Bostadsbubbla i Sverige?

Det verkar vara en av oss som pratat med SBAB om detta. Det verkar inte vara du.

Kanske du ska se Big Short EN gång? Jag har sett den 3 gånger. Före år 2008 satte marknaden priset 5mkr på en nybyggd villa i Florida. När man fick låna gratis. Efter år 2008 satte marknade priset till 0mkr, när man inte längre fick låna. Vad tycker du om den "marknaden", kan du se att "marknaden" förändras om man får låna gratis?

Det är din insiktslöshet hos 100.000 pers som bygger bubblan.

Vi behöver egentligen inte spekulera över detta utan SBAB tillåter en ju att experimentera med olika inkomster och boendeförhållanden här: https://www.sbab.se/1/privat/lana/bolan/ansok_om_bolan_och_lanelofte.html

Provade en inkomst på 40K i Stockholm där man vill behålla en hypotetisk BR med avgift på 3K och lån på 2M. När man ber om bolån för ännu en BR på 2,5M och avgift 3K så erbjuder SBAB preliminärt cirka 640K med en kontantinsats på 375K... Och det är bara ett autogenererat lånelöfte. Att faktiskt få det beviljat är en annan sak.

Däremot verkar de något mer villiga att bevilja bolån om det handlar om "billiga" BR med avgift på 2K där man endast har ett befintligt bolån på 1M. Då får man cirka 1,7M extra att röra sig med i samma scenario. Men i termer av totalt bolån är taket ungefär detsamma.

Öhm. Jag tror du missförstår detta. Du har tagit någon med låg inkomst och frågar SBABs kalkyl huruvida de låter den personen slänga lånade miljoner kors och tvärs på marknaden. Alltså, tjänar man 40ksek/månad brutto är ett lån på redan 2 miljoner ganska saftigt, för lönen berättar i princip även att man inte har jättegod jobbsäkerhet (såvida man inte är nyutbildad inom tex vård).

Om din poäng var att låginkomsttagare inte får låna 85% till ett obegränsat antal mindre bostadsrätter så har du självfallet helt rätt, men då har du ju hamnat helt snett i detta. Detta handlade ju om huruvida BR-konceptet skapade någon positiv (robust) begränsning av marknaden.

Det finns numera äganderätter (lägenheter) i Sverige, och den där personen med 40ksek brutto har inte råd med ens 1 sådan (utan många miljoner i egen insats). Lägenheterna är dyrare (naturligtvis, eftersom du köper fastigheten) och banken är hårdare (detta kommer nog ändras lite i takt med att Sverige moderniseras, men idag är det så).

Det som går är följande.
Din dotter skall flytta hemifrån. Du vill ställa upp som medlåntagare till en BR åt henne.
Men hon studerar och då säger banken blankt nej.
Men du kan köpa den och skänka 10% till dottern (annars säger BRF nej).
På så vis kan du äga två BR. Eller 1.9. Men detta förutsätter naturligtvis att du har tillräckligt med eget kapital. Du kommer inte att få låna mer än kanske 4.5 ggr din inkomst.

Hur risky är det att köpa för första gången i mellanstor stad idag?

Kommer köpa för > 1msek.

Hur jag än vrider och vänder så är det billigare än att hyra, trots att jag går in med mindre än 15%.

Jag kommer alltså bli tvungen att ta ett litet privatlån på ca 20-30k.

I Stockholm är ju priserna helt sjuka men här kan man få en bra lägenhet för 600-800k ungefär.

Låg inkomst? Det är otroligt få som tjänar 40k brutto. Eller tror du att alla busschaufförer, butiksbiträden, vanliga tjänstemän, elektriker, vårdpersonal lyfter såna löner? De människorna är i majoritet och de lyfter inga 40 papp kan jag lova. Det är de som hamnar i kläm eftersom några få lyckats driva på en bubbla där de sitter med orimliga lån.

Detta är så klart helt sant, men ur ett internationellt perspektiv häpnadsväckande när man läser det. 40.000 kr/månad är verkligen inte mycket pengar (idag). Att svenskar upplever sig vara priviligerade och att ha "kommit någonstans" för att de har uppnått en sådan lönenivå är fullständigt absurt.

Intressant läsning, om RB obligations stödköp,
Professor och docenter inom nationalekonomi är skeptiska till alla stödköp. https://bulletin.nu/zombieforetag-och-inflationschock-ekonomernas-farhagor-om-riksbankens-stod

En bra och läsvärd artikel.

QE har alltid varit föremål för diskussion. I Japan avstod man länge från det för att man menade att det inte skulle ha någon verkan. Men efter personbyte satta man igång även där.

Här vill man inte direkt avfärda QE men ifrågasätter om det är så verksamt. Dvs gamla vanliga invändningarna.

Annika Axelius är kanske största invändaren som menar att man skall sänka räntan och köra finanspolitik istället.

Fredrik NG Andersson verkar också negativ. Och är mer för andra åtgärder som att liberalisera arbets- och bostadsmarknad. (Jag håller fö med honom).
Och som han säger:

Vi måste också arbeta för att EU ska öppna gränserna och få igång handeln. Den protektionism som utvecklar sig nu är oerhört skadlig för Sverige, som i hög grad lever på att exportera.

Vilket också är sant.

Klas Eklund gör följande ganska korrekta observation:

Om man inskränker sig till penningpolitik, så finns inte så många andra verktyg att tillgå, men det är en helt öppen fråga om storleken på köpen. För egen del tycker jag omfattningen verkar onödigt stor.

Dvs penningpolitiken och RB har inte så mycket val. Sedan väljer RB att ta till mer än vad akademikerna menar är en bra nivå. Men det handlar nog om att RB inte vill sänka räntan. Och så är det nog överenskommelser mellan centralbankerna om koordinerade åtgärder. RB kan inte vägra ta sin andel.

Jag har länge haft uppfattningen för egen del att penningpolitik inte är vägen fram. Utan det är avregleringar som krävs. Men det är politiskt svårt då det som krävs går emot retoriken för majoriteten i Riksdagen.
Det är i det läget som RB får sucka och göra vad dom kan iaf.


Sedan tar man frågan om helikopterpengar.
Fredrik NG Andersson:

”Hushållen har tillräckligt mycket pengar och är tillräckligt skuldsatta. Vi behöver inte mer pengar. Vi har ökat penningmängden med 15 procent på ett år. Vi har så det räcker. Gränsen dras där Riksbanken tycker.”

Och det stämmer också. Hushållen är stormrika. Det är inte betalmedel som saknas.
(Undantaget några patologiska slösare som alltid är medellösa. Där finns inga lösningar).


Och så risker i framtiden.
Fredrik och Klas oroar sig för inflation och räntehöjningar om hushållen drar ned på sitt stora sparande. Dock menar Klas att det ligger lång fram i tiden.

(Det skulle staten i sig kunna dämpa genom att tillhanda hålla ett riksgäldsspar som är inflationssäkrat. Då bötfälls inte sparande lika starkt. Det borde i ett sådant läge dämpa köpfesten och inflationen.
Och RB skulle kunna sälja av av sina obligationer. Borde också dämpa lite).

Fredrik NG Andersson säger dock så här:

”USA försökte köpa tillbaka obligationer mellan 2016 och 2018 men marknaden reagerade så negativt att de fick upphöra.”

Jag vill dock minnas att det snarare var ett ogenomtänkt uttalande från Bernanke som gav den negativa reaktionen.


Sedan en fråga om hur (Riksbankens) stimulanser påverkar hushållen.
Där verkar man vara ganska överens om att hushållen inte påverkas. Utom Fredrik som verkar tro att bostadspriserna faller om/när RB avvecklar sina åtgärder. Tror inte de andra håller med.

Den här sista biten undrar jag lite över. Hur ändras bankens kalkyl konkret för att det rör sig om en ägarlägenhet? Och vad menar du med modernisering i det här sammanhanget?

Med den lönen är man nog med bland de 1% högst avlönade i världen. Och det uppnått utan någon anmärkningsvärld ansträngning i de flesta fall. Låter väldigt privilegierat.