Citat:
Ursprungligen postat av
Ancistrus
Det är nog faktiskt både och skulle jag tro.
Innan internet hade många bara två morgontidningar att välja mellan, DN och SvD. Ibland ytterligare någon. När internet slog igenom några år efter millennieskiftet fick man fler val och blev nog mer kräsen. Men jag tycker även DN gått ner sig kraftigt under en lång tid, kanske ända sedan 90-talet. Och kanske allra tydligast efter att Peter Wolodarski tog över. Nu har de valt att satsa på agendajournalistik för hela slanten som med våld och vaselin trycks ner i halsen på folk. Och uppenbarligen finns det en marknad för det också, men den förefaller inte vara så stor som de önskar och ibland vill ge sken av.
Jag har nog påpekat det förut och ber i så fall ursäkt för att jag upptar utrymme på internet för en upprepning, men jag tror att bl.a. DN:s nya linje med agendajournalistik inte syftar till att vinna nya läsare, så mycket som att behålla de de har. Man skapar en "vi-känsla" kring produkten och därmed lojalitet. Vi som är mer eller mindre engagerade i denna tråd, dvs. de som är kritiska mot journalistikens utveckling, ses inte som potentiella läsare, utan ett "hot mot demokratin" - det vill säga vi utgör en del av det som ger DN dess
raison d'être.
Det är, som jag är säker på att jag nämnt tidigare - men det förtjänar att upprepas -, intressant att socialdemokraterna m.fl. gör samma sak: Genom att utmåla sina politiska motståndare som en dörrmatta till Tredje (Fjärde?) riket, stoppar de blödningen snarare än vinner nya väljare. Medan vi som önskar intellektuellt hederliga debatter från våra politiker och saklig journalistik från våra mediehus förfäras och förvånas över utvecklingen, tror jag att det ligger en affärsmässig logik bakom denna depraverade linje - nämligen att skapa lojalitet bland de som ännu är kvar. Det är, så att säga, deras plattform. Resten tar statliga bidrag hand om, i allt väsentligt oavsett plattformens storlek.
