Citat:
Ursprungligen postat av
firebird1974
Finns det någon här i tråden som verkligen tror att PW skulle riskera jobb, karriär och framför allt sätta sitt rykte på spel för att manipulera bevis för att rädda Steffeponken. Nej jag tror inte för en sekund att han skulle vara så urbota dum. Det är väldigt lätt att leta efter en syndabock när utredningen blev som den blev och det är mycket frustration i tråden just nu och det beror väl kanske på att utfallet som väntas av HR inte blir som många av oss hoppats på. Men att bli ovänner och kasta skit på varandra är inte lösningen. För jag tror nämligen att dom flesta av oss är ganska överens om vilket slut vi helst ser på detta avskyvärda mord. Och med handen på hjärtat kära tråd vänner vilka bevis skulle PW ha kunnat manipulerat egentligen, det mesta sköttes väl av NFC och där tror jag inte att PW kan ränna hur som helst.
Det finns en typ av folk som är obotligt tjockskalliga och saknar moralisk kompass. GM är ett exempel på det. När utredningsledaren (?) satte ner foten gick säkert talgdankarna upp för var o en om vad som gällde och stod på spel. Finns skäl att förmoda. Men, i o med att bevisförödelse kan va särskilt kinkigt för utgången i somliga brottsfall så är det ju desto viktigare att problemet blir ordentligt belyst. Och sen då så måste omvärld o anhöriga ändå handskas med vad örebro’s finest mäktar med, utan att någon verkar ha förstört bevis då.
Det var intressant att läsa hur tankarna gick hos de som var först på plats (nyligen i spoiler i tråden). Uppenbarligen vägde UWs ord tungt, kanske lite för tungt givet att han inte hade klart för sig somligt om relationen. Ändå frågar man sig varför man inte gick hårdare fram. Hur ofta rövar en granne med villa, jobb och fru o två döttrar (i omedelbart grannskap) bort en grannbrud med tre barn (varav ett födelsedagsbarn) mitt i paketinslagningen för att hålla henne inlåst? Vad vore det för en sjuk j-l? Idén om mänskorov borde knappt ha diskuterats annat än som en rent terminologisk fråga. Det handlar om mord, varken mer eller mindre. Sug killen, spärra av kåken, hitta liket. Första bästa ställe. Snacka med barnen. Fråga runt om hur hon rörde sig o med vem o var närmast man hjälpligt kan skyla en kropp. Nu hade hon ju inte gängse hemmafrubeteende, men sånt kan man ju ofta fråga nån om. Att hon är på vift o vid någorlunda liv är liksom närmast uteslutet.
Resonera med hundförarna. Eller hundarna. Tankeläsning funkar inte. Särskilt inte med hundar.
Att man kategoriserar saker som mänskorov eller kanske misstänkt mord (och försvinnande) betyder ingalunda (tydligen, och erfarenhetsmässigt) att hundarna eller hundförarna exakt vet vad de ägnar sig åt, eller varför, eller är så intresserade, i ett specifikt fall på en specifik plats. Särskilt inte om man då också har kategoriserat fel. Hundförare måste ledas. Av nån på plats. Med nån på plats hade man säkert även kunnat dela upp sig så att nåra hade sprungit efter pip i skogen o andra hade stannat kvar.
Hade man hittat liket där o då så hade detta vart över för länge länge sen. Förmodligen samma dag. Föreställer jag mig.
