Den stora tråden där vi gnäller på våra medmänniskors språkbruk

Har tröttnat på när folk pratar om hat som om det vore olagligt.

Det beror kort och gott på att det är det avseende vissa delar:

https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-fakta-om-brott/hatbrott/

Att man titulerar vissa brott som "hatbrott" innebär ju inte att hat är brottsligt?

Det förklarar varför det uppfattas som det gör. Sedan är ju hat bland de mer korkade känslor som en människa kan hysa och som bara handlar om det egna tillkortakommandet.

Så visst hat är olagligt, men allt hat är obildat.

Snicksnack, hat i sig är inte olagligt och jag stör mig på att folk uttrycker sig som att det vore det.

Du vet nog inte ens vad du pratar om. Jag har visat att det finns en dimension i hat som är olagligt. Det man kan irritera sig på är människor som påskriver en annan att den skulle hysa hat, när det i realiteten handlar om ogillande. Tyvärr är det ju en allmän uppfattning att ogillande är lika med hat. I grunden handlar det om oviljan/oförmågan hos människor med stark övertygelse att förstå att det finns olika sätt att se på samma sak och att allt ha nyanser.

För övrigt har jag aldrig hört någon uttrycka sig som att annat hat, än det som de facto är olagligt, skulle vara olagligt. Givetvis har enskilda människor gjort det, men att det skulle vara en allmän trend ifrågasätter jag starkt.

Hat är en känsla, vilken "dimension" av den känslan skulle vara olaglig menar du?

Ingen känsla är olaglig. Det är inte olagligt att känna att vilja spränga en offentlig byggnad. Börjar du däremot tala om det då ligger du pyrt till.

Hat är en känsla som kan bli ett uttryck och sådana uttryck är i vissa fall olagliga.

Mnjaej. Hat är ju bara ett kraftigt emotionellt ogillande. En grek som efter 2350 år ännu inte har förlåtit makedoniern Pausanias för att han hade ihjäl Filip II, utan fortfarande omfattar honom med ett starkt hat, är möjligen lite knäpp, men absolut inte obildad. Och en svensk med samma åsikter skulle visserligen vara ännu knäppare, men samtidigt extremt lite obildad.) Den moderna föreställningen att det man kallar för hat tvunget måste vara förankrat i någon typ av fördomar är isåfall mer obildad den.

Hat är obildat, vilket inte betyder att den som känner det, per definition, är obildad. Naturligtvis en lek med ord, men det handlar ju om att gå i takt med sin samtid. Jag tycker att det är en konstruktiv hållning att skilja mellan hat och avsky.

De pratar så eftersom de i praktiken upplever att det faktiskt är en olaglig känsla. Det vill säga ifall du konfronterar dem kanske de inte kommer argumentera att hat är olagligt, men de har en vag föreställning att det är så, föreställningen styr deras beteende oavsett rationella argument. Liberal propaganda i massmedia har spridit den här föreställningen i minst 25 år. Liberaler gör det för de vill förbjuda "Hate Speech" och sprida allmän självcensur.

Ett exempel på hur propagandan får praktisk effekt: (FB) Åtalas för att ha stört ut SD-möte på Götaplatsen i Göteborg
citat från polisförhöret: "Jag stod där och visade kärlek mot rasism"

Den unga kvinnan som skriker på SD uttrycker politiseringen av känsloord när hon motiverar sitt beteende. Att visa kärlek betyder att förstöra demonstrationsfriheten för de som vill begränsa invandringen till Sverige. Att rasisterna också drivs av fosterlandskärlek liksom hon säkert känner kärlek till sitt folk spelar ingen roll, för hon talar uppenbarligen inte bara om en känsla. Vi kan se att känsloorden nu är kodade till vissa politiska åsikter till exempel:

"Kärlek" = okritisk konsumtion, sodomi, frihandel, massinvandring till västvärlden; ostracism och våld mot de som yttrar fel tankar; Vetenskapen (förmedlad av godkända experter) är en ledstjärna som måste följas av alla i konsensus. En bildad fin attityd.

"Hat" = att inte lita på bankirer och skådespelare i massmedia; yttrandefrihet; vetenskap är ett verktyg för att uppnå olika mål. Obildat och ofint.

Nej jag menar i tal såklart. Nu är inte jag någon fonetikexpert men jag tror att det är mycket lättare att säga "kl" än "tl" (och i de olika språken jag kan är "tl" mycket ovanligt) så jag förstår att "tl" kan lätt bli "kl" men å andra sidan är inte "tl" heller så svårt som det kan verka (jämför t.ex "td", "dt", "pb" eller "bp" vilka är i princip omöjliga).


Jag tycker att det är ännu värre med "in" som betyder typ att något har varit populärt den senaste tiden.

Ny gnäll: jag tittade på en dokumentär för relativt länge sen och då sa killen i dokumentären typ att "knäckebröd funkar till allt" så det fick mig att tänka på om det verkligen är fallet. Dvs funkar knäckebröd verkligen till allt eller är det bara en kliché som han (och många andra) hade hört så mycket att de börjat upprepa den utan att ens tänka om det verkligen stämmer?

Om jag inte minns fel så läste jag en gång att Wittgenstein hade pratat om detta och sagt en relativt stor del av vår språkanvändning är egentligen saker som vi inte menar eller iallfall inte tänkt igenom ordentligt. Typ så sa han, men om han inte sagt så har jag nu sagt det. Exakt hur mycket vet jag inte men för ett par år sen skrev jag att det var så mycket som 90%. Vet ej om jag håller fast vid den siffran.