda hennes minsta vink men inte ens det verkar räcka eftersom ”gräset alltid är grönare på andra sidan”.

Med den kravlistan lär vilken partner som helst se ut som en sorglig förlorare, kombinera detta med löjligt mycket bekräftelse på Tinder och i sociala medier så är det inte så konstigt att t.o.m. en medioker kvinna fått för sig att hon är guds gåva till planeten.

När mannen frågar sig vad kvinnan erbjuder i utbyte för den episka kravlistan blir det logiska resultatet separation eftersom hon ytterst sällan motsvarar den 1% av kvinnligheten som alla män är beredda att döda för. Dagens kvinnor har en vagina och massor av attityd men inte så mycket mer. Orka...

Det är inte omöjligt för mig att vinna på lotto. Vem bryr sig? Det handlar om sannolikhet. Fertiliteten är bra mycket sämre vid 34 än 20. Vidare är risken för komplikationer bra mycket högre. Spela inte dum.



https://en.wikipedia.org/wiki/Age_and_female_fertility

Tänker bemöda mig mer tid på er sinnessjuka individer. Kanske är bäst att låta er leva i en fantasivärld och pissa bort er ferilitet vilket gör att ni inte för era gener vidare. Låt dina gener dö, snälla.

Hallå hallå,
Jag har inte någon stark barnlängtan egentligen, men vet på ett intellektuellt plan att jag absolut inte vill gå barnlös genom livet. Eftersom jag är en kvinna på 34 år så börjar det således brinna i knutarna nu.

Problemet? För ett par år sedan så tog det slut med dåvarande pojkvännen efter sju år ihop. Glöden i förhållandet hade dött för länge sen och vi var mer som ett syskonpar som skrotade runt i samma lägenhet. (Men ungefär där hamnar väl alla förhållanden till slut?) Ur ett biologiskt perspektiv är jag dock i efterhand ångerfull över att vi inte hann bilda familj. Anledningen: Hans KANONgener. Akademikerhuvud med mekanikerfingrar, god fysik och karaktär. Lång, välbyggd, äventyrlig och disciplinerad.

Nu sitter jag här och har snart i ett års tid hängt ihop med en kille som jag absolut GILLAR. Han är snäll, rolig och har ett snyggt ansikte - men ungefär där tar listan över de goda egenskaperna slut. I alla fall om man ser det ur ett genetiskt perspektiv. Han är lat, saknar läshuvud och utbildning, är kort, tunnhårig och har en historia med ångest/depression.

På det genetiska pluskontot kan väl eventuellt tilläggas att han kan äta och dricka vad han vill och förbli smal (den lottovinsten har dock lett till att han konsumerar stora mängder onyttigheter och öl på daglig basis) samt att han har en idrottslig talang (som han visserligen varit för lat för att ta till vara).

Jag har ändå förlikat mig med tanken på att det här nu är fadern till mina framtida barn. Jag har helt enkelt INTE TID att börja om i dejtingkarusellen och hitta någon annan. Sådant kan ju i värsta fall ta flera år. Vid det laget kan den sista droppen fertilitet ha sipprat ur mig. Hade jag varit 24 och inte 34 så hade jag däremot aldrig övervägt att skaffa barn med denna kille. Visst, jag tycker mycket om honom, men nog hade jag kunnat göra bättre om jag haft mer tid på mig.

Även jag har såklart plus- och minussidor vad gäller genetiken. Jag är kort, har lätt för att lägga på mig (låter det dock inte ske), ogillar folk och har redan börjat bli gråhårig. Däremot hade jag det pisselätt i skolan, har avancerat snabbt i karriären (tjänar 20k mer än min pojkvän idag), ser bra ut, har en "aktiv livsstil" och en fallenhet för bollsport.

Jag kommer givetvis älska mina ungar högre än allt oavsett hur välfungerande samhällsmedborgare de blir, men nog fan önskar man ju att lille Tyko ska få ha håret kvar efter han fyllt 20 och att lilla Ada inte ska behöva läxhjälp för att klara av mellanstadiet.

Jag och killen pratar ändå om att börja avla efter sommaren. Gör detta mig dum i hela huvudet? Eller finns det någon som känner igen sig?

PS. Vill ej ha svar om att barn är en produkt av kärlek och om man älskar varandra så spelar gener ingen roll. Så resonerar bara resultatet av en defekt genpool.

Som sagt, det verkar ju inte som om mammorna är kapabla till att ge sina barn detta ensam - de barnen är överrepressenterade i typ alla kategorier vi skulle klassa som negativa (inkl kvinnomisshandlare, låga betyg, ej fullgjord skolgång, tonårsgraviditeter etc).

Barnen är ju föräldrarnas ansvar, går ju inte att kräva att andra ska ta den typen av ansvar. Är stor skillnad på en 40ish årig pappa och en 75+ morfar tex.

Verkar vara svårt att ersätta den biologiska pappan hur man än gärna vill. Naturligtvis finns det barn det går bra för, men det är helt klart en riskfaktor.