Citat:
Ursprungligen postat av
ia0000
Ska sluta citera GW, det är ju inte alltid han har rätt

Jag kan dock inte sätta mig in i 140 sidor läsning just nu, du har inte lust att korrigera min statistik och säga vad den egentligen ligger på?
Vi alla vet ju i alla fall att en betydlig majoritet av anmälningar av våldtäkt läggs ned. Och att poliser och andra inom polismyndigheten uttalat sig att fall där anmälare ljuger och hittar på att brott skett när det inte har det är ytterst, ytterst marginell.
Brå skriver i sin rapport:
”I två tredjedelar av de nedlagda fallen finns det dock andra problem som, enligt Brås bedömning, är huvudskälet till nedläggningen. I de flesta av de fallen skulle det troligen inte ha blivit något åtal även om polisen lyckats få fram bättre bevisning.
I vissa fall handlade det om att det som anmälts med stor sannolikhet inte ägt rum. Det rörde sig om psykiskt sjuka som anmälde händelser som framstod som påhittade, eller målsägande som tror att de kan ha blivit våldtagna, men de minns inget och inget tyder på att något sådant hänt. Det förekom också att anmälaren, som inte var målsäganden, felaktigt trott att en våldtäkt ägt rum. I en del fall var det inte lika odiskutabelt att det som anmäldes inte ägt rum. Då handlade det om tvivel rörande målsägandens trovärdighet och till-förlitlighet. Ibland fanns då tung motbevisning, i andra fall fanns tydliga motsägelser i hennes berättelse.”
Ett fall av tio kategoriseras exempelvis som ”Det som anmälts sannolikt inte har hänt”. I denna grupp listar BRÅ tre huvudgrupper:
• En psykiskt sjuk person anmäler en händelse som framstår som påhittad.
• Målsäganden minns inget, men tror att en våldtäkt kan ha ägt rum. Utredningen finner inget som tyder på det.
• Anmälaren, som inte är målsäganden, tror felaktigt att en våldtäkt ägt rum.
En annan kategori:
”Tvivel kring om händelsen ägt rum
I 4 procent av de nedlagda ärendena har Brå bedömt att åklagaren lagt ner ärendet för att hen hyser tvivel kring om den anmälda hän- delsen över huvudtaget ägt rum.”
Och så har vi:
”Fall med stark motbevisning
Bevisning som försvagar snarare än styrker gärningspåståendet förekommer i var femte anmälan. Det kan handla om ett vittne som talar emot målsägandens trovärdighet eller tillförlitlighet. I andra fall finns det skriftlig bevisning såsom sms, film eller bilder som pekar i en annan riktning. Men på samma sätt som att det är ovan- ligt att det finns riktigt stark bevisning för den misstänktes skuld, är det också ovanligt att det finns stark motbevisning. Brå har bedömt att det finns motbevisning av sådan styrka i 6 procent av de nedlagda anmälningarna.”
Sammanfattningsvis:
Fenomenet med felaktiga anmälningar är stort, och de i de mål som går till åtal döms två av tre. Det finns dock ett tabu kring att prata om detta, och man förväntas säga ungefär som du gör.