Rösta fram årets bästa pepparkakshus!
2021-02-20, 08:20
  #41953
Medlem
humanlifes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Suslov
Så lösningen är att se till att de rika blir lika fattiga som oss andra?
Men om de rika lever i en demokrati och röstar bort politiker som vill göra dem fattiga då spricker den teorin.
Du förvränger det jag skrev. Min poäng var att vi måste stoppa de fossila utsläppen oavsett befolkningsökningen.
Citera
2021-02-20, 08:32
  #41954
Medlem
humanlifes avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
...

För att bromsa uppvärmningen måste vi minska användningen av fossila bränslen
Eftersom det i hög grad är förbränning av fossila bränslen som orsakar utsläpp av växthusgaser så måste vi minska användningen av fossila bränslen. Energin som vi använder, till uppvärmning, AC, transporter, matlagning, inom industri och till mycket annat, vill vi ändå ha. Helst vill vi att energin ska vara billig också. Helst vill vi ha lika gott om energi som vi haft tidigare. Helst vill vi att energin ska vara ren, säker och förnybar. Går det ihop? Det finns en hel del frågetecken och tveksamheter som måste redas ut innan vi kan bromsa uppvärmningen. Därför hör dessa frågor hemma här.
...

Prognos för 2021 och vid utgången av 2021
Prognosen är att 2 919 MW vindkraft kommer att installeras 2021. Vissa förseningar brukar uppkomma så i praktiken blir det troligen lite mindre. Baserat på prognosen ser det ut så här vid utgången av 2021.
I slutet av 2021 finns det 5006 vindkraftverk med en märkeffekt på 13 000 MW. Årlig vindkraftproduktion 2021 blir 30,6 TWh, om året är ett "normalår". Det kan jämföras med ca 7,9 TWh per år från en 1000 MW kärnkraftsreaktor om den går 90% av tiden. Underhåll och bränslebyte räknas bort. Vi kommer att få el från vindkraften 2021 som ungefär motsvarar drygt fyra svenska kärnkraftsreaktorer.

När kan Sverige vara oberoende av kärnkraft?
Om prognosen för vindkraftutbyggnad för 2021-2024 realiseras och vi, pessimistiskt, inte räknar med att kapacitetsfaktorn ökar, så kommer vindkraften att leverera 45,3 TWh vid utgången av 2024. Om utbyggnaden fortsätter i samma takt 2025-2028 så kommer vindkraften att leverera 78 TWh vid utgången av 2028. Det innebär en ökning av vindkraftelen från 19,5 TWh 2020 till 78 TWh 2028, en ökning med 51,3 TWh. Dom sex kärnkraftsreaktorer som nu är i drift (F1-F3, R3, R4 och O3, tillsammans ca 6,8 MW) levererar ca 54 TWh om året.

All kärnkraft kan stängas till 2029, men...
Ur energisynpunkt kan Sverige vara oberoende av kärnkraft 2029. Hur är det då med maxeffekt och överföringskapacitet? Som det är nu räcker inte dessa. En rekordkall vinterdag kan vi få effektbrist, om vi inte ökar effekten i vattenkraften eller skaffar några vätgas- eller naturgasdrivna gasturbiner för att matcha en extrem toppbelastning. Import kan också vara ett komplement vid toppbelastning, men detta kräver kapacitet i stamnätet som jag inte tror att den finns.
...

– Kärnkraften – Fungerar bra som "baskraft", men priset är högt och stiger snabbt om den ska reglera eller balansera. Kärnkraften är dålig på effektreglering och balans.
– Vindkraften – Kan vara en betydelsefull och billig leverantör av energi, men behöver balans, t.ex. från vatten. När vind levererar spars vatten i vattenmagasinen så att det finns där när det behövs bättre.

Ingen av dessa komponenter kan ensam lösa energiförsörjningen. Inget av el-slagen kan på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt ensamt tillhandahålla elektriciteten. Eftersom vi inte har någon kostnadseffektiv lagringskapacitet. Utöver vattenmagasinen.

Ett elsystem med ett bra kraftnät, vattenkraft och vindkraft, lämpligt dimensionerat, kan på ett utmärkt sätt klara elförsörjningen i Sverige. Lite beroende på framtida förbrukning. Som i hög grad beror på befolkningsutvecklingen. Som i hög grad beror på immigrations- och flyktingspolitik.

...

Det finns en stor potential för att minska energiförbrukningen genom ökad energieffektivisering. Samtidigt vill vi använda el i stället för fossila bränslen, vilket bidrar till att öka förbrukningen.
...

Ett av dom stora problemen med kärnkraften, utöver olycksrisken, att tekniken riskerar att bidra till kärnvapenspridning och att bränsletillgången är begränsad, är avfallet. Där en typisk reaktor producerar ca 20 ton högaktivt avfall per år. Dom ca 440 reaktorerna som finns i drift producerar alltså ca 8800 ton högaktivt avfall varje år. Som ingen seriös tekniker eller vetenskapsman kan säga att vi vet hur det ska kunna förvaras säkert i 100000 år. Dom "lösningar" som presenterats, med kopparinkapsling och nedsänkning i bergrum är politiska lösningar som inte går att bevisa varken att dom kommer att fungera eller att det inte kommer att fungera. Dom som "lovar" att dom kommer att fungera kommer naturligtvis inte att behöva stå till svars för sina löften.

Jag tog mig friheten att korta ner ditt inlägg lite, vilket jag har markerat med punkter. Jag ville bara kommentera några saker.

Vindkraften utvecklas ju helt fantastiskt, måste man säga. Väldigt roligt! Väldigt lovande.

Det är förstås angeläget att avveckla kärnkraften, men det får ju inte ske så snabbt att vi får energibrist och måste återgå till fossil import. Kärnkraften är inte bara farlig, den är också väldigt dyr och problemen med avfallet är fortfarande inte löst efter alla dessa år. Det borde vara en skarp varningsklocka för dem som vurmar för kärnkraften, det är en obegriplig ståndpunkt.

Och elnätet måste byggas ut.
Citera
2021-02-20, 09:23
  #41955
Medlem
skogshuggar3ns avatar
Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Jag tror att den högre kapacitetsfaktorn beror på att man valt en lägre toppeffekt på generatorn än vad turbinarean medger.

Vi kan börja att titta på ett mindre verk, Vestas V90-2MW
https://en.wind-turbine-models.com/turbines/16-vestas-v90

Toppeffekt på 2MW, vikt 300 ton
Årsproduktion på 6 GWh, 33% kapacitetsfaktor
Vikten är 50 ton per GWh och år

Sedan det stora
Haliade-X
https://www.windpowermonthly.com/article/1577816/haliade-x-uncovered-ge-aims-14mw

Toppeffekt på 12MW, vikt 3300 ton
Årsproduktion på 65 GWh, 60% kapacitetsfaktor
Vikten är 50 ton per GWh och år

Vikten per GWh årsproduktion är ju samma för det stora som det lilla. Det man verkar ha gjort med det stora är helt enkelt att minska toppeffekten på generatorn. Genom att använda en generator på drygt halva toppeffekten har man nästan fördubblat kapacitetsfaktorn.

Det blåser sällan så hårt att toppeffekten för ett vindkraftverk utnyttjas. Därför minskar inte årsproduktionen särskilt mycket av att sänka toppeffekten. En annan fördel blir ju att elinstallationen inte behöver kunna hantera den stora toppeffekten.

Vestas skulle kunna hävda en kapacitetsfaktor på 50-60% genom att minska generatorns storlek. Det skulle leda till en lägre årsproduktion, men jag ser flera vinster med det; lägre elnätskostnader, mindre behov av balanskraft, osv. Den där toppeffekten skulle nog ändå bara gå på export.

Jag har dragit min slutsats att mycket vindkraft går på export genom att titta på produktion och export månad för månad några år tillbaka, samt elpriserna. När vindkraften producerar mycket på sommaren sjunker elpriset nedåt 1 öre / kWh. Det gör ju att alla elproducenter i Sverige går med förlust. Oklart om de länder som importerar för 1 öre/kWh tjänar på det heller, för deras inhemska verk går ju sannolikt samtidigt med förlust då.

Vad brukar den genomsnittliga produktionen ligga på för ett vindkraftverk i förhållande till den installerade effekten?

Edit. Ser att Lsumma har skrivit om det..
Citera
2021-02-20, 09:30
  #41956
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av skogshuggar3n
Vad brukar den genomsnittliga produktionen ligga på för ett vindkraftverk i förhållande till den installerade effekten?

Edit. Ser att Lsumma har skrivit om det..

Det är just det som är kapacitetsfaktorn. Så vanligtvis runt 30%. De här jättarna på 250m och 3000 ton, 60%.

Vanligtvis räknar man även med en "tillgänglighet", som är vad man kan räkna med 8000 av årets 9000 timmar eller något sånt. Och då handlar det om under 10% av toppeffekten i tillgänglighet. Kanske högre för den här jätten ifråga.
__________________
Senast redigerad av suppose 2021-02-20 kl. 09:37.
Citera
2021-02-20, 09:50
  #41957
Medlem
Kommer ihåg när jag badade i östnora horsfjärden (Östersjön) i sthlm som liten.
Då stog bryggan i vattnet (en väldigt lång brygga)
Nu står nästan hela bryggan på land, sen ganska många år tillbaka å vattnet blir bara grundare med åren.

Hur går det ihop med "global uppvärmning" "isarna smälter" "havsnivån ökar" osv? 😂

Haha så hur kan man gå på bluffen? Är jättelätt att bevisa ochså. Kan åka ut och ta en bild i sommar 👍

Brist på snö är det ju inte heller då jag har plogjour och kan bevisa att det finns gått om snö här i sthlm 🤣

"Klimatet" bla bla haha. Ta hand om sin närmiljö för både djur och människor tycker jag är självklart för allas skull. Men klimatsnacket är ju en bluff rakt igenom.
För Alla som inte är efterblivna så är den saken helt uppenbar.
__________________
Senast redigerad av SK4NDAL 2021-02-20 kl. 09:55.
Citera
2021-02-20, 10:27
  #41958
Medlem
Fast det där beror ju bara på landhöjningen.

https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/gps-geodesi-och-swepos/Referenssystem/Landhojning/


Stockholm har 5mm per år, alltså en halvmeter på 100 år. Detta ser man även på tidvattenmätaren:
https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/78.php

Ystad och Fredrikshamn verkar stiga i samma takt som haven
https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/72.php
https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/91.php

Esbjerg ligger där landhöjningen är noll, och det verkar handla om en havsnivåhöjning på kanske 1-2mm per år?
https://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/80.php
Citera
2021-02-20, 10:44
  #41959
Medlem
gofigurs avatar
Ska bli skönt när de spridit stoftet i atmosfären som blockerar solljuset.

Kallare på jorden och inget farligt solljus.
Slut på hudcancer som bieffekt?
Citera
2021-02-20, 11:01
  #41960
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av gofigur
Ska bli skönt när de spridit stoftet i atmosfären som blockerar solljuset.

Kallare på jorden och inget farligt solljus.
Slut på hudcancer som bieffekt?

Haha, ja man får hoppas att den idén inte blir av.

Stoftet gör även att moln skapas. Så det innebär att det skulle bli halvkallt och mulet jämt.
__________________
Senast redigerad av suppose 2021-02-20 kl. 11:34.
Citera
2021-02-20, 15:29
  #41961
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Jag tror att den högre kapacitetsfaktorn beror på att man valt en lägre toppeffekt på generatorn än vad turbinarean medger.

Därför blir vindkraften hela tiden allt bättre!
Dom väl kända orsakerna till att kapacitetsfaktorn hela tiden ökat under flera årtionden och kommer att fortsätta att öka under troligen ytterligare minst ett årtionde till är dessa.
– Vindkraftverken blir större och når högre upp där det alltid blåser mer.
https://allenergetics.com/wind-energy/profile-of-average-wind-speed-from-altitude-and-terrain
– Vindkraftverkens verkningsgrad har ökat när generatorerna gjorts borstlösa.
– Vindkraftverkens verkningsgrad kan ökas genom att dom byggs utan utväxling.
– Aerodynamiska förbättringar och bättre material har ökat och kan öka verkningsgraden.

Iden som du skriver om, att medvetet sänka effekten för att höja verkningsgraden låter IMO så absurd så att jag utgår från att den kommer från någon av dom suspekta nätplatser som utgående från grumliga motiv (som knappast tål dagens ljus) sprider hat mot all förnybar energi. Var hittade du den uppgiften?

Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Vi kan börja att titta på ett mindre verk, Vestas V90-2MW
https://en.wind-turbine-models.com/turbines/16-vestas-v90

Toppeffekt på 2MW, vikt 300 ton
Årsproduktion på 6 GWh, 33% kapacitetsfaktor
Vikten är 50 ton per GWh och år

Sedan det stora
Haliade-X
https://www.windpowermonthly.com/article/1577816/haliade-x-uncovered-ge-aims-14mw

Toppeffekt på 12MW, vikt 3300 ton
Årsproduktion på 65 GWh, 60% kapacitetsfaktor
Vikten är 50 ton per GWh och år

Vikten per GWh årsproduktion är ju samma för det stora som det lilla. Det man verkar ha gjort med det stora är helt enkelt att minska toppeffekten på generatorn. Genom att använda en generator på drygt halva toppeffekten har man nästan fördubblat kapacitetsfaktorn.

Det blåser sällan så hårt att toppeffekten för ett vindkraftverk utnyttjas. Därför minskar inte årsproduktionen särskilt mycket av att sänka toppeffekten. En annan fördel blir ju att elinstallationen inte behöver kunna hantera den stora toppeffekten.

Höjden ökar kapacitetsfaktorn. Därför minskar kostnaden för nyare vind-el.
Du vinklar informationen på ett sätt som ser ut att följa en agenda, men du hoppar över vad som är relevanta och verkligt intressanta fakta.

– Du väljer att relatera energiproduktionen till vikt på kraftverket.
– Du väljer att hoppa över att den högre kapacitetsfaktorn främst beror på höjden.
– Du väljer att hoppa över vad producerad energi kostar och att kostnaden sjunker.

Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Vestas skulle kunna hävda en kapacitetsfaktor på 50-60% genom att minska generatorns storlek. Det skulle leda till en lägre årsproduktion, men jag ser flera vinster med det; lägre elnätskostnader, mindre behov av balanskraft, osv. Den där toppeffekten skulle nog ändå bara gå på export.

"Skulle kunna hävda?"
Att det blåser mer högre upp har enkla, väl kända, fysikaliska orsaker.
Du får det att låta som om du tror att dom förbättringar som skett genom utveckling är följden av någon form av konspiration. Är det vad du tror?

Det förekommer nog konspirationer i världen, men om någon tror att dom finns överallt så bör det nog tända en varningssignal...

Finlands kärnkraftsproblem och stora behov av att importera el
Elexporten pågår hela tiden och följer inte alls som du beskriver det vinden och när vindkraften producerar som mest. Finlands behov av att importera mycket el är i hög grad en följd av problem med kärnkraften i Finland. Reaktorn Olkiluoto-3 började byggas 2005. Den skulle vara klar 2009 och kosta ca 3 miljarder Euro. Efter en lång rad av förseningar och fördyringar är just nu förhopningen att reaktorn kan tas i drift i februari 2022. Totala kostnaden då är svår att gnomskåda, bl.a. efter insatser av Franska staten, men det torde uppgå till ca 14 miljarder euro totalt. Drygt 3,5 gånger vad det skulle ha kostat och vad som budgeterades.

På bilden "Netto kraftflöden till och från Sverige" på sidan nedan så kan du se att exporten till Finland är nära konstant utan att variera nämnvärt beroende av hur mycket det blåser.
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/kraftlaget/tidigare-kraftlagen/2021/kraftlaget-sverige-veckorapport-vecka-2021-06.pdf

Det är vattenkraften och vindkraften tillsammans, i kombination, som gör att vi har tillräckligt med el för att rädda Finland från elbrist som en följd av det misslyckade kärnkraftsprojektet Olkiluoto-3.

Vi får väl hoppas att "party-Ebba" inte lyckas lura in Sverige i något liknande stolleprojekt!

Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Jag har dragit min slutsats att mycket vindkraft går på export genom att titta på produktion och export månad för månad några år tillbaka, samt elpriserna. När vindkraften producerar mycket på sommaren sjunker elpriset nedåt 1 öre / kWh. Det gör ju att alla elproducenter i Sverige går med förlust. Oklart om de länder som importerar för 1 öre/kWh tjänar på det heller, för deras inhemska verk går ju sannolikt samtidigt med förlust då.

Det är extrem körsbärsplockning att referera till dom enstaka tillfällen i somras då vi hade överskott på el i delar av landet som om det vore något typiskt.

Kanske kan bristerna i elnätet, som delvis är en följd av den dåliga upphandlingen av sydvästlänken (Odenberg, M) och delvis en följd av att det saknas överföringskapacitet mellan norr och syd sägas göras värre av handelssystemet? Kanske hade vi haft ett mycket bättre elnät nu om pengarna som las på Nuon (Olofsson, C och Reinfeldt, M) i stället lagts på att bygga ett bättre elnät?

Se (samma som ovan):
På bilden "Netto kraftflöden till och från Sverige" på sidan nedan så kan du se att exporten till Finland är nära konstant utan att variera nämnvärt beroende på hur mycket det blåser.
https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/statistik/kraftlaget/tidigare-kraftlagen/2021/kraftlaget-sverige-veckorapport-vecka-2021-06.pdf

Finland behöver importera el i stort sett hela tiden, för att kompensera för det hittills 13 år (tretton år!) försenade kärnkraftsbygget Olkiluoto-3. Sverige täcker en stor del av Finlands underskott, men även Ryssland och Norge hjälper till. Det kan vi göra tack vare att vi har vattenkraft och vindkraft.

Mycket talar mot kärnkraft – Inte minst kostnaden
Jag tycker att det är viktigt vad elen kostar.
https://www.lazard.com/perspective/levelized-cost-of-energy-and-levelized-cost-of-storage-2020/

Under snart 20 år har ingen lyckats bygga ett kärnkraftverk i Europa eller i Nordamerika som framgångsrikt kunnat tas i drift. När det närmat sig att tas i drift har kostnaden skjutit i höjden från att vara kalkylerat hög till att i verkligheten vara skyhög. Flera gånger vad som budgeterats.

Med enorma statssubventioner går det nog att bygga kärnkraftverk. Vem vill satsa massor med skattepengar på en farlig och dyr lösning med en osäker framtid, när det finns lösningar som är säkra, som vi vet kostar mycket mindre och som vi vet fungerar?

Därför är det stolligt att ens fundera över ny kärnkraft
In relation to the five over-budget nuclear projects under construction in northern America and Western Europe, how much, if any, public money has been spent to prop up construction? Are there any taxpayer dollars subsidising these projects to make them viable to provide the energy to the market?

https://www.parliament.vic.gov.au/images/stories/committees/SCEP/Inquiry_into_Nuclear_Prohibition_Inquiry_/Transcripts/11_September_2020/20201022_QoN_vic_nuclear_prohibition_inquiry_shac. pdf

PS: Politiska vinklingar ovan speglar inte mina sympatier, utan tjänar enbart syftet att balansera det hat i tråden som så ofta riktas mot främst MP, V och S... Kanske borde jag bara acceptera att Flashback i hög grad är en hemvist för neo-fascistiska högerextremister.

Citera
2021-02-20, 16:00
  #41962
Medlem
Vindkraften levererar under 10 % av installerad effekt under 3 dygn i månaden.

Vattenkraften räcker inte till att ta detta. Om vindkraften ska ta ansvar för sin bristande leverans av el när det inte blåser så blir vindkraften dyr.

Solelen är helt värdelös i Sverige pga av läget. Vore bättre för miljön om subventionerna gick till länder med fossilbaserad el bra långt söderut.

Den billigaste och miljövänligaste elen är den som produceras i redan byggda kärnkraftverk.
Ringhals var väl nere i 25 öre Kwh med avskrivningar och slutförvar och skatter inräknat.
Forsmark ligger kanske lite lägre.

Allt annat är långt dyrare och levererar inte när det behövs.

Ellagring med hjälp av electrometanol eller vätgas ger bara 30% av elen tillbaka.
Det blir dyrt och fungerar dåligt.

Mycket ljugande i denna tråd.
Ren långrandig propaganda värdigt DDR eller Mp med stöd av Sossar.
Citera
2021-02-20, 16:35
  #41963
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Dom väl kända orsakerna till att kapacitetsfaktorn hela tiden ökat under flera årtionden och kommer att fortsätta att öka under troligen ytterligare minst ett årtionde till är dessa.
– Vindkraftverken blir större och når högre upp där det alltid blåser mer.
https://allenergetics.com/wind-energy/profile-of-average-wind-speed-from-altitude-and-terrain
– Vindkraftverkens verkningsgrad har ökat när generatorerna gjorts borstlösa.
– Vindkraftverkens verkningsgrad kan ökas genom att dom byggs utan utväxling.
– Aerodynamiska förbättringar och bättre material har ökat och kan öka verkningsgraden.


Nu undrar jag varför du blivit så upprörd? Jag har ju bara presenterat ett resonemang baserat i fysik. Precis som du säger ger starkare vind mer effekt. Förhållandet är kubiskt. V90 säljs både med generator på 2MW eller 3MW. Valet handlar bara om var man vill ha "taket". Med 3MW ger det max effekt vid 17m/s och uppåt. Om sådana vindar är sällsynta på den tänkta platsen är 2MW ett bättre val, som når max effekt vid 13 m/s. Och förmodligen därmed ger högre kapacitetsfaktor på alla vanliga platser. Detta eftersom årsproduktionen då blir likvärdig oavsett generator, men ger en lägre kvot ifall den divideras med 3 istället för 2.

V90 har ett torn på 105m. Knappast stor skillnad mot det större du länkade till med 120m om jag minns rätt. Vindgradienten har inte en form som gör att skillnaden i de där höjderna har någon stor betydelse (speciellt inte i/nära havet). Den kurvan har redan planat ut på höjden vi talar om. Viss betydelse har höjden såklart. Mer höjd ger en något jämnare vind. Och det var därför jag skrev 50-60% för det mindre verket under likvärdiga förhållanden som ger över 60% för det större.

Hur som helst, den högre höjden och starkare vinden innebär ju att man skulle kunna få ut högre toppeffekt med större generator på det stora. Med vald 12 MW generator nås toppeffekten redan vid 10-11 m/s. Med 30MW generator kan årsproduktionen öka en aning på vissa platser som ofta har över 15 m/s vind. Men ger lägre kapacitetsfaktor.

Jag läser ytterst sällan åsikter på nätet. Det mesta jag skriver har jag resonerat mig fram till själv.

Angående överproduktion vindkraft och priser är det ju inte bara 2020 det hänt. Det säger ju sig självt att när efterfrågan är låg och det börjar blåsa, blir priset lågt. Men med fler av dessa stora vindkraftverk, som är optimerade för jämn produktion likt det du länkade till, installerade, blir det ett mindre problem. Dock, kan det ändå bli ett betydande problem om vi installerar 80 TWh vindkraft. En till sak som bör nämnas i sammanhanget är att vindkraften kommer då väga 4 miljoner ton tillsammans. Det är alltså som att varje svensk, ung som gammal, skulle bidra med en klump material på 400kg var. Och sen en till sådan klump var 30e år. Och det skulle ge halva vår årsproduktion av el.
Citera
2021-02-20, 16:44
  #41964
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Otto48
Vindkraften levererar under 10 % av installerad effekt under 3 dygn i månaden.

Vattenkraften räcker inte till att ta detta. Om vindkraften ska ta ansvar för sin bristande leverans av el när det inte blåser så blir vindkraften dyr.

Solelen är helt värdelös i Sverige pga av läget. Vore bättre för miljön om subventionerna gick till länder med fossilbaserad el bra långt söderut.

Den billigaste och miljövänligaste elen är den som produceras i redan byggda kärnkraftverk.
Ringhals var väl nere i 25 öre Kwh med avskrivningar och slutförvar och skatter inräknat.
Forsmark ligger kanske lite lägre.

Allt annat är långt dyrare och levererar inte när det behövs.

Ellagring med hjälp av electrometanol eller vätgas ger bara 30% av elen tillbaka.
Det blir dyrt och fungerar dåligt.

Mycket ljugande i denna tråd.
Ren långrandig propaganda värdigt DDR eller Mp med stöd av Sossar.

Bäste Otto48!

Du ska veta att jag uppskattar att du är ärlig om dina åsikter och om dom synpunkter som du framför. Du kanske har fel ibland, och jag håller inte alltid med dig, men jag har aldrig uppfattat det som om du avsiktligt ljuger eller försöker manipulera när du skriver. Du är arg emellanåt, och det är helt OK.

I inlägget ovan finns en del faktauppgifter, som vore bra om man som läsare kan kolla upp och även jämföra med uppgifter om samma sak från andra uppgiftslämnare. Att göra det skulle vara mycket enklare om du bara ville klistra in en länk till källan där du hämtat uppgifterna. Då slipper du också riskera ett läsare avfärdar det du skriver, bara för att källan inte finns angiven.

Jag har sett någon jättegammal kalkyl (kanske ca 40 år gammal?) om kostnaden av olika kraftslag som innehöll ungefär dom kostnader som du skriver om. Det jag minns (ungefär) är detta.

– Vattenkraft: ca 8 öre per kWh
– Kärnkraft: ca 25 öre per kWh

Då var inte mellanförvaring eller slutförvaring av avfall medräknad. Någon godkänd slutförvaring har vi inte ännu, så vad den kommer att kosta vet vi inte.

I tråden hänvisas ibland till gamla uppgifter. Som kan vara väldigt vilseledande. Ett exempel är en sammanställning över underhåll och haverier i vindkraftverk som byggdes under 1990-talet. Kanske intressant, men inte särskilt relevant om man vill veta vad dagens vindkraft kostar. I den gamla sammanställningen kalkylerades t.ex. med en livslängd på 20 år. Moderna vindkraftverk har en förväntad livslängd på ca 25-35 år.

Jag vill framföra att jag tycker att du har flera poänger i det du skriver.
– Det är svårt att få solel lönsamt och effektivt i Sverige. I synnerhet under vinterhalvåret.
– Troligen borde en del byggda kärnkraftverk (B1, B2, R2 och R1) ha kunnat körts säkert lite längre.

Jag tror att en något lägre takt i avvecklingen av B1, B2, R2 och R1, om det hade kunnat göras säkert, hade tillåtit en något långsammare utbyggnad av vindkraften. Vilket medfört två fördelar.
– Inte så många vindkraftverk byggda på kort tid, vilket leder till att dom "tar slut" ungefär samtidigt.
– Fler vindkraftverk hade kunnat byggas med nyare teknik, med högre effekt och högre kapacitetsfaktor.

Under ungefär tio år (från ungefär 2011 till 2021) har effekten mer än fördubblats och kapacitetsfaktorn ökat från ca 20-25% till ca 40-50%. Kapacitetfaktorn anger hur mycket av märkeffekten ett vindkraftverk levererar i medeltal.

Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in