Citat:
Nu är ju i och för sig liberaler emot att människor är beroende av staten.
Organismerna i den liberala staten som individen är beroende av är ju företagen mera. Inte staten som sådan, som i den socialistiska staten.
Men man är beroende av försäkringsbolagen, sin bank, en mängd andra saker.
Nu lever vi närmare en socialistisk stat än en liberal och att vi är så individualistiska är en paradox på sitt vis.
Organismerna i den liberala staten som individen är beroende av är ju företagen mera. Inte staten som sådan, som i den socialistiska staten.
Men man är beroende av försäkringsbolagen, sin bank, en mängd andra saker.
Nu lever vi närmare en socialistisk stat än en liberal och att vi är så individualistiska är en paradox på sitt vis.
Det som i verkligheten händer i liberala "mindre staten" är ju ändå att folk förlitar sig just på familjen, för företag ger inga gratistjänster och de flesta människor behöver ofta hjälp igenom livet.
Nu är hela konceptet om liberalism lite för bred för att jag ens ska känna mig bekväm att använda mig av ordet, det tycks som om de flesta liberaler ändå är socialliberaler som i princip aldrig kan ta ett steg tillbaka från en växande välfärdsapparat. Det som händer i Sverige är att så kallade nyliberaler säljer ut statliga tjänster till välfärdsföretag och gör folk beroende av en stor statlig privatiserad apparat istället.
Det blir ännu mer paradoxalt att klansamhällen kan använda sig av nyliberala socialismen i Sverige så att de kan agera familjeföretag som driver asylmottagning, skolor, personlig assistens, äldrevård, etc.
Så vad har vi idag fått i stora delar av Sverige? Ett nyliberalt socialistisk klansamhälle, vad sägs om det?
Vi måste hitta på ny nomenklatur för att få till det alla konstiga ihopblandningar som blir till i moderna Sverige.