Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Ja, så kanske det är. Jag är inte så insatt i alla feedbacks. Och olika forskare verkar räkna med olika storlek och tecken på dem. Så för mig är det en röra.


Forcingen på omkring 4W/m2 vid fördubbling, som man räknat fram via absorbtionslinjer, är väl dock vid en molnfri himmel, och vid utstrålning från en viss marktemperatur?

Moln täcker i snitt 30% av jorden om jag minns rätt. Under molnens höjd har CO2 ingen betydelse, LW reflekteras ändå.

Över molnhöjden är CO2-koncentrationen lägre. Ett argument jag läst är då att detta innebär att absorbtionen inte är mättad, vilket gör att en fördubbling har större betydelse än på marken. Och det måste ju stämma - i den kolumnen av tunn luft som återstår. Men att kolumnen är kortare och tunnare innebär också att mängden reflekterad strålning är lägre totalt sett?

Sen angående temperaturen på den strålande ytan. Planckstrålningens kurva matchar koldioxidens absorbtionsband bättre då den strålar från hög marktemperatur. Uppe på molnhöjd (och nära polerna) är temperaturen på den strålande ytan lägre, vilket betyder att frekvensbandet på strålningen inte matchar koldioxidens absorbtionsband lika bra. Vilket även detta innebär att mängden reflekterad strålning är lägre totalt sett?
Allt som allt tror jag att detta leder till lägre forcing än den som fås från absorbtionslinjer.

Jag hittade just en rejäl artikel som grundligt går igenom forcings och feedbacks. Jag har bara hunnit skumma, men författaren verkar (bland mycket annat) vara inne på ett resonemang liknande mitt, att molnen minskar forcingen. Den sjunker enligt artikeln till 2.9 - 3W/m2. Det är ju lägre än Planck-feedbacken, vilket ger en indikation om att fördubbling kan ge mindre än 1 grad ökning.

Efter att ha gått igenom alla feedbacks skriver författaren:

At clear sky and maximum 𝑙𝐻,max = 5 W/m2 we find a climate sensitivity of 𝐶𝑆 = 1.06∘
C, a feedback of fEV =−2.1 W/m2, and a damping coefficient of 0.59; at mean
cloud cover 𝐶𝑆 reduces to 𝐶𝑆 = 0.61∘
C with a maximum neg-
ative feedback of even fEV = −2.76 W/m2 and a damping
of 0.56. So, latent heat can contribute to significant negative
feedback and work as a strong stabilizer for the climate.

Han går sedan in på sol och moln och skriver:

While a cloud feedback, as estimated in AR5 together with
the other feedbacks found in this paper, results in an ECS =0.74∘C, a solar anomaly of 0.27% or larger, as expected from Hoyt & Schatten [8] or Shapiro et al. [10], suggests an even smaller ECS = 0.66∘C. Therefore, it seems quite reasonable to use a model mean of 𝐶𝑆 = 0.7∘C, yielding a CO2 initiated warming of 0.3∘C and a solar contribution of 0.44∘C (see Table 11, line 8).

Radiation Transfer Calculations and Assessment of
Global Warming by CO2
https://www.hindawi.com/journals/ijas/2017/9251034/

Kan vi tämja fusion?
Kostnadseffektiv, säker och tillförlitlig fusionskraft skulle förändra förutsättningarna för mänskligheten på många sätt. Lite idealiserat, kanske lite romantiserat, skulle man kunna säga "vad kan vara bättre än att efterlikna Solen när vi vill producera energi?" Lägg till att bränsletillgången är närmast obegränsad. Lägg till att det (nästan) inte blir något farligt avfall.

Man kan se vattenkraft, vindkraft och solel som att dom kommer från fusion. Det är ju energi från Solen som gör att dom finns. Därför är dom "eviga" och vi kallar dom förnybara.

Om vi skulle lyckas med att tämja fusion på ett sätt så att vi kan utnyttja den som energikälla i stor skala så skulle alla andra energikällor troligen få underordnad betydelse. I synnerhet fission, som är en primitiv teknik med en lång rad nackdelar.

Hur stor är chansen att vi kommer att ha fusionsreaktorer för energiproduktion?
Du tror att vi kommer att ha kommersiell fusionskraft om 15 år. Jag är inte lika optimistisk. Dom svårigheter som jag ser gör att jag bedömer att det kan ta betydligt längre tid.
Det vore intressant att höra vad du baserar din prognos på.
Relatera gärna till det här avsnittet om ITER (Criticism och Responses to criticism)

https://en.wikipedia.org/wiki/ITER#Criticism

US DoE uppskattar att kostnaden för ITER fram till 2025 kommer att vara 65 miljarder USD. Målsättningen med ITER är inte att producera användbar energi utan snarare att visa att det är möjligt att producera mer energi än vad som stoppas in. Vilket naturligtvis är en bra början på vägen mot att producera användbar energi.

Idealiskt skulle en fusionsreaktor drivas med "naturligt väte", 1-H eller 2-H. Deuterium, 2-H finns också i naturen, i tungt vatten (med en eller två deuteriumkärnor), som utgör ungefär 140-160 ppm av naturligt vatten. Tritium, 3-H är radioaktivt med en halveringstid på 12,3 år. Deuterium finns inte i naturen utan måste produceras. I ITER ska deuterium och tritium användas som bränsle.

Fusion kan teoretiskt eliminera behovet av fossila bränslen. Är det realistiskt?
Det är väl kärnfrågan. Om ITER eller någon annan experiementell fusionsreaktor kan visas producera energi så är det en lovande början. Hur långt är de dit? Hur lång tid kan det ta innan det finns något som är användbart?

–

Det har hänt väldigt mycket de senaste åren. Bl.a. finns det nya patent från ex. amerikanska militären på enligt dem fungerande prototyper som de inte vill offentliggöra av militära anledningar.

Här är ett axplock: https://www.youtube.com/watch?v=lRa798QVEFQ

Den stora anledningen som alla kritiker brukar peka på är "varför vi inte redan har fusionskraft" om det är så nära och det stukar lite på samma princip som väldigt många dinosaurier i tråden inte verkar fatta: vi satsar inte pengar på fusionskraft för att energi redan är så jävla billig. Om vi satsat lika mycket pengar på fusionskraft som vi satsade på fissionskraft hade vi antagligen haft kommersiell fusion idag. Och vi gör inte det av marknadsekonomiska orsaker: energi har aldrig varit så billig att producera som den är idag så det finns inte speciellt mycket incitament att spendera massa pengar på framtida energikällor.

Nej, fusion skall vi inte räkna med. Satsa pengar, det vore helt fantastiskt, men det är inget att planera in.

Den beräkningen gällde att ersätta nuvarande 7000MW kärnkraft med 5000MW solkraft från Tunisien. Var det inte relevant till diskussionen?

Man kan väl rimligtvis inte ersätta 7000mw kärnkraft med 5000 mw solel?

Mw är effekt inte energimängd.

Med 24 timmars överföring så måste energilagring ske i ena änden.

Då blir ju energiöverföringen beroende av att man i början av kabeln lagrar solel som flödar hela natten när solen inte producerar.

Så vad blir kostnaderna och miljöeffekten av ett jättelager i produktionsänden och sedan tillkommer överföringsförluster och ledningskostnader.

Någon som kan räkna?

All solel är inte fotovoltisk. Det finns termisk solel också, det ger energi dygnet runt.

Jag tycker det är otroligt oseriöst att man kan stänga ner väl fungerande kärnkraft utan utsläpp och ösa 100-tals miljarder på vindkraft för att ersätta den i förtid nerstängda kärnkraften.

Miljövänligt är det inte. Massa pucko politiker och pucko journalister inblandade.

Är det någon som försvarar sossar ock mp i detta?

68% av Jorden täcks av moln
Det beror lite på vad man räknar som moln, men en vanlig siffra är att 68% av Jorden täcks av moln. Molnen har stor påverkan på klimatet, bl.a. genom att ta upp solstrålning, genom att "stänga in IR" mer effektivt än en molnfri himmel och genom processer som kondensation förångning och konvektion. 68% baseras på ett optiskt djup på 0,1 motsvarande tunna cirrus. Om man istället utgår från ett optiskt djup på 2 så täcks 56% av Jorden av så "täta" moln. I medeltal.

https://en.wikipedia.org/wiki/Cloud_cover

Begreppet "cloud optical depth".
https://glossary.ametsoc.org/wiki/Cloud_optical_depth

Växthuseffekt och höjd över marken
Jag hittade ingen bra referens nu, men Ollila (som du nyss länkade till) hävdar att 90% av långvågsstrålningen har absorberats under 1000 m höjd, ca 65% under 100 m höjd.
Huvuddelen av växthuseffekten inträffar nära marken, mätt i energiflöde, som jag uppfattar det.

https://static.wixstatic.com/media/c266e2_c2e9985b2648402aa2be6b01ce93d0b6.jpg/v1/fill/w_675,h_412,al_c,q_80,usm_0.66_1.00_0.01/c266e2_c2e9985b2648402aa2be6b01ce93d0b6.jpg

–

Ha en trevlig eftermiddag du också!

Vad sägs om en lugnande, koldioxidfri cykeltur innan det blir mörkt?

BBC sammanfattar "the state of the climate" i början av 2021

1. CO2 levels 2020 hitting 417 ppm in May.

2. The past decade was the hottest on record. The year 2020 was more than 1.2C hotter than the average year in the 19th Century.

3. Arctic ice. Nowhere is that increase in heat more keenly felt than in the Arctic. In June 2020, the temperature reached 38C in eastern Siberia, the hottest ever recorded within the Arctic Circle. The heatwave accelerated the melting of sea ice in the East Siberian and Laptev seas and delayed the usual Arctic freeze by almost two months.

4. Permafrost. Across the northern hemisphere, permafrost – the ground that remains frozen year-round for two or more years – is warming rapidly.

5. Forests. Since 1990 the world has lost 178 million hectares of forest.

https://www.bbc.com/future/article/20210108-where-we-are-on-climate-change-in-five-charts

–

Då mindes jag fel. Men det innebär ju att det är ännu mer rimligt att molnen påverkar koldioxidens forcing i jämförelse med det teoretiska värdet enligt absorbtionslinjerna i en molnfri atmosfär.


Ja, att mycket absorbtion sker bara efter några hundra meter har jag sett i simuleringar. Molnen borde ändå ha en betydande effekt i sammanhanget. De lägger ju sig som ett tak. Och är även delaktiga i den konvektiva(?) värmetransport som sker, sensible och latent heating.

Edit: jag tror figuren visar andelen absorption som funktion av höjd. 100% betyder inte att alla absorbtionslinjer är mättade, utan att av den absorption som kommer ske, har 100% skett. Men molnen mättar alla linjer. Och agerar som ett tak, en ny yta, som strålar med lägre temperatur, och påverkas av växthusgaserna på högre höjd. Förändringen i det värmeflödet är vad jag tror ger en lägre forcing. Som genom 50-70% molntäcke sänker genomsnittet av forcingen från 4 ned till 3 W/m2.

Men kolla också min sista länk, den var till en artikel som verkar betydligt mer djupgående.

Hur är det med nedisning av vindkraftverken?

Finns rykten om starkt reducerad effekt och att avisning sker.

Finns även rykten om användning av glykol.

Hur får man till en avisning när det är 25 grader kallt utan glykol?

Hur förklarar ni klimatalarmister det här då:

https://www.facebook.com/watch/?v=816745515716792

Dom nämnar bland annat att förhöjning av havsnivåer pågått i 250 000 år och att det inte finns något samband mellan ökad temperatur och mängden orkaner! Ingen vågade debattera mot klimatalarmisterna!

På 1700-talet i Skottland kunde man odla ananas och palmer. Klimatet förändras onekligen - frågan är bara om mänsklig aktivitet påverkar det!

Källa:https://www.nrscotland.gov.uk/research/learning/features/defying-the-scottish-weather-a-brief-history-of-growing-exotic-fruit-in-scotland