Citat:
Låt mig då bara påpeka att det är BETYDLIGT trevligare att slippa sitta i rätten, ifall man kan övertyga i förväg om att bevisläget inte är sådär glasklart jättebra. Alternativet att hoppas att nämnden skall tro på den anklagade, i stället för vad två rutinerade poliser har att berätta är inte lika bra. (Men det blir bättre pojkrumsbok, om man säger så)
Många tror att felaktiga sakuppgifter alltid är diskvalificerande, till exempel fel regnr eller en felaktig platsangivelse i böteslappen, men chansen man har i det läget är att använda detta i tid, så att åklagaren lägger ner. Är det så att man i rätten, med vittnesmål emot sig, skall hävda att en siffra blivit fel i regnumret eller att det var Kungsgatan, inte Drottningatan där man stoppades så kommer rätten att notera, korrigera och hellre lyssna på poliserna, som känner igen den åtalde, berättar vad som hände och förklarar varför det kan ha blivit fel i rapporten.
Många tror att felaktiga sakuppgifter alltid är diskvalificerande, till exempel fel regnr eller en felaktig platsangivelse i böteslappen, men chansen man har i det läget är att använda detta i tid, så att åklagaren lägger ner. Är det så att man i rätten, med vittnesmål emot sig, skall hävda att en siffra blivit fel i regnumret eller att det var Kungsgatan, inte Drottningatan där man stoppades så kommer rätten att notera, korrigera och hellre lyssna på poliserna, som känner igen den åtalde, berättar vad som hände och förklarar varför det kan ha blivit fel i rapporten.
Jovisst, men har man fel på regnummer och adress så har man uppenbart tvivel på att polisen har tagit rätt bil. Samma gäller om färdskrivaren i ett fordon registrerar en helt annan hastighet än vad polismannen har "uppmätt". Chansen är betydligt större att färdskrivaren är korrekt kalibrerad än att polisens mätmetod är det. Dessutom har myndigheterna lite svårigheter med att ställa en mänsklig hjärna mot ett instrument som skall vara juridiskt bindande (färdskrivaren), det av uppenbara anledningar då polisen gärna använder färdskrivardata som bevisning för andra "brott". Jag har använt färdskrivardata fyra gånger för att bevisa att polisens mätmetod kanske inte var den bästa. Detta var givetvis mot småpoliser (dvs vanliga poliser) som inte ens visste att jag hade en färdskrivare. Det gick dock inte till rätten då de inte ens bemödade sig med att beivra överträdelsen när de fick se diagrambladets noteringar.
Det är direkt tjänstefel av nämndemännen att blunda för riktig fysisk bevisning, men det händer. Det är därför vi just benämner Tingsrätten som den politiska underrätten den är.