Avla med en medelmåtta pga bråttom

Hallå hallå,
Jag har inte någon stark barnlängtan egentligen, men vet på ett intellektuellt plan att jag absolut inte vill gå barnlös genom livet. Eftersom jag är en kvinna på 34 år så börjar det således brinna i knutarna nu.

Problemet? För ett par år sedan så tog det slut med dåvarande pojkvännen efter sju år ihop. Glöden i förhållandet hade dött för länge sen och vi var mer som ett syskonpar som skrotade runt i samma lägenhet. (Men ungefär där hamnar väl alla förhållanden till slut?) Ur ett biologiskt perspektiv är jag dock i efterhand ångerfull över att vi inte hann bilda familj. Anledningen: Hans KANONgener. Akademikerhuvud med mekanikerfingrar, god fysik och karaktär. Lång, välbyggd, äventyrlig och disciplinerad.

Nu sitter jag här och har snart i ett års tid hängt ihop med en kille som jag absolut GILLAR. Han är snäll, rolig och har ett snyggt ansikte - men ungefär där tar listan över de goda egenskaperna slut. I alla fall om man ser det ur ett genetiskt perspektiv. Han är lat, saknar läshuvud och utbildning, är kort, tunnhårig och har en historia med ångest/depression.

På det genetiska pluskontot kan väl eventuellt tilläggas att han kan äta och dricka vad han vill och förbli smal (den lottovinsten har dock lett till att han konsumerar stora mängder onyttigheter och öl på daglig basis) samt att han har en idrottslig talang (som han visserligen varit för lat för att ta till vara).

Jag har ändå förlikat mig med tanken på att det här nu är fadern till mina framtida barn. Jag har helt enkelt INTE TID att börja om i dejtingkarusellen och hitta någon annan. Sådant kan ju i värsta fall ta flera år. Vid det laget kan den sista droppen fertilitet ha sipprat ur mig. Hade jag varit 24 och inte 34 så hade jag däremot aldrig övervägt att skaffa barn med denna kille. Visst, jag tycker mycket om honom, men nog hade jag kunnat göra bättre om jag haft mer tid på mig.

Även jag har såklart plus- och minussidor vad gäller genetiken. Jag är kort, har lätt för att lägga på mig (låter det dock inte ske), ogillar folk och har redan börjat bli gråhårig. Däremot hade jag det pisselätt i skolan, har avancerat snabbt i karriären (tjänar 20k mer än min pojkvän idag), ser bra ut, har en "aktiv livsstil" och en fallenhet för bollsport.

Jag kommer givetvis älska mina ungar högre än allt oavsett hur välfungerande samhällsmedborgare de blir, men nog fan önskar man ju att lille Tyko ska få ha håret kvar efter han fyllt 20 och att lilla Ada inte ska behöva läxhjälp för att klara av mellanstadiet.

Jag och killen pratar ändå om att börja avla efter sommaren. Gör detta mig dum i hela huvudet? Eller finns det någon som känner igen sig?

PS. Vill ej ha svar om att barn är en produkt av kärlek och om man älskar varandra så spelar gener ingen roll. Så resonerar bara resultatet av en defekt genpool.

Alltså du är gammal. Du har inte jättemycket att välja på, klart att du får gräva i andrasorteringen. Hade du gjort det tidigare så hade du fått en bättre att avla med, problemet är helt självförvållat.

Du har börjat bli gråhårig och vill avla. Vad är det för fel på kvinnor numera?

Skilj mellan (tillräckligt) goda och perfekta gener. Gener är heller inte allt. Miljö är också viktig. Tänk på allt som kunde varit värre, din karl är ju inte aborigin t.ex.

Din perfekte föredetta kanske får pungcancer om ett år. Hur kommer du se på hans evolutionära "fitness" då? Kan finnas dolda genetiska problem hos alla.

Jag som man skulle nog ställa mig själv fråga om jag är lämplig som förälder om jag inte ens kan komma överens med en partner. Det finns alldeles för många ensamstående föräldrar och deras trasiga ungar.

Ditt resonemang bygger på DITT eget bästa och inte på barnets bästa så du gör ett grundläggande tankefel redan där.. Att skaffa barn för att man själv anser att man skall ha barn utan att ta hänsyn till barnets bästa för minst en 18 års period framåt är inte rätt.

Skaffa dig ett stabilt förhållande innan du ens tänker tanken på att skaffa barn. Inga barn mår bra av ensamstående föräldrar. Ensamma kvinnor tenderar att skapa fler bi och homos, soyboys och mesar som i sin tur får väldigt svårt att skaffa en tjej i framtiden.

Barn behöver få input från båda könen för att kunna ta sig fram i en allt mer komplicerad värld.

Hur är du på Fotboll och hockey ? kan du ut och lira med en ev. grabb framöver ?

En defekt genpool är en pool som känner sig tvingade till att producera en defekt genpool.

Du påpekar massvis med negativa aspekter hos din kille och sedan har du nu valt att skaffa barn med honom, dina barn kommer bli en defekt så kom inte och tryck ner flashback.

& fy helvete vad patetisk du är, ytlig och ska skaffa barn med en kille du ser ner på och inte ens älskar?
Jävlar, här snackar vi desperat.

Beskriver dig själv som nästintill perfekt men själv fick du nöja dig med bottenskrapet, kanske inte är så perfekt trots allt då?

Skaffa inte barn.

Hahah, här har vi ett klockrent exempel som alla MTGOW snubbar tar upp nuförtiden.

Du är GAMMAL, se till att bli gravid, men räkna med att du kommer att ta hand om dina barn ensam, eller leva med någon betasnubbe som kan tänka sig ha barn med någon som missade sin chans tidigare.

Ja, givetvis är det självförvållat. Det är ju nu man önskat att man hade varit man, då hade jag haft möjlighet att fundera på vem jag vill skaffa barn med i 10-15 år till.

(Och gråhårigheten är en gendefekt som jag helt klart kommer föra vidare till nästa generation. Min mormor började bli gråhårig som 20-åring, min mamma som 24-åring. Båda i kombination med att de fick sitt första barn.)

Har jag påstått att jag inte kommer överens med min partner? Vi har det bra ihop. Men rent genetiskt så är han inte allt jag drömt om, om man säger så.

Sen är jag hyfsat säker på att ett barn hellre lever ett liv med en ensamstående höginkomsttagarmorsa (som förövrigt tycker att idrott som fotboll och hockey är LIVET) än att inte finnas till över huvud taget.

Är detta en enorm grej för dig ffs - välj en spermadonator nånstans istället för att binda den här stackars karln till dig i all framtid genom att skaffa ungar med honom.

Du pratar om genetik som om du hade en aning om vad du snackade om men jag gissar på att du missat ena hälften i den där genetiska ekvationen: du själv. Och det är inte en imponerande lista genetiska kvalitéer du drar fram här. Du är med en snubbe som du förlikat dig själv med. Du är bevisligen inte framsynt nog för att planera dom här barnen du tydligen vill ha litet snabbare och du är så jävla pantad att du tror att hans hårlinje är nåt som direkt drabbar eventuella söner och inte barnbarnen (som det brukar vara så hoppar det en generation)

Hela den här genetiska matten verkar helt vara överställd det faktum att det inte är så jävla lätt att ta två folk och sen med litet enkelt matte anta hur ungen kommer bli - man får hoppas att "totalt jävla efterbliven" hoppar en generation med så den stackars ungen inte får kombon av dig, och din alkade tunnhårige late karl.

Seriöst skaffa inte barn. Du verkar inte klipsk nog att ha hand om dom. Och dumpa din snubbe om inte för din skull utan för hans så han kan träffa nån som inte "förlikat sig" med honom. Vet inte vad det där höginkomsttagandet kommer ifrån men det sätter ju verkligen ribban lågt för vad rika har för kvalitéer om det är sant.

Det är ok att vara barnlös och sen växa upp litet mer och kanske hitta till en bättre mental plats och vara en bra bonusförälder eller stöd i kompisars och syskons barns liv.

Plus... gissar litet troll... eller? Är folk så pantade IRL?

Ja, det är lite nu eller aldrig för dig. Dvs. antingen acceptera din killens defekter - eller ge dig ut på marknaden och chansa på att hitta en bättre man. Risken vid sistnämnda är ju att det aldrig blir några barn då. Den som gapar efter mycket...

Problemet är, som du nämner, att även du själv knappast ens är en medelmåtta på dejtingmarknaden längre.
Du sjunker dessutom i värde för varje dag som går.
Detta gäller alltså för avlande och relationer.

Givetvis är du fortsatt intressant i några år till för män som vill ha ett hål eller två för att tömma pungen i.

Män av hög kvalitét är redan upptagna, eller så söker de unga, fertila och vackra kvinnor.

Det är givetvis inte intressant för en man med högt värde att binda upp sig med en 34 årig avdankad kvinna, som utöver att hon fått smaka på olika kukar i säkert 20 år, flera tusentals gånger - kan hon som bäst ge mannen 1-2 barn.

Så för dig är det inte direkt läge att vara kräsen, om du nu vill ha barn. Snart har tåget gått.

Snacka inte om genetik. Ser direkt att du inte har några djupare kunskaper gällande detta. Ex. så bidrar du med 50%. Hur bra är dina gener? Många som tänker som du brukar ha väldigt dåliga gener. Skulle nog avråda din kille från att skaffa barn med dig.

Men ja, du kastade bort en bra chans och får nu nöja dig med andrahandssortering.

Låter kanske lite hårt, men sanningen är som ett finger ner i halsen.

Vet inte så mycket om spermadonation, men det känns som att ovissheten där torde vara ännu större. Dessutom så skulle ju barnet då bli berövad en far.

Om vi ska dra upp vad google säger (apropå varannan generation) så säger även google att tunnhårighet ofta ärvs från mammans sida. Mina kille och alla flintskalliga män i hans släkt talar dock inte till hans eventuella framtida söners hårlinjes fördel...

Du säger att man inte med lite "genetisk matte" kan anta hur två personers barn kommer bli. Jag menar att det är det enda jävla verktyget man har för att kunna uppskatta hur ens barn kommer att bli. Jag har inte sett många exempel på familjer där barnen vida excellerar sina föräldrars kompetenser. För det allra mesta så blir barnen UNGEFÄR lika kompetenta, lika snygga/fula, lika sportsligt begåvade.

Jag trollar absolut inte. Tycker snarare att det är mer sannolikt att du trollar om du menar att du INTE överlägger genfrågan när du ska föröka dig.