Har donerat sperma - fråga vad ni vill

Vilken kvinna kan inte ordna sperma själv?

Maken kan vara steril. Kan kännas bättre att få donerad sperma än att ordna den själv.

Ja, om jag visste att det gick till dylika ändamål skulle jag inte tveka att donera, jag skulle göra det gratis, som när jag donerar blod.

Om sperma riskerar att gå till lesbiska och singelkvinnor: Aldrig i livet.

1. Har du någonsin känt att du har velat ha kontakt med något barn?

2. Hade du gjort även du inte fick någon ersättning för det?

3. Träffar man som spermadonator familjen eller kvinnan man ska ge sin sperma till?

1. Jag är nog rätt nyfiken och tycker det vore kul om någon letade reda på mig.

2. Ja, det skulle vara enklare för mig att jobba över och tjäna in mer än de pengarna med tanke på tiden det tar (jag tänker på resorna dit förstås, inte själva "levererandet"), så jag gjorde det inte för pengar

3. Nej absolut inte. Man vet inget om dem

Har hört att spermabanker i Danmark slutat ta emot säd från rödhåriga pga. obefintlig efterfrågan, stämmer detta (Öppen fråga) ?

Samma fråga från mig.

Men jag utvecklar den och funderar lite över känsloaspekten: Undrar du inte hur det går för ungen, typ några slags faderskänslor? Tänk om ungen - i värsta fall - hamnar i en familj som visar sig vara helt dysfunktionell.
Har du känt oro för hur det ska gå för din avkomma?

Vet du hur ungar som är följden av en spermadonation ser på det hela?

Hur tror du dina kommande (?) ”egna” barn reagerar när de har en hoper syskon de inte vet vilka de är?

Mycket frågor, men här kommer en till:
Hur hindrar man två barn till samma spetmadonator från att själva skaffa barn med varandra?

Självklart blir du inte avrunkad av en sjuksköterska din dumma jävla släthjärna.

Varför blandar man inte säd så att donatorerna blir anonyma?

Har de quality porr på plats att hjälpa till med stimulansen?

Kan en kvinna som checkar ut kräva att få veta vilken porr donatorn hängav sig åt under leveransen?

Kan man som donator få kräva att bara kvinnor med visst utseende ska få tillgång till ens simmare?

Hur i helvete lyckades du rymma flashback-dasen i handen när du runkade?

Jag tänker att risken för att de ska hamna hos helt olämpliga människor är rätt så liten eftersom de som ska insemineras går igenom en massa intervjuer och liknande. Sen kan det ju bli skilsmässa och massa tråkigheter, men så är ju livet för oss alla. Jag trodde först att jag skulle tänka mkt på de här eventuella barnen, men nu när min del är avslutad - sista bkodprivet taget ochbspermierna kan användas så tänker jag inte så mkt på det. Jag kommer blivglatt överraskad om debhittar mignoch jag ser det som otroligt att mina egna barn plötsligt skulle se dem som halvsyskon - de har för övrigt växt upp med flera andra barn nära också, som inte är våra egna så det är ingen fara.
Jag har naturligtvis inget sagt till dem, men däremot till min fru förstås. Vet inte omnjag kommer säga det till dem, inte förrän de är vuxna isåfall och risken finns att barnen jag bidragit till bara hittar dem och inte mig pga mitt frånfälle.
Hur barn ser på det hela som kommit till på denna väg vet man väl inte så mkt om än. Mpnga vet nog inte omndet ens, och lagen om att få veta sitt utsprung har inte gällt så länge att några av de barnen har hunnit fylla arton. Men jag täbker att de barnen mest är tacksamma, utan den här lösningen hade de inte funnits till.

Faderskänslorna, det är nog svårast ifall någon skulle dyka upp...

Och risken för att halvsyskon blir tillsammans, ja, det är väl därför det finns en gräns hur många man får bidra till - samt attvdetnär bra om ungdomen någon gång får veta hur det ligger till