Religion och ekonomisk tillväxt

Jag har redan argumenterat i tråden för att variablerna religion och ekonomisk tillväxt saknar samband med varandra. Åtminstone med många mätpunkter och över längre tid. Så jag vet inte riktigt vad din poäng är.

Jo, det är olika. Men ett religiöst samhälle är mer likt det som motsvarar religiositeten i, säg, USA. Alltså, när religion är något valt av folket själva och inte är ett påbud ifrån myndigheterna. Och det är väl inte det senare du menar ger högre tillväxt, religiösa påbud, eller?

Annars, ja, de religiösa samhällena i södra Afrika har en massa andra hinder (främst extraherande stater). Men, om det skulle vara så att hög grad av religiositet i samhället ger hög tillväxt så skulle vi sett en förändring. Alltså, om religion vore en kraft att räkna med så skulle den synas. Nu ser vi inte något sådant tecken alls, vilket innebär att det inte har någon större kraft.


Högre grad än vad socialdemokraterna vill ha, ja. Det här är dock återigen alldeles för begränsat i tid och plats för att kunna säga något generellt om det. Det lilla jag läst om USA under 1800-talet tyder på att de mer religiösa då var mest inne på att begränsa marknaden - de första "progressiva" i USA var hard-core protestanter som ville hindra konkurrens på marknaden. Och hur är det i andra delar av världen, stöttar de religiösa i Indonesien, Indien och Nigeria marknadsliberaliseringar?

Alltså, det är en sak att säga att kristna idag är mer marknadsliberala än vänstern, men det är något helt annat att säga att det är en generell lag att religiösa är mer frihetliga än icke-religiösa. Jag skulle gissa att det beror på. När religionen är knuten till statsmakten så skulle jag gissa att sambandet snarare är tvärtom (de mest religiösa är för förtrycket). När religionen är fri så lär det finnas fler grupper som vill styra över sig själva och organiserar sig i en religion. Sedan påverkas det nog också av sådant som vem sitter vid makten - religiösa grupper vars ledare sitter vid makten är mer benägna att stötta en expansion av staten än icke-religiösa grupper vars ledare inte sitter vid makten.

Min poäng var att du argumenterade mot en halmgubbe. Du läste inte mitt argument utan du gick på ett annat argument som du bara antog att jag stod för.

Jag kan garanterat mer än du om såväl marknadsekonomi som ekonomi generellt. Det bevisar du själv genom att du inte klarar att skilja på kapitalkostnad och riskfri ränta. Det senare konceptet bygger inte på risk alls utan på en tänkt tidsvärdespreferens. Som i sin tur motiverar den premie som utgör prissättningen för pengar. Detta är inte detsamma som kreditriskräntor och andra riskpremier.

Lite svårt att tolka ditt dyslektiska svammel om religion och tillväxt faktiskt. Men om IS är ditt benchmark för religion så kan väl jag anföra ateistiska Sovjet i andra änden av skalan. Trots allt sägs ju Karl Marx ha utgått från vetenskapliga metoder.

Kliv av din höga häst innan du ramlar av och slår dig. Vi kan diskutera olika aspekter av ekonomisk tillväxt ifall du tror dig vara kapabel till det. Exempelvis de två olika komponenterna arbetskraftstillväxt och produktivitetsökningar som bygger upp den reala ekonomiska tillväxten.

Men jag skiter i vad du står för. De facto har jag enbart argumenterat för att det inte finns något samband mellan variablerna religion och ekonomisk tillväxt. Jag kommer alltså att invända både mot de som påstår att det finns ett negativt samband och de som påstår att sambandet är positivt.

Problemet med dig är att du inte invände mot någon som hävdade att det fanns ett negativt samband, utan du invände mot någon som sa att det inte fanns ett positivt samband, medan du trodde att jag hävdade att det fanns ett negativt samband. Alltså, du angrep en halmgubbe.

Uppenbarligen kan du inte så mkt om finansiell ekonomi. Den riskfria räntan antas teoretisk vara. Kapitalkostnaden är den ränta du behöver betala för anskaffning av anläggningstillgångarna, endera genom eget kapital eller lån - enligt Fama är dom ju lika. Om du inte förstår att ränta är centralt i marknadsekonomin borde du klaga på din utbildning. Räntan är helt central även för intertemporal konsumption.

Därtill är investeringar lika med sparandet i en ekonomi. Utan ränta inga investeringar.

Sen för att bena ut. Jag sa att religion kan vara hämnande för utveckling. Precis som i fallet med ränteförbud. Eller i fallet med stammcellsforskning osv.

Dogmatiska religösa påbud kan vara mkt hämmande för samhällsutvecklingen.

Nix. Du har missförstått. Men jag avslutar den här diskussionen eftersom jag är gravt allergisk mot tjatiga aspies.

Som sagt. Jag kan det här ämnet mycket bättre än du. Vilket du återigen själv visar. Hur kan du hävda att riskfri ränta enbart är en teoretisk konstruktion när du samtidigt lyfter fram den intertemporala aspekten av konsumtion? För det senare bygger just på det jag skrev om tidsvärdespreferens. Som i sin tur motiverar tidsvärdespremien, ergo riskfri ränta.

Formeln för kapitalkostnad(eller avkastningskravet) är schematiskt som följer: riskfri ränta +riskpremie x beta. Alltså kan man separera riskpremie och riskfri ränta.

Bara för att belysa din okunnighet ytterligare. Differensen mellan sparande och investeringar i en ekonomi är detsamma som bytesbalansen. Den senare brukar sällan vara i balans i en öppen ekonomi. Endast i en sluten ekonomi är sparande och investeringar alltid lika.

Goddag yxskaft på dig också. Dogmatisk ateism kan också vara hämmande för samhällsutvecklingen. Du vet...Sovjet.

https://www.google.se/publicdata/explore?ds=d5bncppjof8f9_#!ctype=l&strail=false&bc s=d&nselm=h&met_y=ny_gdp_pcap_kd&scale_y=lin&ind_y =false&rdim=world&idim=country:ARE&ifdim=world&hl= sv&dl=sv&ind=false
Tittar vi på UAE också så är det ingen munter läsning.
Tillväxten har varit kraftigt negativ sedan 20-30 år.
Det lär bero på oljeinkomster.

Men dom har inte fått fart på tillväxten i övrigt näringsliv. Och det lär bero på just restriktioner vad gäller ägande.

Jag tvivlar på att religionen spelar så stor roll här. I praktiken. Men det kan vara så att utländska investerare blir tveksamma pga rykten (perception).

För utländska investerare skall det gå att rekrytera kompetent arbetskraft. Antingen inhemsk eller invandrad.
Och för UAE skulle det inte vara pga den imhemska man investerar. Och då blir frågan om folk från Europa/USA är beredda att flytta dit och jobba. Och då börjar det handla om vad dessa personer tror. Tror dom att detta är ett medeltida idiot-ställe där prästerskapet styr då flyttar dom inte. Och då blir det inga investeringar. Och ingen tillväxt.

Det beror också på vad de styrande vill. De konservativa vill väl vara kvar på en medeltida nivå. Och mer liberala ser kanske Singapore som en förebild. Nu verkar dom satsa på turism. Men det fungerar inte om man skall låta prästerskapet styra. Men turism är kanske den mest rimliga näringen givet deras förutsättningar. Och så får de mer liberala använda turism-inkomsterna som slagträ för att hålla de konservativa i schack.

Sedan grundandet 1971 har BNP blivit 231 gånger större. Enorm tillväxt.

Sedan har UAE haft ett enormt inflöde av lågutbildade low skilled arbetare. Låglönearbetare drar ner BNP per capita (men ej BNP), men det innebär inte att det är negativt för UAE att ta emot sådana. Eller att emiratierna skulle få sänkt levnadsstandard av det (snarare tvärtom).

För dig som rabiat religionsmitståndare förstår jag att du allra helst hade velat ha Enver Hoxhas Albanien, med tillhörande levnadsstandard.

Vad menar du det finns för tecken på att Afrika hade sett ut ungefär likadant även med låg religiositet?


Vill man ha fler muslimska exempel kan man utöver gulfstaterna även ta Turkiet som exempel där högern med Erdogan kombinerat islamisk konservatism och ekonomisk liberalism.