Avla med en medelmåtta pga bråttom

Har jag påstått att jag inte kommer överens med min partner? Vi har det bra ihop. Men rent genetiskt så är han inte allt jag drömt om, om man säger så.

Sen är jag hyfsat säker på att ett barn hellre lever ett liv med en ensamstående höginkomsttagarmorsa (som förövrigt tycker att idrott som fotboll och hockey är LIVET) än att inte finnas till över huvud taget.

Vet inte så mycket om spermadonation, men det känns som att ovissheten där torde vara ännu större. Dessutom så skulle ju barnet då bli berövad en far.

Om vi ska dra upp vad google säger (apropå varannan generation) så säger även google att tunnhårighet ofta ärvs från mammans sida. Mina kille och alla flintskalliga män i hans släkt talar dock inte till hans eventuella framtida söners hårlinjes fördel...

Du säger att man inte med lite "genetisk matte" kan anta hur två personers barn kommer bli. Jag menar att det är det enda jävla verktyget man har för att kunna uppskatta hur ens barn kommer att bli. Jag har inte sett många exempel på familjer där barnen vida excellerar sina föräldrars kompetenser. För det allra mesta så blir barnen UNGEFÄR lika kompetenta, lika snygga/fula, lika sportsligt begåvade.

Jag trollar absolut inte. Tycker snarare att det är mer sannolikt att du trollar om du menar att du INTE överlägger genfrågan när du ska föröka dig.

Jag tyckte att hon skrev att hon aldrig hade varit riktigt kär som vuxen? Men att den tidigare mannen i alla fall varit attraktiv. I just TS fall är det därför troligt att hon inte har den hormonella grunden s.a.s. för att bli kär - och då finns det inget att vänta på.

Jo, allt det där vet jag ju. Dock kan det vara tråkigt att missa kärleken. Många av mina väninnor, faktiskt, har varit i just det där dilemmat. Ta det säkra före det osäkra och nöja sig med en man som vill ha dem, medan han vill ha dem, och medan de har några år på sin fruktsamhet kvar. Eller fortsätta vänta på Prinsen som kanske kommer att komma, men mest troligt inte... och då troligen bli barnlös. Kanske har folk det enklare ändå i länder där föräldrarna gör upp äktenskapen? Och alla VET att det är så från tidiga barndomen, och aldrig förväntar sig den romantiska kärleken.

Jo, fast samtidigt måste jag inflika att KÄNSLORNA inte är påhittade av Hollywood. Kärleken och passionen KAN man få i verkligheten, även om utanverket förstås inte är som i filmerna. Det är därför inte så enkelt heller, att ta beslutet att gifta sig och skaffa barn med någon man inte är kär i - för tänk om den där stora, besvarade kärleken kommer att inträffa sedan! I så fall förstör man kanske två familjer och skadar alla inblandade för livet, om man ger efter för passionen. Då hade det varit bättre att vänta... Samtidigt kan ingen se in i framtiden, och ingen vet hur många befruktningsdugliga ägg en 34-årig kvinna har kvar. I den åldern förstörs de i parti och minut...

Livet är inte enkelt, men det kanske inte är meningen heller?

Barn med ensamstående mammor är kraftigt överrepressenterade bland de utslagna i samhället (missbruk, kriminalitet, utanförskap, psykisk ohälsa, självmord). Så jag är inte så säker på det.

Jag tycker inte att vi behöver dra det så långt som till arrangerade äktenskap men kvinnor (och kanske män?) måste sluta att tro på ”sagor”.

Verkligheten:

Man träffar en man/kvinna som man finner attraktiv, snäll, rolig, smart och så vidare.
Man blir kär.
Med tiden så ebbar förälskensen ut och kvar är en nära vänskap, gemensamma intressen och värden, gemensamma barn och förhåpningsvis ett aktivt sexliv.

Hur attraktiv eller intelligent någon är spelar mindre roll än om den blir bra förälder. Ett tryggt hem är dock en god förutsättning.

Jag infiltrerar hela rikets organ, jobbar emot pension med falska diagnoser jag enbart talat mig till, spelat sjuk.

Kommer få elvanse så småningom, 70mgx5/dyng, säljs för 50kg/st, eller burkar för laxen-lax+halv.

becknar ingenting längre men 16.00-20.00 efter arbete på mar 75% om jag trivs, antingen tar jag fredag off eller så arbetar jag till 14.30 dagligen. går det ju beckna 1hg/v smoke utan att riskera mer än böter.

Odlingar.

Börsen, antikt, etc.

Mästerverk!

Kommer vara ekonomiskt oberoende på ca 7.5 miljoner med 10% i avkastning som är bombsäker och dra mig tillbara genom att arbeta på detta sättet i 5 år då jag endast lever på 8lax i månaden, med partner på 20 lax.

Räkna, kan köpa dig.

Om kärlek nu finns, varför skiljer sig folk hela tiden då?

Fast jag tror att det också beror på mycket i själva miljön.
Lyckas mamman ge barnet ett bra liv trots att pappan inte finns med i livet?
Och vill hennes barn själv verkligen bli missbrukare eller kriminell?
Finns det släktingar runt omkring dem, som fungerar som stöd och vara goda förebilder för barnet?

För att kärleken inte alltid varar för evigt. Och för att folk blir itutade att ”förvekliga sig själva” och annat trams.

Om kärlek nu finns, varför skiljer sig folk hela tiden då?