Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Någon som kan räkna ut när CO2-break-even inträffar för den här modellen?:

Svenska snabbjärnvägen kan byggas på pelare i luften – Trafikverket utreder helt ny teknik

https://www.dn.se/ekonomi/svenska-snabbjarnvagen-kan-byggas-pa-pelare-i-luften-trafikverket-utreder-helt-ny-teknik/

I Texas, USAs delstat med störst andel vindkraft, steg spotpriset nyligen till omkring 50 kr/kWh!

Elrationering med roterande frånkoppling tillämpades

https://twitter.com/The92ers/status/1361119791831015424?s=20

I Texas produceras årligen 20% av energin med vindkraft. I paritet med Sverige alltså. Skillnaden mot Sverige, och som orsakade detta krisläge, är att Texas knappt har några förbindelser till angränsande stater för elimport.

Detta ger en indikation om vad som skulle kunna hända i Sverige ifall någon betydande komponent i det redan ansträngda importberoende elsystemet skulle fallera under en riktigt kall vindstilla vintervecka. Då vill man gärna ha en extra vedkamin att kunna värma sig vid...

Nu är väl detta fel tråd. Men det stämmer inte. Om du söker på YT och Björn så har du en bra person som testar elbilar på riktigt. Han testade nyligen i minus 25 i Norge. Problemet med att batterierna skulle hålla mindre med el eller ge mindre med ström är fake-news. De håller lika mycket ström som vanligt. Det finns dock andra problem. Dels så drar det mer ström på vintern pga att det går trögare, dels så måste man värma batterierna något hela tiden för de tål kyla dåligt och det går då inte heller ladda dem lika fort. Dels så måste du ha värme till kypen. Och det är det stora problemet. Man löser det med en värmepump, men det är bara ID4 som har ännu. Samman taget så räkna med att bilen tar 20% mer i väldigt kallt väder och med trög snö.

Nej, det går åt mer än 20% extra på vintern, och du har räknat upp anledningarna.

Norrmannen du nämner är duktig på att köra snålt tack vare stort intresse och många års erfarenhet av elbilar. Men det är inte representativt för en vanlig svensk utan det intresset. Bilen kommer få mer än 20% ökad förbrukning för de flesta.

Björn fick mindre än så på sin långa sträcka och då hade han inte värmepump. Kanske 12%? Det kvittar om det blir 12 % eller 28%. Med värmepump så är det problemet inte så stort. Och hur ofta kör du 30 mil i minus 25? Jag ser inte problemet.

Det enda jag bemötte var att siffran 20% extra på vintern är för låg för en typisk elbil med en vanlig förare. Bara den lägre temperaturen (ger högre luftmotstånd) och det oftare våta väglaget (högre rullmotstånd) på hösten kan ge 10-20% högre förbrukning för framdrivningen jämfört med sommaren, helt utan uppvärmningen i ekvationen. När man sen lägger in vinterdäck, vinterväglag, värme, och så vidare blir det ett betydligt högre snitt på vintern. Förberedd inför en planerad resa kan man såklart optimera resan. Men inte en hel vinter. Jag menar, bilen drar ju vissa dagar ström bara av att stå still och hålla batteriet varmt. 20% är omöjligt. 30% är nog omöjligt om man inte har garage och bor söderut. 40% som testet du fick länk till är inte någon överdrift.

Här har du ett exempel på en elbil som loggat säsongsvariationerna:

https://www.spritmonitor.de/en/detail/622240.html

1,68 kWh/mil på sommaren, och 2,45 kWh/mil på vintern. I snitt. Under bästa förhållanden på sommaren 1,3 kWh per mil, och under kallaste vintern över 3 kWh/mil. Det är 2,5 ggr mer det.

Den här Leafen har sannolikt även uppvärmning via värmepump. Det hade många tidiga generationer Leafar i Europa. Värmepumpen hjälper bara när det är halvkallt, inte under riktig vinter, då behöver direktverkande el användas. Så det får inte någon avgörande skillnad.

Nu tycker jag vi kan lämna elbilar, för tråden handlar om klimatförändringarnas orsak.

Jag har svårt att förstå ditt inlägg. Kanske uppfattade du det, felaktigt, som om jag skrev om dig när jag skrev om vetenskapsförnekare? Det gjorde jag inte. Det var ett principiellt resonemang.

Vad ser du som grund för att skriva om "min starka vänsteridentitet"? Kanske var det tänkt som en retorisk fint?

I huvudsak ser jag AGW som fysik. När det gäller hur koldioxidhalten och halten av andra växthusgaser i atmosfären ökar och bidrar till uppvärmningen så är det fysik. När det gäller förstärkningseffekter, som hur vattenhalten ökar när temperaturen ökar och hur albedot förändras så är det också fysik.

När det gäller konsekvenser av AGW så gör vi prognoser. När det gäller åtgärder för att motverka AGW så kräver sådana oftast politiska beslut. Sådana kan i varierande grad kararktäriseras som "vänstervridna" eller "högervridna". Dom kan också i varierande grad vila på en humanistisk värdegrund. Något som kanske en del uppfattar som något politiskt?

Jag ser AGW som tätt kopplad till energiförsörjning. På sikt, så måste vi göra oss oberoende av fossila bränslen. Helst inom något eller ett par årtionden. På sikt måste all energiförsörjning vara förnybar.

Även om det går att nå koncensus om en sådan bas så återstår ändå många detaljer att utforma. Det kanske är tur för alla som vill agera som politiska agitatorer? Vad skulle dessa annars göra?

–

Politiken innebär ju även en prioritering och en gradering av vad som kan accepteras och vad som inte kan göra det. Det inkluderar hur stor klimatförändring vi är beredda på. Det innebär ett beslut om ansvar ligger på individ eller stat.

Det är nog ett misstag att tro att denna frågan kan skötas av teknokrater.

Och jag förstår inte varför du irrar i väg, om du nu vill hålla det till vetenskap. Är artikeln jag länkade färdigdiskuterad och vi kan slå fast att pandemin och klimatfrågan inte har en inbördes koppling så är det väl bra med det?

Absolut, Har du elbil så bör den stå inpluggad till el när den är parkerad på vintern. Att ha den stå löst blir inte bra.

För att svara på tråden, så anser jag att växthuseffekt finns. Men koldioxid bidrar väldigt lite och människan bidrar med koldioxid väldigt lite.

Att författaren av boken och artikeln, Andreas Malm, letade efter kopplingar mellan pandemin och AGW som var tvivelaktiga och att han gjorde det på tvivelaktiga grunder trodde jag var tydligt att vi var överens om från början.

Att utsläpp har minskat under pandemin, som exempel, har så liten betydelse på klimatet att det knappast är mätbart. Att tro att pandemin är en följd av AGW är väl ungefär lika långsökt. När Malm skrev "men för den som följt klimatfrågan kom inte pandemin som en överraskning – det finns en koppling mellan det förändrade klimatet och nya smittor, och även om vi får kontroll över just det här coronaviruset så kommer det att komma nya", så är det väl ganska uppenbart att han inte riktigt kan betraktas som seriös. Kanske orsakar han, som du är inne på, betydande skada genom att skriva så. Det låter som han försöker skrämmas, men på osaklig eller snarare direkt felaktig, grund.

Malm beskrivs som syndikalist och marxist på Wikipedia. Kanske är hans politiska orientering en bidragande orsak till att han tycks hitta kopplingar som är svåra för dom flesta att förstå var dom kommer från?

Jag vet inte om du läst artikeln som Malm refererade till, men jag vill upprepa jag tycker att den är läsvärd och klargörande, om än i hög grad off-topic här.

Predicting zoonoses (2017)
«As the line dividing human and wild habitats becomes thinner, we might be brewing the world's next big pandemic. Zoonoses are diseases that are naturally transmitted between animals and humans, and a new project aims to predict their occurrence.»

https://www.nature.com/articles/s41559-017-0098

Artikeln, som Malm refererade till, drar inte dom slutsatser som Malm drar.

Vilka kompetenser är användbara?
Att ge hela frågan om klimatförändringen eller långsiktig energiförsörjning till en av kompetens-/intresse-kategorierna

– ekonomer
– byråkrater
– politiker
– teknokrater
– representanter för en eller flera industrier

skulle nästan säkert resultera i ett närmast katastrofalt resultat. Båda områdena är stora frågekomplex som vi inte har all kunskap om. Sammantaget vet vi dock en hel del.

Det är lätt att hitta sådant som kan inträffa i framtiden som radikalt ändrar på förutsättningarna. Även om vi på bästa sätt försöker använda den kompetens och information som finns. Oväntat snabba framgångar när det gäller att tämja fusionskraft är ett exempel. En stor kärnkraftsolycka i centrala Europa som skulle göra ett stort område obeboeligt i några tusen år är ett annat exempel. Ett storkrig eller en "riktig" pandemi som decimerar Jordens befolkning till någon eller några procent av nuvarande skulle också förändra förutsättningarna helt.

Vi måste göra rimliga prognoser och använda den kunskap vi har så bra vi kan. Ett uppenbart problem är att den tillgängliga informationen kan tolkas på olika sätt. Risker och chanser värderas också på olika sätt. Tar man sedan med politiska vinklingar så blir det uppenbarligen svårare. Lägg till en tilltagande polarisering så blir det...

värre?

–

Jo, jag förstår att markhantering och människans expansion ökar risk för pandemier. Det har ju varnats för det ett tag och är inte helt nytt. Till det lägger man global trafik, främst flyg som leder till effektiv spridning.

För mig är det inte nytt, men länken kunde gott skickas till vår regering.

"Vi såg det inte komma"

- Stefan Löven

Det krävs en demokratisk diskussion för att få det att funka. Risken är annars att den urbana akademiska klassen gör livet på landsorten odrägligt.

Jag är gammal knutte och är van vid hur den akademiska klassen prioriterar bland fritidsfordonen. MC har man ofta velat förbjuda, medan småbåtshamnarna byggs ut. Man är ofta oförstående och nedlåtande. Vad är vitsen med det, tycker man. Det kan vi förbjuda... så blir det plats för fler golfbanor, småbåtshamnar och pister i fjällen.

Demokrati är det enda verktyg vi har för att motverka att det är elitens världsbild och intressen som styr politiken.

Vad är det man brukar säga?

Demokratin fungerar inte som vi önskar, men det är det bästa vi har.

Här på Flashback skälls det mycket på MP. Jag har nog också dragit ett och annat strå till den stacken även om jag tycker miljöfrågor är angelägna. Nu börjar självkritiken inom MP komma till ytan, som en nyvunnen kännedom om att det finns något helt annat utanför storstäderna.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/peter-eriksson-mp-ser-sig-som-battre-om-man-inte-ater-kott

I ett globalt perspektiv har vad MP gör eller inte gör ganska liten betydelse. Men om det är svårt här för en del att sätta sig in i vad som händer runt om i landet så kanske det inte är helt oväntat att det är svårt att sätta sig in i vad som krävs om t.ex. USA, Kina och Indien ska bli i stort sett fossilfria inom 2-3 årtionden.

Dom är tillsammans ungefär 312 gånger så många som vi.

Att fundera ut vad som behövs borde locka alla som gillar utmaningar...

Vare sig det är vindkraft, kärnkraft eller båda som ska leverera elektriciteten, så behöver dom ungefär 312 gånger så mycket som vi, om dom ska ha lika mycket energi per capita.

–