Mord i Skellefteå 1992 [Jessica Torstensson]

Finns det någon tråd om fallet från -97 på kyrkogården? Vad gällde det?

Tror polisen det kan vara samme GM till båda?

De säger varken var tipset kommer från eller överhuvudtaget någonting om misstänkt gärningsman.
GM för mordet på Jessica har man inget DNA från så sannolikt inga kopplingar.

Kan någon prenumerant vara snäll och kopiera in delar av texten från Norran alternativt göra en beskrivning/sammanfattning av innehållet? Det skulle uppskattas.

Julhelgen 1992 mördades Jessica Torstensson på Anderstorp i Skellefteå. Drygt fem år senare utsattes en kvinna för ett mordförsök på Sunnanå kyrkogård. Norran kan i dag avslöja att polisen dels har uppgifter som öppnar för en annan gärningsman för Jessicamordet än den person som betraktats som huvudmisstänkt, dels att dna-spår säkrades från gärningsmannen efter det brutala överfallet på kyrkogården.
SKELLEFTEÅ 3 APRIL 2021 08:00
Gatuadressen Skiftesgatan på stadsdelen Anderstorp, där vi befinner oss den här dagen tillsammans med poliserna Joakim Oja och Ola Ehrenberg, är för evigt inskriven i Skellefteås mörkaste kriminalhistoria.


Tidigt på morgonen annandag jul 1992 knivmördades den då 19-åriga Jessica Torstensson. Hon hittades senare på morgonen, nära en ytterdörr till en av lägenheterna, av en boende på Skiftesgatan.

Joakim Oja och Ola Ehrenberg ingår i polisens grupp inom Region Nord – Sundsvall och norrut – som arbetar med att sammanställa, kartlägga och utreda flera allvarliga våldsbrott som betecknas som ”kalla fall”, motsvarande engelskans ”cold case”.

Norran berättade i januari i fjol om uppstarten för detta arbete.

undefined
Att den tekniska utvecklingen tagit stora steg framåt, när det gäller möjligheten till analys av äldre spår från brottsplatser, är en bidragande orsak till varför svensk polis hoppas kunna klara upp ännu fler så kallade ”kalla fall” som ofta rör sig om grova våldsbrott.
Foto: Yvonne Åsell
Joakim Oja är sedan i höstas gruppchef och i hans arbetsuppgifter ingår också att leda arbetet för den så kallade brottsamordningen, som arbetar mot internationella brottsnätverk och seriebrott. Gruppen inom Region Nord heter nu ”Samordning grova brott” med personal i Skellefteå, Umeå och Östersund.

Kollegan Ola Ehrenberg arbetar som utredare av ”kalla fall”. Båda han och Joakim Oja har polishuset i Skellefteå som utgångspunkt och fler utredare för ”kalla fall”-gruppen ska anställas i Skellefteå.

– Gruppen för ”kalla fall” i Region Nord och hela det nationella arbetet är fortfarande under uppbyggnad, men vi i Region Nord har börjat att arbeta med några av de 20-tal ärenden som gruppen handlägger, säger Joakim Oja.

Av de 20 fallen finns det två som berör Skellefteå.

Norran kan i dag berätta om det senaste i dessa två polisutredningar, vilket innehåller flera för allmänheten tidigare icke kända uppgifter.

undefined
Joakim Oja i Skellefteå är gruppchef för den enhet inom polisen i norra Sverige som arbetar med att kartlägga och utreda ouppklarade grova våldsbrott. ”Allmänheten bör förstå att svaret på gåtan kring Jessica-mordet inte är så självklar som delvis har förmedlats”, påpekar han.
Foto: Jeanette Lövgren
Mordet på Jessica Torstensson den 26 december 1992:

Som mest arbetade 20 poliser med mordet och bara ett år senare hade runt 2000 iakttagelser, människor och tips registrerats hos Skelleftepolisen.

Ingen person har ställts inför rätta för mordet på den unga Skelleftekvinnan som knivmördades på Skiftesgatan i Skellefteå julhelgen 1992.

En då 36-årig man, som var bosatt på Anderstorp vid tiden för mordet, greps och anhölls i november 1996. Han begärdes häktad men Skellefteå tingsrätt ansåg att bevisningen var alltför svag och avslog åklagarens begäran.

Därefter har inte person begärts häktad för mordet.

Den 36-årige man som då utreddes av Skelleftepolisen lever inte i dag.

Genom åren har det skapats en bild av att just den man som åklagare ville se häktad hösten 1996 är den person som utförde knivdådet.

Förklaringen till detta är bland annat uppgifter från enskilda poliser i Skellefteå, som bland andra Norran skrivit om, samt TV-program där mordet tagits upp.

undefined
Norran efter julhelgen 1992: sorg, saknad och förtvivlan präglar känslorna hos alla som på olika sätt påverkades av mordet på Jessica Torstensson tidigt på morgonen annandag jul. Ingen person har ställts inför rätta för våldsbrottet som skakade om en hel bygd.
Foto: Arkivbild
Dåvarande polismästaren i Skellefteå, Thomas Olofsson, förklarade i en Norran-intervju i juni 2010 i samband med nyhetsrapporteringen om att polisen och professor Leif GW Persson skulle granska 400 ouppklarade mord:

– Vi betraktar mordet på Jessica Torstensson som polisiärt uppklarat. Det finns omständigheter som talar mot en viss person, som lämnat uppgifter som rimligen bara gärningsmannen kan känna till. Men bevisningen räckte inte till för att få en rättslig prövning. Vi har gjort allt vi kunnat när det gäller tänkbara utredningsåtgärder, alla frågetecken har utretts.

Norran kan i dag berätta att det framkommit nya uppgifter som öppnar upp för att det kan finnas en alternativ gärningsman.

Joakim Oja:

– Det centrala i arbetet med ”kalla fall” är att ny personal tittar på gamla förundersökningar med nya ögon. När det gäller mordet på Jessica har vi arbetat med att se om tidigare utredning kan ha missat alternativa gärningsmän. Det vi kan se, när vi går igenom utredningsmaterialet, är att andra alternativa gärningsmän lades åt sidan i ett tidigt skede och där det egentligen inte framgår varför detta gjordes. Där kan man också fråga varför det inte gjordes fler utredningsåtgärder.

undefined
”Varifrån och på vilket sätt tipset inkom till polisen kan vi inte kommentera, men summan är att vi anser att den här personen är en minst lika trolig gärningsman som den man som 1996 begärdes häktad för mordet på Jessica Torstensson”, säger utredaren Ola Ehrenberg.
Foto: Jeanette Lövgren
Ola Ehrenberg fortsätter:

– Vi ser att det man kan kalla för huvudspåret har prioriterats av olika anledningar, men att det så här i efterhand finns andra spår som är lika intressanta. Vår bedömning är att den person, som åklagaren försökte få häktad 1996, inte är mer intressant jämfört med speciellt en annan alternativ gärningsman som finns i materialet. Därför anser vi inte att mordet är polisiärt uppklarat, vilket för övrigt är ett uttryck som vi inte använder oss av då vårt uppdrag är att titta på förundersökningen med nya ögon.

Hur har ni kommit fram till den slutsatsen?

– Det finns en rådande förundersökningssekretess. När vi gått igenom stora delar av förundersökningen om mordet har det har lett fram till misstankar mot denna andra person, som tycks ha avfärdats i den tidigare utredningen.

– Under fjolåret tillkom det nya uppgifter, helt enkelt tips som gav oss anledning att titta närmare på delar av utredningsmaterialet. Varifrån och på vilket sätt tipset inkom till polisen kan vi inte kommentera men summan är att vi anser att den här personen är en minst lika trolig gärningsman som den man som begärdes häktad 1996, tillägger Ola Ehrenberg.

undefined
Det var på Anderstorp i Skellefteå som den då 19-åriga Jessica Torstensson mördades julhelgen 1992. Förundersökningen om mordet anses som en av de mest omfattande utredningar som polisen i Skellefteå arbetat med sett till inkomna tips och olika utredningsåtgärder.
Foto: Jeanette Lövgren
Det finns en rad frågor att ställa: vilken teknisk bevisning finns, vad har den alternative gärningsmannen sagt i eventuella förhör, hur ser dennes alibi ut, hur nära mordplatsen bor han, är han vid liv i dag, vilka typ av nya uppgifter skulle ytterligare stärka misstankarna mot mannen?

Joakim Oja svarar:

– Det här grova våldsbrottet blir aldrig preskriberat och det råder förundersökningssekretess, därför kan vi inte svara på de flesta av dessa frågor. Men utifrån det här tipset vi fick in i fjol, som påstod vissa saker, så kan vi efter olika utredningsåtgärder inte avfärda mannen som alternativ gärningsman, snarare tvärtom.

undefined
Dåvarande kriminalkommissarie Kjell Pettersson intill Skellefteå polishus arkiv om mordet på Jessica Torstensson. Bilden togs för ett antal år sedan i samband med att Norran följde upp ett TV4-program om det ouppklarade mordet.
Foto: Hans Berggren
Hoppas ni att lojaliteter förändrats efter nästan 30 år?

– Vår förhoppning är givetvis att det kan finnas personer som vet mer om mordet, och att dessa nu är beredda att lämna uppgifterna till polisen. Lojalitetsband eller andra orsaker kan ha gjort att personer hållit inne med vissa uppgifter, men detta kan med tiden förändras. När den allmänna uppfattningen tidigare har varit att mordet är så kallat polisiärt uppklarat, så kan det ha bidragit till att vissa inte hört av sig med sina uppgifter, säger Joakim Oja.

20 fall/teknisk bevisning
Mordet på Jessica Torstensson är ett av cirka 20 ”kalla fall” som utredningsgruppen har på sitt bord just nu.

Flera av dessa har enligt Joakim Oja ett annat och bättre läge främst när det gäller den tekniska bevisningen jämfört med Jessica-mordet.

– I fallet med Jessica Torstensson behöver vi ytterligare uppgifter för att komma vidare, det är ett svårt ärende. Men allmänheten bör förstå att svaret på den här mordgåtan inte är så självklart som hittills kanske har förmedlats, påpekar Joakim Oja.

Utdrag ur Aftonbladet 1993-04-02:

Stort tack!

På vilket sätt gör avsaknaden av DNA i Jessica-mordet saken icke sannolik?

Inte avsaknaden av DNA i sig. Men finns väl egentligen inget som tyder på att det skulle vara samma gärningsman?
Polisens kalla fall-grupp arbetar med ett 20-tal grova brott, två av dessa har ägt rum i Skellefteå.

Jessica-fallet handlar om ett tips kring en ny gärningsman. Man går in och tittar på polisutredningen med nya ögon.
Sunnanå-fallet var en mycket grov misshandel som klassas som mordförsök. Där vill man, eftersom DNA hittades, få använda sig av släktforskningsmetoden.

5 år mellan mordet och mordförsöket. Sunnanå kyrkogård och skiftesgatan ligger en bra bit ifrån varandra. Självklart skulle det kunna vara samma GM, men inget tyder på det och det är inget polisen heller verkar jobba efter.

...vad jag menar är alltså att det förefaller vara två skilda orsaker till att polisen väljer att jobba med respektive fall. Det ena fallet gäller tips om ny gärningsman och det andra är nya sätt att söka på DNA.

Då är jag helt med dig på hur du menar.

UPPDATERING 2021/2022
Polismyndigheten i Region Nord har startat upp en ”Kalla Fall” -grupp ( Ingår i Samordning Grova Brott ) som går igenom gamla olösta kriminalfall i regionen. Jessica Torstenssons fall finns med bland dessa mordfall. Allmänheten har i över ett decennium fått höra att fallet med Jessica har varit polisiärt uppklarat. På senare tid har Polisens gamla försäkran om vem gärningsmannen är visat sig vara ett väldigt slarvigt påstående.

Utredarna inom kalla fall gruppen håller med om att Polisens tidigare hållning till mordet på Jessica Torstensson inte är så självklar som det tidigare förmedlats till allmänheten. Detta kan ha medfört att personer som vet saker inte har hört av sig och tipsat polisen. Fallet med Jessica plockas nu upp från de dammiga arkiven av flera anledningar. Den mest centrala av anledningar är att det framkommit uppgifter som tyder på att det förmodligen finns en ny tänkbar gärningsman.

I förundersökningen från 90-talet kort efter mordet har utredningen svängt i en riktning (huvudspåret) samtidigt som andra viktiga detaljer såsom förhör, spår och tips helt har övergivits. Material och tips som helt enkelt inte någon har arbetat vidare med. Efter att helt nya tips kommit in kring år 2019 öppnade utredarna gamla uppslag i förundersökningen. Detta har väckt utredarnas intresse samtidigt som den kriminaltekniska utvecklingen har taget stora kliv framåt sedan 90-talet.

Tipset gäller en ny trolig gärningsman, som redan finns i utredningsmaterialet och som är minst lika intressant som den person som häktades 1996. Polisen har inte kunnat avfärda personen som trolig gärningsman. Misstankarna har istället stärkts. Gamla förhörsuppslag, alibis, kriminalteknisk bevisning och tips arbetas nu igenom mödosamt i jakten på Jessicas mördare. Nya ögon med moderna arbetsmetoder kan få fart på en gammal förundersökning och leda den framåt. Samtidigt som tidigare vänskapsband som gärningsmannen haft under 90-talet kan ha förändrats med åren där lojaliteten inte längre finns kvar.

Polisen behöver tips från allmänheten.