Förtalsmålet mot Lambertzkvinnan som ska upp i rätten i början av April

Det finns, om jag inte förstår helt fel, angivet på sid 1 i det dokument som JKLambertz just delade här.
https://www.docdroid.net/BuBVjsX

Aktbilaga 20 – GLs rättsutlåtande 2020-01-26. Inkom troligen någon eller några dagar senare.
Aktbilaga 32 – GLs rättsutlåtande (något reviderat) 2020-02-08. Inkom 2020-02-11.

De första datumen ovan är när GL har undertecknat sina utlåtanden.

Mål B 4666–19 i Stockholms tingsrätt.

–

Mitt fetade.

Det är ju vad Lambertz argumenterar emot och vad hans yttrande i huvudsak går ut på.

Männen får väl kontra med en förtalskassa de med, så att den man som fälls för förtal efter att ha pekat ut en falskanmälande kvinna som lögnerska och bedragerska slipper betala själv. Även förtalade män måste ju få #prataomförtalet.

Eller så får man anmäla Förtalskassan för könsdiskriminering eftersom de bara betalar ut vid förtal av män.

Det går helt fint att diskutera sina erfarenheter om våldtäkt och metoo i allmänhet men man behöver inte peka ut någon.

Flera kvinnor dömdes för förtal som har berättat om våldtäkt utan att peka ut dvs nämna förövarens namn.
Det är någon som läst berättelsen har spårat upp, identifierat vad mannen i frågan heter och berättat det för honom.
Trots att kvinnan inte pekat ut förövaren med namn och det var andra som har spridit hans namn och hennes berättelse vidare det var kvinnan som dömdes för förtal och inte den som har spridit hennes berättelse och förövarens namn.
Jag tycker att det är fel att döma kvinnan för förtal som inte pekat ut honom med namn.
Man borde döma den som har spridit hans namn.

Vilken kvinna dömdes för förtal på detta sätt?

CW bedömdes ha spridit uppgifter som gjorda att MGM lätt kunde identifieras. EA gick en bra bit längre och lade ut häktningsframställan inkl. personnummer, så hon är lika kokt som en kräfta i augusti.

Jag har f n. tre förtalsmål där kvinnor inte utpekat mannen med namn.

Svea hovrätt nr 1. B 4902-19 och nr 2. Mål nr B 8626-19 samt nr 3. Värmlands tingsrätt Mål nr B 15-20.

Det var när andra har läst deras berättelse identifierades männen.

Kvinnornas inlägg skickades sedan vidare till männen och man vet inte hur många till inklusive männens namn.

Lambertz senaste betraktelse:

http://goranlambertz.se/torsdagsbetraktelse-om-naivt-stod-for-dold-brottslighet/

Sista meningen:

Man kan skriva om vad man varit med om utan att hänga ut någon eller för den delen ge så mycket uppgifter att det går att ta reda på.

Jag kan ju skriva min granne i det gula huset utan att nämna namn men det går ju att ta reda på.

Jag vet ingen radikalfeminist som kommer läsa lambertz betraktelser. Finns säkert dom som gör det men då för att leta skit.

Det är klart man kan, men det förlorar mycket av poängen om man inte berättar om vem förövaren är.

En historia om att man blivit utsatt för övergrepp av en känd artist eller en filmmogul utan detaljer som kan avslöja vem det rör sig om är inte direkt intressant och har någon större mening, men berättar man om att det var R Kelly elller Harvey Weinstein betyder det något och kan innebära upprättelse för offret då de tvingad stå för vad de gjort istället för att kunna fortsätta som tidigare.

Här har vi en fotograf som rör sig på området där de sexuella utsvävningarna riskerar att skada folk. Om han skall hålla på med sådant är det rimligt och bra att han personligen får stå för vad han gör offentligt om någon hävdar att det skadat dem.

Att bara i allmänhet skriva en historia om en fotograf vem som helst är relativt poänglöst.

Ja då har ju kvinnorna skrivit på sådant sätt så att det har varit enkelt att veta vem som påtalas. Och det är inlägget som är förtal.

Jag vet. Och han borde kunna lagen långt bättre än jag. Men ändå...

«Eftersom det inte ansågs försvarligt att lämna uppgiften prövade tingsrätten aldrig uppgiftens sanningshalt. Att en uppgift är sann är alltså inte tillräckligt för att göra det försvarligt att sprida den.»

https://atlasadvokater.com/var-gar-egentligen-gransen-for-fortal/

Det kan ha betydelse om en uppgift är sann eller inte. Men det är inte vad som är fokus i förtalslagstiftningen.

Detta är, som jag uppfattar lagen, vad som är straffbart.

– Att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt.

– Att lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning.

«Det är hur uttalandet subjektivt sett kan uppfattas när det förmedlas som är det avgörande om ett brott föreligger.»

Andra stycket i 1§ (BrB 5 kap.) öppnar dock för att sanningshalten kan ha betydelse.

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

https://lagen.nu/1962:700#K5

Om det ska kunna åberopas blir det några följdfrågor.

– Varför skulle EA "vara skyldig" att förtala PA?
– När är det "med hänsyn till omständigheterna försvarligt" att förtala någon?
– Hur bevisar man att en aklagelse är sann när den prövats av rättsväsendet och inte lett till åtal?

Om jag uppfattar GL korrekt så faller hans argumentation för att EA inte ska dömas för grovt förtal när hon i hans ögon förlorat den trovärdighet som han ansåg att hon hade. Innan han själv blev anklagad för våldtäkt av EA. Vad han baserade det på när han skrev "Jag anser mig ha anledning att utgå från att försvaret kommer att kunna visa att de uppgifter som hon lämnade om målsäganden var sanna." vet jag inte.

Kan det visas att EA våldtagits i det som förtalsmålet gäller så borde det väl också kunna utgöra underlag för att förundersökningen mot PA återupptas? Några sådana signaler har jag inte uppfattat.

Jag tror inte att GLs skrifter hade kunnat rädda EA från att dömas för grovt förtal. Jämför t.ex. domen mot CW.

–