Citat:
Ursprungligen postat av
Basfakta
Ja, måste det vara. Det kan väl kanske ha varit så att Tomasz fixade fram ett par polare som kunde hjälpa till med det som i polisförhören kallas "renovering av galleriet". En av dem var väl till och med Tomasz bror och så har vi Mariusz W som fortfarande bor kvar i Sverige.
Jag har funderat lite på det här med att några vittnen (Jarl N, Mare R, Henry Nyberg, kvinnan på tunnelbanan och säkert någon annan) kopplar männen de såg till Centraleuropa och menade att männen talade någon form av tyskt språk, dvs en tysk dialekt.
Efter kriget deporterades väldigt många tysktalande personer till Tyskland från Polen trots att de bott där i generationer. Det skulle bli ordning och reda i Europa menade segrarmakterna.
Men det finns faktiskt en liten del av Polen där det tyska språket fortfarande talas av rätt många. Det området heter Opole och ligger i sydvästra Polen. Så här skriver Wikipedia:
Regionen Opole utgjorde en del av den preussiska provinsen Schlesien respektive provinsen Oberschlesien mellan 1815 och 1945, men efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 hamnade regionen öster om Oder-Neisse-linjen och införlivades med Polen, varefter större delen av den tyska befolkningen fördrevs.
Opole är dock en av de få regionerna i Polen med en betydande tysk minoritet, som uppgår till cirka 10 procent av regionens befolkning och har garanterats minoritetsrättigheter av den polska staten.
Exempelvis är Radłóws kommun (tyska: Radlau) officiellt tvåspråkig, med tyska som andra officiellt språk.
Kanske inte betyder ett smack. Vi får se.
En annan punkt är om vi kan hitta någon slags koppling mellan galleriägaren och personer vi känner till. Tarendi exempelvis. Och via Tarendi andra. Jag spekulerar men tycker att en sådan utredning är viktig. Menar inte att du måste göra allt. Jag menar att vi gemensamt behöver studera frågan närmare.
Jag säger inte emot dig vad gäller detta. Men jag vill ändå nämna ett par saker att tänka på ändå.
Dels hade den polska diasporan mycket kontakter med varandra. Genom kulturföreningar, polska föreningar och liknande. Eller man kanske kom i samspråk vid en katolsk påskmässa eller julfirande och upptäckte att man hade gemensamma intressen ("jag är i byggbranschen", "ah, intressant jag funderade just över en renovering"). Att de kände varandra kan förklaras även av något så enkelt. Vill bara skjuta in det.
Sedan vad gäller tysktalande i Polen så har du rätt. Men observera att den tysktalande minoriteten har normalt även tyska namn (inte polska; i vissa fall kan det vara polska förnamn och tyska efternamn även om det inte är vanligt). och eftersom de här har polska namn så är de sannolikt polsk-talande. Och polsktalande från den delen av Polen har inte tyska som förstaspråk och jag tvivlar på att de skulle använda tyska i sina interna samtal.
