Citat:
Ursprungligen postat av
Remark
Känns inte friskt.
Det finns faror med starkt symbiotiska relationer och den patologiska kombinationen finner jag obehaglig och har svårt att bortse från. De tar varandras parti in absurdum och lyckas alliera sig i nån skum avkrok i psyket.
Man är inte riktigt på banan om man försöker trivialisera familicide. Att han ju bara ville minska hennes lidande. Hon är alldeles för förstående. De facto är det mord de snackar om och inte goda gärningar.
En sund reaktion hade varit att totalt ta avstånd, förklara att man var svårt sjuk, suicidal och irrationell, snarare än söka urdåliga jämförelser i vården som urdåligt försvar flera år senare.
Varenda grej bakas in i bomull. Hon
vet att han beter sig fel mot barnen med sin extrema rigiditet - men så slätar hon över med att hanärenbrapappa och ett snabbt jagälskardig.
Jag är som sagt inte förvånad över all denna ångest som står som en aura kring henne.
Lika mycket som han ljuger för henne, lika mycket är hon osann mot sig själv och bejakar en offerroll via att projicera all skuld på LW.