tråden om löpning

Bor högt upp i norr och springer hela vintern. Kör längdskidor varannan dag och löpning varannan. Skidåkning är roligast dock. Ni som snackar om att ni är rädda för att halka på is när ni springer, har ni testat Icebugs-löparskor eller något annat märke med dubbar? Tycker att de är grymma. Känns som att man helst vill springa på blankis med dem, då det känns som att man har bäst grepp där.

Nån här som har, eller springer i Saucony Triumph 18? Är sugen på att testa nåt nytt. Springer vanligtvis i Hoka Clifton. Är nyfiken på om skon är för mjuk?

Om den inte har nått frånskjut alls. Skon får gärna vara jätte mjuk, men vill att det ska vara lite fart. Om inte, har ni tips på några andra Saucony?

Nu vet jag ju inte vad du brukar springa för sträckor men jag varvar Triumph 18 och Kinvara 11 i min löpning och tycker det funkar fint.

Jag kör triumph på mina längre rundor och för mig funkar den hur bra som helst. Den är såklart mjuk, men tycker ändå att den har ett fint frånskjut. För mig som har haft svårt att hitta skor som är bekväma att springa längre sträckor i har triumpharna varit drömmiga.

Kinvaran kör jag på mina kortare/snabbare pass och tycker de är toppen. Kinvaran svarar bättre än triumph när man vill trycka på lite, men de kommer inte i närheten av triumph i komfort enligt mig.

Endorphin speed har jag hört ska vara riktigt fin att springa i men har inte haft möjlighet att prova själv.

Hoppas svaret var till någon hjälp

Jag springer bara distans. 14-25 km. Aldrig intervaller. Borde väl göra det så jag kanske blir lite snabb. Jag vill att skorna ska ha mycket dämpning i häl, är heelstriker. Överpronerar som bara den. Men vill springa i neutrala. Vill att skorna ska funka till långa turer med fartökningar och spurtar. Tycker att mina Hoka Clifton funkar bra, men är sugen på att testa nåt nytt.

Asså jag vill inte ha skor som svampar när man trycker på. Hälen får gärna vara extremt dämpad. Resten av skon med, men den ska ha ett bra frånskjut.

Hur snabbt tappar man det man byggt upp? Jag sprang en del mellan början på september fram till mitten på januari med kortare avbrott för knäkänningar. Mellan 3-4 pass i veckan. Men nu är det snart 5 veckor sedan jag gav mig ut då jag fick så jäkla ont runt min ena ankel. I början hade jag stora problem att gå men nu känns det mycket bättre, jag känner bara av det ibland när jag "sträcker ut" foten/leden där problemet ligger.

Jag har egentligen två funderingar.

Kommer jag att mer eller mindre börja om från början orkesmässigt? Och om så är fallet, blir det ändå en kortare startsträcka än tidigare?

Vågar jag börja igen innan jag känner mig helt trygg med ankeln? Jag kan hantera smärtnivån just nu men är risken att skadan går upp igen om det inte läkt färdigt helt?

Jag tränar regelbundet kondition men rätt olika över säsong. Cykel och rullskidor på sommaren, skidor på vintern om det finns snö och löpning när det passar och är sämre förutsättningar för annan träning. Jag tycker det går väldigt fort att tappa uthålligheten eller tåligheten för löpning. Har jag inte sprungit på ett par veckor får jag väldigt lätt träningsvärk, det känns mest i låren och går över så inte så farligt alls. Tempot påverkas inte mycket alls för min del om jag hållt upp med löpningen säg en månad och bara cyklat.

Edit: Jag tror väl rent generellt alltid att det är betydligt lättare att komma tillbaka till en nivå man har haft än att komma till en ny nivå så att säga.

Tack! Det låter ändå bra! Lite träningsvärk och så kan man leva med. Det kan nästan bara vara lite gott ibland.

Då skall jag sluta stressa upp mig över att jag inte sprungit på ett tag och avvaktar tills jag känner mig helt trygg med foten.

De första riktiga löppassen efter ett kortare uppehåll som ditt, så kommer det att kännas som du varit utan löpning under flera år. Men snart är du tillbaka nästan där du var innan.
Har du en skada,så låt det läka om inte någon som har betalt för att veta bättre, säger att du kan börja löpträna igen. Alternativ träning är alltid bra, tänk promenad eller cykling.

Tack tack. Det känns skönt att höra från er för motivationen.

Promenader vågar jag mig nog inte på heller då det var under en lång powerwalk som jag började känna av ankeln på allvar. Innan så varvade jag med löpning varannan dag och ett par timmar powerwalk varannnan.

För hala underlag kör jag dubbade inov8, känns sjukt stabilt även vid ishalka. Inte så ofta det behövs hör på västkusten dock.

Det beror väl lite på hur mycket du har tränat innan. Ett halvårs löpning från noll är ju inte jättemycket och inget din kropp har hunnit bli anpassad till. Har du tränat regelbundet i flera år kan det ju gå ganska fort att komma tillbaka. Är det så att du inte har någon löparbakgrund och kör 3-4 pass i veckan så kommer skadorna på posten skulle jag däremot säga. Alldeles för hård start. Det är sjukt segt att hålla i sig när suget kommer och inspirationen flödar, men det gäller att skynda långsamt för att undvika smärta

Landar du på hälen så kommer det slita på kroppen i vilket som i längden.
Rekommenderar skor med drop, du kommer tvingas springa på framfoten vilket kommer vara krävande i början när löpsteget förändras och tvingar dig att springa mer på framfoten.
Självklart får du ta det lugnare i början innan kroppen vant sig men det är värt det i långa loppet då det som sagt inte är bra att landa på hälen.

Från någon som själv överpronerar och väger 90-95kg på 185cm lång.
Nej jag är inte tjock min fettprocent ligger mellan 10-15% i perioder.
Springer dock bara 6-10km per gång drygt

Jag var i samma läge. Sprang mycket under hösten men blev sen uppehåll under december. När jag startade upp igen i början av januari så kändes det som att jag tappat en del av kondisen men framför allt så fick jag lite igen lite gamla krämpor i fötter när jag nu återupptog löpningen på hårt underlag (is) och med mina icebugs som är rätt hårda.
Backade då av på intensiteten och längden på rundorna så jag såg verkligen till att köra en mjukstart under januari.
När jag kom in i februari kändes det mycket bättre jag jag kunde börja öka både i distans och tempo. Nu på 4v bra träning i februari så har flåset kommit ikapp och förbi