Lena Wesström anmäld försvunnen (2018-05-15) hittad död (2018-05-19)

Tack Tufsan! Ja, jag försöker hänga med i läsningen så gott jag kan även om tiden inte räcker till att skriva så ofta. Ni som kämpat på outtröttligt hela tiden ska ha en stor eloge! Men till ämnet så tror jag att det är viktigt att vi gamla trådrävar påminner nytillkomna i tråden om att de här "oroligheterna" är återkommande så fort vissa granskas och att det därför kan vara klokt att ta alltför häpnandsväckande inlägg med en stor nypa salt och fundera över motiven. En del kanske bara söker sig till tråden för uppmärksamhet, men det finns ju även tendenser att styra bort samtal som varit för känsliga har det upplevts som. Det är lätt, har jag märkt, att leda in tråden på små, små detaljer som är omöjliga att kontrollera men som därför får stort utrymme till den grad att det skymmer annat.

Absolut håller jag med Dig! Lackskor i grönskan... nä

I alla fall skulle det vara lätt att anta det, eftersom Lena uppenbarligen försvann i all hast från sin bostad. Men själv skulle jag nog inte slå fast att det var så, innan jag hade fått det bekräftat.
"En massa poliser i området. Vad har hänt? Tänk om det har något med Lenas försvinnande att göra?"

Nåt sånt.

Det här var ju 5:e dagen efter försvinnandet. Polsen hade varit i området i dagar, gått runt med polishund. Inte bara för att leta efter Lena utan andra saker.

Just den dagen, 19 maj, var det också stor aktivitet då man hade hittat något av intresse strax innan Lena hittades. Då mer i skogen vid Vivalla. Journalister var i området. De hade till och med drönare som de filmade med.

Personligen skulle jag tänka att den sista platsen av alla, det skulle vara att Lena var död mitt i bostadsområdet. Alldeles särskilt otänkbart så nära hemmet och villorna.


Hur skulle hon inte kunnat ha hittats om hon låg där?
Hur skulle hon kunna ha mördats där utan att någon varken sett eller hört något?

För mig är ditt resonemang helt främmande. OM du inte känner till plankets hemliga gömma.

Naturligtvis skulle jag 19 maj förstå att Lena med all sannolikhet var avliden. Men att hennes kropp förmodligen låg långt bort från bostadsområdet. Kanske ute i någon skog, sjö, vattendrag.

Hade jag märkt av aktivitet i förhörsrummet (vilket jag med tanke på hur HD överdriver och pendlar mellan att det är mycket till att det kunde vara en, drar slutsatsen om att hon ljuger) och sett en avspärrning hade jag tänkt mordvapen, blodiga kläder, Lenas kläder eller mobilen, dvs något spår som tydde på att hon var död.

Har snabbläst/skrollat igenom de sista sidorna och avfärdar bestämt att någon klättrat/balanserat på bullerplanket vid den tid som påstås. Det hade med största sannolikhet kommit fram dag ett, via flertalet olika vittnesmål, eftersom det hade varit mer uppseendeväckande än både polisbilar och avspärrningstejp.
Skärp er alla som ens behöver fundera på sanningshalten.

Ett mycket bra, sammanfattande och ett väldigt konkret inlägg!

Det finns ännu mer att tillägga, men detta som Develi skriver säger det mesta om HD.

Min åsikt (men inte så mångas, tydligen) är att det finns tillräckligt med fakta i detta fall, för att vi ska slippa sitta här och dividera med troll dygnet runt.

Det verkar som folk har oändligt med tid och ork, då man kan lägga ner all kraft på de som ständigt rotar i LW´s tvättkorg, eller som sen tre år tillbaka upprepar att det är LW´s eget fel att hon är död, då hon inte följde sin kristna tro, eller folk som är allmänt bittra.

Och varför gång på gång svara diverse troll, som bara lägger en matta av text, för att fylla upp hela flödet med meningslösa frågor? I synnerhet när HD kommer på tal.

Är det verkligen produktivt? Är det verkligen så svårt att scrolla förbi meningslösa inlägg och skriva med dem som verkligen engagerar sig i fallet? För mig är inte svårt alls, så därför fattar jag inte varför man ska mötas av allt detta varje gång man loggar in? Och sen behöva hoppa av lycka när man hittar ett inlägg som detta...


Jag börjar uppriktigt - ÅTER IGEN - tröttna på tråden. Samtidigt så är jag djupt engagerad i fallet och vill hänga med i tråden.

Häromdagen bläddrade jag åter igenom LW´s (softpocahontas) fina Instagram. Det bör folk göra om de inte har gjort det innan. En levnadsglad och vacker 3-barnsmamma, med kärlek till sina fina barn, naturen, mat, sport och mycket mer. Hennes huvud krossades.

SD och HD (och eventuella andra hjälpare) går fortfarande fria efter TRE år! Glöm att jag tycker synd om HD, som inte ens kunde vänta tills LW kallnat, innan hon åter igen loggade sina FUSKLOGGAR. Golvbrunns-Hanna är inblandad upp över öronen.

#TeamÅsaHiding Tick, tack, tick, tack....

Trailer för kortfilmen ”Goddag Domkraftskaft - Hjärstamannen på solskenshumör”:

https://gofile.io/d/mG9dzO

Stefan skriver ”kärleksbrev” till ÅH

https://www.bildtagg.se/bild/0yswacc8q8y2ts6ypvevn8z6

Med vilken telefon skickade hon sms? Hon fick väl lämna sin hos polisen? Pappsen hade inte kommit fram för att hämta henne, eller?

OM SD varit det minsta lilla oskyldig, så hade han hittat LW redan första dagen. Men han letade inte ens.

Ingen av dem letade. Inte ens i närområdet. Tänk om LW ramlat ner från ett träd och låg medvetslös. Om inte annat kunde de letat lite för att se till att deras eller andras barn inte skulle kliva rätt på en död människa...

Var någon av dem där innan hon hittades, så var det bara för att städa. De visste mycket väl att hon var död och vart hon var. HD med. "Hoppas att hon är död"...

#TeamÅsaHiding Tick, tack, tick, tack....

Bildmix på en levande och glad Len* som någon tog sig rätten att brutalt mörda med 17 slag mot huvud och ansikte
www.bildtagg.se/bild/akkk0foxtbklz824flveummc

Exempel på att den misstänkte visste att det var ingen idé att söka efter Lena
https://forumbilder.com/i/ro6E

"De har fikat och sitter utomhus när Hanna ringer J*onas.
Hanna har just kommit ut från ett förhör hos polisen, hennes pappa ska hämta henne. J*onas
känsla är att hon är kvar i anslutning till polishuset när hon ringer. Han har för sig att S*ven
O*lof inte är precis i närheten av Hanna. Hanna säger till J*onas "Lena är hittad, hon är död"."

HD sluger helt klart i TR när hon berättar om första förhöret och hur "märkligt" allt var. Hon svävar på både antalet förhörsledare, hur mycket spring det var i rummet, hur poliser byttes ut och på antalet sms. Efter att åklagaren trycker på det här så kan det ha varit en förhörsledare och att mobilen låg framme.

Visst, hon kan absolut ha känt på sig att det varit något, men hur vet hon att det gäller det här ärendet? Det kan ju ha varit förhörsledarens barn som blivit sjukt på skolan, eller förhörsledarens make, pappa, whatever. Annat ärende som krävde insats. Vad som helst!

Och som sagt, helt ologiskt (!) att tro att det är Lena som ligger död drygt hundra meter från hemmet efter alla dagar. Ingen har märkt något (!).

Nä, HD ljuger om både det ena och andra.
Frågan är bara varför.

Jag tänker att om det varit en läcka till SOA, varför skydda läckan med risk för att både SD och hon själv råkar ut för misstanke. Inte misstanke om att ha snott en kola på Coop.

Jag misstänker ändå ganska starkt en läcka a la Avels fynd, men faktiskt lutar det här ännu mer åt egentligen att HD vet något.

Exempelvis sitter hon på förhöret, märker att den förhörsledare som få meddelandet och går ut, ser ut på något sätt som får HD att känna att nu är det något. Men även om hon skulle veta att Lena är död och ligger där, kan hon isf inte veta att hon är hittad.
Om hon vet om mordet via SD, då skulle hon väl inte vilja avslöja sig direkt till S*illen, genom att försäga sig?

Det skulle då kunna vara en kombination, att HD vet och dessutom är det en läcka till SOA och sedan till HD.

Jag har haft två väninnor med konstaterad bipolaritet och känner igen det du beskriver och också omgivningens funderingar ibland om det handlat även om NPD. Min erfarenhet av mina två väninnor är även som du beskriver ovan att det är en blandbild och att det skiftar. Vill även lägga till att min erfarenhet från att ha känt dessa två är att bipolaritet givetvis inte tar över personligheten helt utan den ursprungliga personligheten finns ju där och lyser igenom med resultatet att två bipolära kan vara och agera väldigt olika trots samma diagnos. Detta tycker jag är relevant att ha med sig i åtanke för spekulationer om t ex HD skulle haft diagnosen och på vilket sätt det då kunnat styrt agerandet vid inblandning i mordet och måendet samt vad andra runtomkring kunnat märka.

Min ena väninna hade extremt djupa dalar blandat med extrema toppar då hon betedde sig gränslöst. Hon misskötte sin medicinering när hon var manisk eftersom att hon då kände sig stå över sin diagnos och medicin. Adderat till detta hade hon perioder av paranoia där hon inbillade sig fysiska hot vilket resulterade i att hon försökte anlita personer med våldskapital för beskydd till den grad att vi runtomkring henne ett tag var rädda att hon skulle göra något olagligt (kidnappning eller mord, som vi kunde ana fanns i hennes tankar en period eftersom att hon ansåg sig vara trängd och ha rätt till detta som självförsvar), upplevde att andra konspirerade mot henne och kunde starta drev mot väninnor som hon inbillade sig var opålitliga.

Hon trodde på inbillningarna själv och kunde vara extremt övertygande så att hon agerade manipulativt och andra råkade illa ut för henne. Att hon i grunden var ett offer för en massa omständigheter annars (sin man och sitt psykiska mående) gjorde att det var extra lätt för henne att bli trodd på om hon svartmålade någon människa runt henne. Hon var i alla lägen det stora offret som antingen led eller skulle hejas på när hon hade en topp och ork att ta sig ur en dal. Det var i väldigt få sammanhang som hon gavs något som helst ansvar för sitt agerande av omgivningen. Lite betedde vi oss alla nog som knähunden JG verkar bete sig kring HD. Men till skillnad från JG som fortsatt verkat leva i en bubbla för paret D, så lärde vi runtomkring vår väninnan oss snart att vi ena stunden kunde vara höjda till skyarna som vänner men nästa stund kunde bakvägen få höra att hon varnat om någon av oss för och hittat på de mest bisarra saker som vi då skulle gjort oss skyldiga till och som drabbat henne. Oavsett den lojalitet man visat kunde man nästa stund stå utfryst och isolerad då hon fått för sig något och spritt det genom "förtroenden" till alla andra. Hela situationen kring henne blev giftig, otrygg.

Den här personen var i en och samma person en vän vi hade medlidande med pga psykisk sjukdom, en jävla bitch som spred skit huller om buller, en farlig person som försökte ta till våld mot inbillade hot, ett offer för att hon befann sig i en osund relation med en (knäpp) man som antagligen drog nytta av hennes dalar osv. Hon var precis så motsägelsefull som HD framstår i tråden via FUP och loggar. Hon kunde vara så deprimerad att hon inte fick sig upp eller skötte sin hygien, men hon kunde även vara på toppen av världen med snabba förlovningar parallellt med flera pojkvänner som inte visste om varandra, flirtigt beteende och stora, stora samhällsprojekt på gång. Det var liksom aldrig mellanmjölk, antingen botten eller så toppen. Hon och hennes relation påminner för mig extremt starkt om HD och hennes relation till SD, varvid jag måste erkänna att det är svårt att inte tro att de senare följer detta pars mönster även på andra sätt. Min huvudtes är ju att ett par mycket väl kan vara konstigt psykiskt båda två men på olika sätt och att samma person kan vara både offer i ett sammanhang och förövare i ett annat sammanhang. HD kan mycket väl vara ett offer för SD men också en förövare gentemot andra, t ex LW och stark gentemot SD när hon är på topp. Om HD skulle ha bipolaritet så har vi ju att göra med en person som har två varianter av agens och makt över sin situation, inte bara ett sammanhållet handlingsutrymme som hos en person som har ett "jämnt" beteende över tid.

Min andra väninna bar sin bipolaritet dold under många år. Först för sig själv, sedan en kort tid inför hennes vänner. Jag har alltid uppfattat henne som mycket mer låg och de maniska perioderna har varit med mindre spetsiga toppar, mer bara extra livsglädje och idéer. Jag uppfattade henne länge som bara en lugn person snarare än en i perioder deprimerad person. Men så har hon också skött sin medicinering så bra hon kunnat även om den måstat förändras över tid vilket varit knepigt som jag förstått det. Här har det aldrig för omgivningen iaf funnits tendenser till inbillad förföljelse eller hotbilder, några sexuella utsvävningar eller liknande utan ett ganska stilla liv där personen försökt minimera skadorna för andra pga sin sjukdom genom att sköta sin medicinering och leva ett litet liv i det stilla.

När jag tänker på mina två bekantskaper och hur olika deras egentligen samma diagnos visat sig för oss omkring så tänker jag på att det givetvis för det första är svårt att sätta en diagnos utan att verkligt känna personen och ha adekvat utbildning, men även att bipolaritet kan ta sig så olika uttryck beroende på underliggande personlighet. Min ena väninna bröt jag till sist med då det till sist inte gick att skylla allt på sjukdomen, hon var de facto jävlig och taskig på ett sätt som hon aldrig tog ansvar för vilket skadade andra ordentligt. Efteråt när jag sett genom alla lögner så började jag faktiskt fundera över om hon ens var bipolär eller om hon var narcisstisk som du beskriver den diagnosen och att suicidförsöken bara var sätt att sätta sig själv i centrum för medlidande medan hon njöt av att styra oss omkring. Den andra väninnan vet jag kämpar med sin diagnos och gör sitt bästa för att ingen annan ska bli lidande för den.


Jag svamlar kanske här men det jag vill ha sagt är att min erfarenhet av bipolära säger mig att
a) sjukdomen kan ta sig ganska olika uttryck baserat på vilken personlighet i grunden den drabbade har
b) en bipolär sjukdom innebär inte att en person inte kan åsamka andra skada, ställa till med stort elände och skapa förföljelse av andra då den med sin sjukdomsbild kan väcka empati för sig själv och drev mot en utpekad fiende (en bipolär person som under en manisk period använder omgivningens medlidande för tidigare depressiva perioder till att hetsa mot andra kan orsaka enorm skada)
c) allt får stora proportioner hos en manisk person och hen kan vara oerhört övertygande när hen pekar ut en annan som syndabock (HD inför JG om LW?)
d) bipolaritet kombinerat med paranoia är ingen bra kombination och kan leda till våld som den sjuka tror att hon har moraliskt rätt till
e) en taskig person i grunden, bortskämd eller omogen, kan om hen levt länge med sin sjukdom i maniska perioder nyttja den till sin fördel - bipolaritet är en förklaring till beteende men ingen ursäkt för vad som helst eller alibi för att inte kunna bete sig skadligt


Utifrån det som framgått om HD så förefaller det inte omöjligt att hon skulle vara bipolär och att en del av triangeldramats snurrighet och motsägelser kan härstamma ur hennes omväxlande dalar och toppar samt att mordets brutalitet och våld skulle kunna kopplas till involveringen av en person som pga psykisk ohälsa eller personlighetsstörning saknar normala, moraliska spärrar för att hen anser sig ha rätten på sin sida och stå över offret i värde.

Hax var psyksjuk och Soft fick göra hennes jobb till touren, men så blev H pigg när hon äntligen lyckades avslöja otroheten. Hon krävde blockning och mobbning. Hax tog äran för det Soft gjort och var en urusel talare på scen vid släppet av 2a Touren. S hade riggat kameran så att Soft aldrig syntes i bild och Jelly stod o fibblade med tekniken. Fruktansvärt amatörmässigt. L hade gjort allt jobb, men Hax bangade inte en sekund för att låtsas att det var hon som var den duktiga. Team Fusk stöttar varandra.

Jag tror H lidit enormt i det tysta för att hon inte har den naturliga karisman och den naturliga interaktion med andra som L hade. Till råga på allt valde hennes man att ha sex med L i smyg. Det var inte hans fel, det var hennes eget. Hon orkade ju inte vara den han önskade, men han skulle minsann få se vad hon kunde göra? Otrogen, ljuga låtsasskiljas, allt kunde bli annorlunda om Steffe fattade bollen rätt.

Hax tycks vara passiv-aggressiv och avundsjuk. Medicinerar med preparat för psykiska sjukdomar som bipoläritet och schizofreni. Varken hon eller Steffe är normala som t o m önskar döda sina egna barn. Livsfarliga!

Javisst kan det bli tröttsamt ibland, men nu är vi ju så nära ett avslut(?) att vi inte kan sluta skriva här.
".... att Åsa inte berättar sanningen...", skriver SD på den barnsliga men ändå mycket hotfulla hatlappen som domkraftsskaftet var inlindat i.

Det innebär alltså att SD känner till någon annan sanning om mordet än den som Åsa lägger fram. En annan gärningsperson än honom själv? Det är ju vad han säger, så då undrar jag varför han inte lägger fram den sanningen. Eller teorin.