Citat:
Att ägare mailar ansvarig utgivare och princip kräver att hon återpublicerar en specifik text, som det dessutom inte var hon som publicerade, och när hon vägrar vill de att hon avgår, ja du, det är nog fan i mig påverkan.
Det finns grader av påverkan och jag finner det inte alls otroligt att detta kan ha börjat med en konflikt som handlade om något annat. Men hur man än tolkar mailen till Neuding kan vi konstatera att Sanandaji ljuger när han säger att Arpi och Co ljög när han kallade anklagelserna om ägarpåverkan för lögn.
Det spelar liksom ingen roll hur man vrider och vänder på det. Tino visste att anklagelserna om ägarpåverkan inte var helt ogrundade. Han hade kunnat vara öppen med det, erkänt vissa misstag men vidhållit ledningens rätt att bestämma inriktning etc. Han hade kunnat säga att det var fel driva på om att återpublicera krönikan osv. Men nej. Istället säger Tino att allt bara är lögn och dikt. Har Arpi etc vinklat det? Troligen. Är det påhittat? Nej.
14. Istället för att hålla ett normalt krishanteringsmöte, där man gör upp en strategi som man tror kan minimera skadan (typ: försöka dra tillbaka bråket till det interna och backa publikt gällande vissa strategiska frågor, där det är uppenbart att de kommer få på moppen av pressen, så som återpublicering av krönikan) så bestämmer man sig för att krishabteringsstrategin är "låt Tino skriva en arg facebookstatus när han är i affekt och sedan svara på alla kommentarer hela natten"
15. Katastrofen är ett faktum. Tholin och Sanandaji kan fortfarande inte sett att de begått minsta blunder under hela den här processen. De har agerat perfekt. Alla andra är dumma.
Det finns grader av påverkan och jag finner det inte alls otroligt att detta kan ha börjat med en konflikt som handlade om något annat. Men hur man än tolkar mailen till Neuding kan vi konstatera att Sanandaji ljuger när han säger att Arpi och Co ljög när han kallade anklagelserna om ägarpåverkan för lögn.
Det spelar liksom ingen roll hur man vrider och vänder på det. Tino visste att anklagelserna om ägarpåverkan inte var helt ogrundade. Han hade kunnat vara öppen med det, erkänt vissa misstag men vidhållit ledningens rätt att bestämma inriktning etc. Han hade kunnat säga att det var fel driva på om att återpublicera krönikan osv. Men nej. Istället säger Tino att allt bara är lögn och dikt. Har Arpi etc vinklat det? Troligen. Är det påhittat? Nej.
Snarare så här:
1. Tino och Tholin vill grunda tidning, där de bestämmer.
2. Tino rekryterar Thomas Gür och Paulina Neuding till projektet. Detta göras med utlovanden om en superseriös högborgerlig tidning vara kultursida inte bryr sig om recensioner av JBPs senaste bok och annat modernt trams. Opinionssidan ska vara konservativ. Paulina Neuding ska sköta tidningen.
3. Thomas Gür och Neudings namn används för att rekrytera profilerade högerskribenter. Dessa säljs in med Gürs och Neudings vision, som givetvis Sanandaji och Tholin känner till. Ja, höga löner också så klart. Sanandaji och Tholin vet att de behöver såna här namn för att kunna locka läsare.
4. Sanandaji låter några "duktiga" (lol) ukrainska utvecklare ta fram de webverktyg de ska använda
5. Pressen läcker att Bulletin ska starta. Av oklar anledningen bestämmer man att rida på vågen av publicitet och starta tidigare. Någon ordentlig nyhetsredaktion, kulturredaktion och liknande finns inte. Pga pandemin har folk inte träffats ordentligt och webverktygen är allmänt kassa.
6. Bulletin startar. På allt utom opinionsdelen är allt kaos. Det blir mer och mer konflikter mellan Neuding och Tholin/Sanandaji. Inte minst eftersom prenumeranterna är för få. Sanandaji och Tholin börjar ändra på visionen de sålt in hela projektet mer. Neuding är irriterad över att Tholin sysslar med så mycket redaktionsarbete. Detta hade varit fine om de inte låg i en konflikt gällande tidningens inriktning och att Sanandaji och Tholin (helt utan erfarenhet) hela tiden
gnäller på Neuding om att det går för långsamt (att Sanandajis "smarta drag" att låta någon ukrainska b-firma ta fram webverktyget som är krasst och sabbar för alla tar han inget ansvar för. Tino gör nämligen aldrig fel. Det gemensamma beslutet att starta tidningen i förtid tar Tholin och Sanandaji heller inget ansvar för). Tholinn tycker att det går för långsamt med Neuding. Texter ska läsas igenom, bearbetas och vara välskrivna innan publikation. Tholin tycker att det är nog att den skulle funkat som FB-status. Så han publicerar en krönika. Han har publicerat saker förut men då har det varit när Neuding OK:at det. Neuding har efter alla konflikter och känslan av att företagsledningen varit för inblandade i det redaktionella inget tålamod. Hon sätter ner foten och avpublicerar. Tholin och ledningen uppfattar detta som en maktdemonstration från Neuding. De försöker förmå henne att återpublicera specifikt den här här krönikan. Hon vägrar. De vill då att hon avgår. Det gör hon.
7. Ivar Arpi blir chefredaktör. Oklart varför, men ägarna bestämmer ju sånt så den skulden är på Tino/Tholin. Arpi är dock pappaledig typ hela tiden och har aldrig jobbat med detta. Någon officiell nyhetschef är sjukskriven jämt (för mycket arbete i kombo med utskällningar från Tino).
8. Den i princip ihopslängda tidningsredaktionen kämpar som fan. Det fanns ingen struktur så det är kaos. Men de måste producera mer! Det går inte att skriva under med TT ordentligt. Istället för att göra speciallösningst börjar de skriva under med /tidningsredaktionen som var förinställt. En person som är oerfaren av detta och känslig för kaos, men i övrigt trevlig, och troligen kvinna, börjar kopiera även icke TT-artiklar rakt av. Webverktyget gör att det är allmänt kaos och kontrollen av det som publiceras är låg. Folk är sjukskrivna/föräldralediga, Tino och Tholin tjatar om mer material, få läsare, att nyhetsdelen är kass osv. Även opinionsdelen tycker att nyhetsdelen inte riktigt drar sin egen vikt. De ses ned på. Att de inte alls hade samma möjlighet att förbereda sig och har det mer kaosigt är skitsamma.
9. Plagiatskandalen briserar som en bomb. Tino är arg och skriker. Arpi drar en halvlögn för SVT (ingen ville ha kvar nyhetschefen som bara var sjukskriven ändå, så vafan). Hon som plagierat annat än TT-artiklar får gå. Arpi är dock sympatisk. Han ser de arbetsförhållanden som rått, att det inte är helt är den här personens fel etc. Han blir därför helt jävla skogstokig när Tino på interna möten nämner personen vid namn och kallar henne diverse, samt när han publikt kritiserar personen. På ett sånt sätt så att många i mediasverige fattar vem han menar. Nyhetsredaktionen tycker ju dessutom att detta i hög grad är Arpis, Tholins och Sanandajis fel. Förutsättningarna har varit urusla, Arpi har bara varit borta en massa, och Tholin/Sanandaji har bara pressat om mer och bättre material. Minsta kritik mot webbplattformen gör Sanandaji skogstokig. Arpi får ändå en del sympati av nyhetsredaktionen eftersom han tar dem och medarbetaren i försvar. Alla tycker att det verkar mycket obehagligt att bli angripna på Tinos Facebook.
10. Under hela perioden sen Arpi tillträdde har striden om tidningens inriktning och Tholin/Tinos inflytande fortsatt. Hela redaktionsledningen har aldrig behövt jobba under såna för förutsättningar eller att ägare lägger sig i på det här viset.
11. Planen på att byta ut Arpi kommer upp. Redaktionsledningen känner att enough is enough och skickar sitt protestbrev till styrelsen.
12. Antingen hela redaktionsledningen eller en enskilt person känner bara "fuck this" och börjar läcka saker som till pressen.
13. Ivar Arpi intervjuas blablabls
1. Tino och Tholin vill grunda tidning, där de bestämmer.
2. Tino rekryterar Thomas Gür och Paulina Neuding till projektet. Detta göras med utlovanden om en superseriös högborgerlig tidning vara kultursida inte bryr sig om recensioner av JBPs senaste bok och annat modernt trams. Opinionssidan ska vara konservativ. Paulina Neuding ska sköta tidningen.
3. Thomas Gür och Neudings namn används för att rekrytera profilerade högerskribenter. Dessa säljs in med Gürs och Neudings vision, som givetvis Sanandaji och Tholin känner till. Ja, höga löner också så klart. Sanandaji och Tholin vet att de behöver såna här namn för att kunna locka läsare.
4. Sanandaji låter några "duktiga" (lol) ukrainska utvecklare ta fram de webverktyg de ska använda
5. Pressen läcker att Bulletin ska starta. Av oklar anledningen bestämmer man att rida på vågen av publicitet och starta tidigare. Någon ordentlig nyhetsredaktion, kulturredaktion och liknande finns inte. Pga pandemin har folk inte träffats ordentligt och webverktygen är allmänt kassa.
6. Bulletin startar. På allt utom opinionsdelen är allt kaos. Det blir mer och mer konflikter mellan Neuding och Tholin/Sanandaji. Inte minst eftersom prenumeranterna är för få. Sanandaji och Tholin börjar ändra på visionen de sålt in hela projektet mer. Neuding är irriterad över att Tholin sysslar med så mycket redaktionsarbete. Detta hade varit fine om de inte låg i en konflikt gällande tidningens inriktning och att Sanandaji och Tholin (helt utan erfarenhet) hela tiden
gnäller på Neuding om att det går för långsamt (att Sanandajis "smarta drag" att låta någon ukrainska b-firma ta fram webverktyget som är krasst och sabbar för alla tar han inget ansvar för. Tino gör nämligen aldrig fel. Det gemensamma beslutet att starta tidningen i förtid tar Tholin och Sanandaji heller inget ansvar för). Tholinn tycker att det går för långsamt med Neuding. Texter ska läsas igenom, bearbetas och vara välskrivna innan publikation. Tholin tycker att det är nog att den skulle funkat som FB-status. Så han publicerar en krönika. Han har publicerat saker förut men då har det varit när Neuding OK:at det. Neuding har efter alla konflikter och känslan av att företagsledningen varit för inblandade i det redaktionella inget tålamod. Hon sätter ner foten och avpublicerar. Tholin och ledningen uppfattar detta som en maktdemonstration från Neuding. De försöker förmå henne att återpublicera specifikt den här här krönikan. Hon vägrar. De vill då att hon avgår. Det gör hon.
7. Ivar Arpi blir chefredaktör. Oklart varför, men ägarna bestämmer ju sånt så den skulden är på Tino/Tholin. Arpi är dock pappaledig typ hela tiden och har aldrig jobbat med detta. Någon officiell nyhetschef är sjukskriven jämt (för mycket arbete i kombo med utskällningar från Tino).
8. Den i princip ihopslängda tidningsredaktionen kämpar som fan. Det fanns ingen struktur så det är kaos. Men de måste producera mer! Det går inte att skriva under med TT ordentligt. Istället för att göra speciallösningst börjar de skriva under med /tidningsredaktionen som var förinställt. En person som är oerfaren av detta och känslig för kaos, men i övrigt trevlig, och troligen kvinna, börjar kopiera även icke TT-artiklar rakt av. Webverktyget gör att det är allmänt kaos och kontrollen av det som publiceras är låg. Folk är sjukskrivna/föräldralediga, Tino och Tholin tjatar om mer material, få läsare, att nyhetsdelen är kass osv. Även opinionsdelen tycker att nyhetsdelen inte riktigt drar sin egen vikt. De ses ned på. Att de inte alls hade samma möjlighet att förbereda sig och har det mer kaosigt är skitsamma.
9. Plagiatskandalen briserar som en bomb. Tino är arg och skriker. Arpi drar en halvlögn för SVT (ingen ville ha kvar nyhetschefen som bara var sjukskriven ändå, så vafan). Hon som plagierat annat än TT-artiklar får gå. Arpi är dock sympatisk. Han ser de arbetsförhållanden som rått, att det inte är helt är den här personens fel etc. Han blir därför helt jävla skogstokig när Tino på interna möten nämner personen vid namn och kallar henne diverse, samt när han publikt kritiserar personen. På ett sånt sätt så att många i mediasverige fattar vem han menar. Nyhetsredaktionen tycker ju dessutom att detta i hög grad är Arpis, Tholins och Sanandajis fel. Förutsättningarna har varit urusla, Arpi har bara varit borta en massa, och Tholin/Sanandaji har bara pressat om mer och bättre material. Minsta kritik mot webbplattformen gör Sanandaji skogstokig. Arpi får ändå en del sympati av nyhetsredaktionen eftersom han tar dem och medarbetaren i försvar. Alla tycker att det verkar mycket obehagligt att bli angripna på Tinos Facebook.
10. Under hela perioden sen Arpi tillträdde har striden om tidningens inriktning och Tholin/Tinos inflytande fortsatt. Hela redaktionsledningen har aldrig behövt jobba under såna för förutsättningar eller att ägare lägger sig i på det här viset.
11. Planen på att byta ut Arpi kommer upp. Redaktionsledningen känner att enough is enough och skickar sitt protestbrev till styrelsen.
12. Antingen hela redaktionsledningen eller en enskilt person känner bara "fuck this" och börjar läcka saker som till pressen.
13. Ivar Arpi intervjuas blablabls
15. Katastrofen är ett faktum. Tholin och Sanandaji kan fortfarande inte sett att de begått minsta blunder under hela den här processen. De har agerat perfekt. Alla andra är dumma.
Jag drar verkligen ingen lans för Tino S, men jag gissar, att han kanske anser, att den påverkan, som han ägnat sig åt, är helt berättigad - medan "anklagelserna om ägarpåverkan" underförstått beskriver ngt i sig otillbörligt?
Citat:
”På kort sikt inget. Ledningen har i veckor försökt att hantera bråken internt, men mitt förslag har länge varit att tillsätta en oberoende extern utredning av plagiatskandalen samt om anklagelserna om ägarpåverkan”, berättar Tino Sanandaji via Messenger.
https://dagensopinion.se/artikel/tino-sanandaji-vi-soker-en-ny-chefredaktor/
Därtill är jag lite skeptisk till att Tino S agerande a la en hätsk buffel skulle vara en överenskommen "krishanteringsstrategi", som ngn annan än han själv varit inblandad i.
