2021-03-16, 16:14
  #8725
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HeadCreep
Kämpar väl ändå på. Vill inte framstå som en total gnällkuk som inte gör nå åt min situation här på forumet.

Läser upp Matematik 1A som jag sumpade i gymnasiet. För att sedan kunna läsa nå kurser som jag finner intressanta. Inte för att jag tror det kommer leda till jobb eller nå. Men less på sysselsättningar som inte ger mig nå som jag ägnat för många år av mitt liv åt.

Var väl lite på grund av att jag bröt ihop mentalt i somras/höstas som jag började fundera kring det.

Starkt gjort att plugga.
Citera
2021-03-16, 21:09
  #8726
Medlem
Rebali179s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HeadCreep
Det är rätt oroväckande. Har träffat en läkare som var bra, kunnig och som brydde sig om mig som patient. Har bara hört bra omdömen om honom så är inte bara min uppfattning om honom. Tyvärr så verkar han ha slutat.

Känner verkligen igen mig i det där. Hade en riktigt bra kontakt på Hab för ett tag sedan.
Men personen i fråga slutade å flyttade. Likadant på Psykiatrin. Känns verkligen surt varje gång det blir så där. Men det är inget att göra saken dessvärre.



Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
En het potatis som säkert har varit uppe tidigare (kanske av mig tom. minns inte): Skulle ni ta ett Bli-av-med-aspergers-syndrom-piller om ni kunde det? Jag skulle definitivt inte göra det. Jag är inte bitter över att min uppväxt var (när det gäller skola etc.) total katastrof egentligen. Stora delar av livet har ju varit bortkastat, men det gör inte mig (eller någon annan) glad att älta det. Jag har aldrig ältat skolan osv. Jag är ok på att gå vidare med saker. När det är över. Blir bättre med åren.


Jag vet inte riktigt om jag skulle ta det pillret eller inte.
Beroende på vad som menas med "Normal person" i dessa dagar.
Citera
2021-03-17, 04:29
  #8727
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av HeadCreep
Kämpar väl ändå på. Vill inte framstå som en total gnällkuk som inte gör nå åt min situation här på forumet.

Läser upp Matematik 1A som jag sumpade i gymnasiet. För att sedan kunna läsa nå kurser som jag finner intressanta. Inte för att jag tror det kommer leda till jobb eller nå. Men less på sysselsättningar som inte ger mig nå som jag ägnat för många år av mitt liv åt.

Var väl lite på grund av att jag bröt ihop mentalt i somras/höstas som jag började fundera kring det.

Det låter som du är på gång iaf.

Jag sumpade hela gymnasiet, inga betyg, åkte ut från mönstringen ögonaböj (hade vapenvägrat ändå). Sen fick jag en perfekt arbetsskola: först praktik på bibliotek, sen in som lastare på Arlanda (både flyg och lastbilar). Jag var vice försteman (arbetsledare) då jag var 21 tror jag, och roddade ibland 15 lastare i olika åldrar. Det var ett rätt svårt, och tungt, jobb utan någon erfarenhet eller utbildning men jag klarade av det galant.

Sen ledsnade jag på Arlandajobbet, läste in grundläggande gymnasiebetyg. Skårade rätt bra på högskoleprovet och kunde söka vilken utbildning jag ville i hela Sverige (fick 0.5 extra på något vis tack vare fem års arbetslivserfarenhet). Tog examen i Datavetenskap och Matematik (kunde ha valt film också) ganska enkelt sen.

Det finns hopp! Jag klarade mig trots (?!) Aspergers syndrom kanske. Eller tack vare Aspergers syndrom. Eller så spelar det inte in så mycket. Vem vet?
Citera
2021-03-17, 04:34
  #8728
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av HeadCreep
Det är rätt oroväckande. Har träffat en läkare som var bra, kunnig och som brydde sig om mig som patient. Har bara hört bra omdömen om honom så är inte bara min uppfattning om honom. Tyvärr så verkar han ha slutat.

Ja, det är synd alltså. Jag hade en otroligt bra läkare ett tag, 2016. Hon vände mitt liv en hel del då. Jag kom oftast sent, någon gång inte alls tror jag (hade inget förtroende för vården ändå). Hon hoppade över lunchen för att hjälpa mig och brydde sig verkligen om mig till ...100%. Vet inte om det är lämpligt att nämna namn här. Troligen inte. Du kan PM:a för namn om du vill ha. Tack (läkaren) för allt i alla fall.
Citera
2021-03-17, 09:55
  #8729
Medlem
lucifersatans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
En het potatis som säkert har varit uppe tidigare (kanske av mig tom. minns inte):

Skulle ni ta ett Bli-av-med-aspergers-syndrom-piller om ni kunde det? Jag skulle definitivt inte göra det.

Jag är inte bitter över att min uppväxt var (när det gäller skola etc.) total katastrof egentligen. Stora delar av livet har ju varit bortkastat, men det gör inte mig (eller någon annan) glad att älta det. Jag har aldrig ältat skolan osv. Jag är ok på att gå vidare med saker. När det är över. Blir bättre med åren.

Jag skulle lätt ta pillret. Att kunna ha ett vanligt liv med relationer är nått jag alltid saknat och önskat.


Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
Sen ledsnade jag på Arlandajobbet, läste in grundläggande gymnasiebetyg. Skårade rätt bra på högskoleprovet och kunde söka vilken utbildning jag ville i hela Sverige (fick 0.5 extra på något vis tack vare fem års arbetslivserfarenhet). Tog examen i Datavetenskap och Matematik (kunde ha valt film också) ganska enkelt sen.

Det finns hopp! Jag klarade mig trots (?!) Aspergers syndrom kanske. Eller tack vare Aspergers syndrom. Eller så spelar det inte in så mycket. Vem vet?

Skårade rätt bra? Du måste vara sjukt smart? De flesta med asperger har nog inte din IQ. Jag läste också in ämnen och lästa en kandidatexamen. Sjukt nöjd med det.
Citera
2021-03-17, 20:40
  #8730
Medlem
HeadCreeps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
Det låter som du är på gång iaf.

Jag sumpade hela gymnasiet, inga betyg, åkte ut från mönstringen ögonaböj (hade vapenvägrat ändå). Sen fick jag en perfekt arbetsskola: först praktik på bibliotek, sen in som lastare på Arlanda (både flyg och lastbilar). Jag var vice försteman (arbetsledare) då jag var 21 tror jag, och roddade ibland 15 lastare i olika åldrar. Det var ett rätt svårt, och tungt, jobb utan någon erfarenhet eller utbildning men jag klarade av det galant.

Sen ledsnade jag på Arlandajobbet, läste in grundläggande gymnasiebetyg. Skårade rätt bra på högskoleprovet och kunde söka vilken utbildning jag ville i hela Sverige (fick 0.5 extra på något vis tack vare fem års arbetslivserfarenhet). Tog examen i Datavetenskap och Matematik (kunde ha valt film också) ganska enkelt sen.

Det finns hopp! Jag klarade mig trots (?!) Aspergers syndrom kanske. Eller tack vare Aspergers syndrom. Eller så spelar det inte in så mycket. Vem vet?

När man väl bestämmer sig för nå tror jag Asperger har en bra inverkan. Tror det hjälpte när jag bestämde mig från att sluta dricka alkohol efter år av missbruk.
Citera
2021-03-17, 20:45
  #8731
Medlem
HeadCreeps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
Ja, det är synd alltså. Jag hade en otroligt bra läkare ett tag, 2016. Hon vände mitt liv en hel del då. Jag kom oftast sent, någon gång inte alls tror jag (hade inget förtroende för vården ändå). Hon hoppade över lunchen för att hjälpa mig och brydde sig verkligen om mig till ...100%. Vet inte om det är lämpligt att nämna namn här. Troligen inte. Du kan PM:a för namn om du vill ha. Tack (läkaren) för allt i alla fall.

Hade en terapeut för några år sedan som också verkligen tog sig tid och hjälpte med mer än vad hon "skulle göra", nån som faktiskt brann för sitt jobb. Tyvärr så slutade hon.

Bor i Norrbotten så namnet är är nog ingen idé att ge ut namnet.
Citera
2021-03-19, 03:45
  #8732
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av HeadCreep
När man väl bestämmer sig för nå tror jag Asperger har en bra inverkan. Tror det hjälpte när jag bestämde mig från att sluta dricka alkohol efter år av missbruk.

Att dricka mycket alkohol i längre perioder är ju inte bra för någon, någonsin, skulle jag säga. Jag dricker mig otroligt sällan full men drar någon folköl då och då. Ungefär så. Alkohol är bajs.
Citera
2021-03-19, 03:49
  #8733
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av lucifersatan
Skårade rätt bra? Du måste vara sjukt smart? De flesta med asperger har nog inte din IQ. Jag läste också in ämnen och lästa en kandidatexamen. Sjukt nöjd med det.

Vet ej. Jag hade alla rätt på mensas provtest/testprov iaf. på ca fem minuter. Man hade tjugo på sig. Gäsp... :P Är absolut inte med i mensa och kan inte fokusera på den typen av tester dom gör. Kanske skulle kunna vara bra om jag övade.

Jag läste in Matte D på två veckor (med kinesisk lärare) och det vekrar helt omöjligt att förstå rebusarna som finns på tvättmaskiner. INGEN kan ju förstå dom, eller? Busstidabeller verkar ofta(st) hopplösa att förstå också.
__________________
Senast redigerad av realFEZ 2021-03-19 kl. 03:53.
Citera
2021-03-19, 09:54
  #8734
Medlem
Jag kraschade helt på universitetet. Utbildningen jag gick krävde närvaro motsvarande heltid och det orkade jag inte. Hade ingen autismdiagnos och trodde bara att det var fel på mig, att jag var värdelös som inte orkade vara bland folk hela tiden. En examen hade betytt mycket för mig.
Citera
2021-03-19, 16:01
  #8735
Medlem
HeadCreeps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av realFEZ
Att dricka mycket alkohol i längre perioder är ju inte bra för någon, någonsin, skulle jag säga. Jag dricker mig otroligt sällan full men drar någon folköl då och då. Ungefär så. Alkohol är bajs.

Drog i mig två-tre shottar varje morgon innan jag drog till sysselsättningen jag hade då. Hade även med mig en fickplunta som jag drack ur under raster för att hålla igång fyllan.
Citera
2021-03-19, 16:06
  #8736
Medlem
HeadCreeps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av klmnopq
Jag kraschade helt på universitetet. Utbildningen jag gick krävde närvaro motsvarande heltid och det orkade jag inte. Hade ingen autismdiagnos och trodde bara att det var fel på mig, att jag var värdelös som inte orkade vara bland folk hela tiden. En examen hade betytt mycket för mig.

Det tar så oerhört mycket på krafterna att vara kring människor "heltid".
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in