2021-02-07, 18:42
  #41761
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av arbetet
Solpaneler är skit också. Bokstavligen! (video):

David Croom - (ツ)
@dailycallout
The manufacturing of solar panels leaves a trail of chemical pollution. And it turns out that the time it takes to compensate for the energy used and the greenhouse gases emitted in photovoltaic panel production makes it far less than “green”!
https://twitter.com/dailycallout/status/1358456993267150850?s=20

Man kan hitta vad man vill på Twitter.
Det är den bästa metoden om man har en agenda som t.ex. baseras på att man hatar all förnybar energi och vill "bevisa" att hatet kan rättfärdigas.

Alternativt kan man försöka hitta någon som seriöst försökt utvärdera detta.
Denna metod är bara intressant för dom som söker sanningen.

Den här artikeln är tyvärr fem år gammal och solpanelerna har blivit bättre under den tiden.

Journal of Power and Energy Engineering
June 2015
Comparison between the Energy Required for Production of PV Module and the Output Energy Througout the Product Life Time
«As the results show, if taken into account the energy used in the manufacture of a module (as quantified in literature), and the energy that a module system produces (as simulated), this technology proves to be self-sustainable. Because of having many years of clean energy production, even if in the first year, the system equals the energy spending in manufacturing, with gains in use.»

https://www.researchgate.net/profile/Lea_Dai-Pra/publication/282206521_Comparison_between_the_Energy_Required_f or_Production_of_PV_Module_and_the_Output_Energy_T hrougout_the_Product_Life_Time/links/5748d2c008ae2e0dd30168ab/Comparison-between-the-Energy-Required-for-Production-of-PV-Module-and-the-Output-Energy-Througout-t he-Product-Life-Time.pdf
Citera
2021-02-07, 18:44
  #41762
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Nästan alla mina länkar refererade till Svensk industri
Du har nämnt din profession, så jag utgår från att du inte har något emot att läsa...

Vi är nog eniga om att Sovjet och Kina har haft/har en hel del gemensamt när det gäller bristande öppenhet.
Kanske är Ryssland bättre än Sovjet, men mycket av gammal mentalitet finns fortfarande kvar.

Så, vare sig vi talar om uppgifter om betydande energieffektiviseringar inom pappersindustrin eller kärnkraft som inte medför skyhöga kostnader från dessa länder, så måste vi ta dom uppgifterna med en nypa salt.

Med 46 reaktorer kom 2019 ca 5% av elen i Kina från kärnkraft. Flera kärnkraftsprojekt har stoppats av intensiva protester, enligt bl.a. Bloomberg. Även om kärnkraft, enligt officiella uppgifter, är billigare i Kina än i Europa och USA, så kommer också uppgifter om dålig lönsamhet i nyare projekt.

Jag har intrycket att Kina anstränger sig mer för att förbättra energieffektivitet än t.ex. Ryssland. Som har gott om olja, gas och kol som dessutom är lågt prissatt och lågt beskattat.

Observera dock att nio av de tio länkar om energibesparingar inom främst papperstillverkning som fanns i mitt inlägg var svenska.

Energieffektivitet – Inte bara inom pappersindustrin!
Om det ska finnas substans bakom dom planer som vi nu ser ta form inom t.ex. EU och UK om att fossilfordon ska fasas ut och koldioxidutsläppen halveras till 2030 så duger det inte att säga "det går inte" när den verkliga orsaken är "jag vill inte" eller "jag förmår inte att kalkylera med framtida kostnad för och tillgång på energi". Om ansvariga argumenterar så, så kommer dom att fasas ut. Dom är på väg att förvandla sig själva till anakronismer.

Jag baserar delvis mitt sätt att resonera på en prognos om hur synen på energi och kostnad för energi kommer att utvecklas. Jag är övertygad om att kostnaden för energi kommer att gå upp rejält. Jag är övertygad om att, när kostnaden går upp, så kommer alla att tvingas ta till sig ett nytt synsätt på energi. Inte längre som något som det är självklart att vi kan slösa med och som är billigt, utan som något som vi måste lära oss att hushålla med.

Dom två frågetecknen som jag ser i detta sammanhang är:
– Hur lång tid tar det innan energin blir betydligt dyrare?
– Hur stor är chansen att vi hittar nya högproduktiva, kostnadseffektiva energikällor?

I debatten och i politiken är, som jag ser det, fokus på klimatet i så hög grad att energifrågan och kopplingen mellan energianvändning och klimat nästan glöms bort. Otto48 skrev t.ex. tidigare i tråden om en finsk professor som föreslagit att man skulle förbjuda personbilar med mer än 120 hk. Det skulle lika gärna kunna vara 40 hk och generell hastighetsbegränsning på 90 eller 100 km/t. I USA infördes 55 mph (88,5 km/t) som generell hastighetsbegränsning 1974/1975 i samband med en oljekris. Den finns i hög grad kvar. Nu ger vi i Sverige statsbidrag till elbilar med flera hundra hästkrafter. 825 hk i Tesla S. I Tyskland är det ofta fri fart. I USA är fossila bränslen fortfarande lågt beskattade.
Det borde vara uppenbart för en femteklassare (för att travestera på liffens ofta återkommande retoriska teknik ) att det är ett gigantiskt slöseri med energi, om syftet är att förflytta sig.
Varför ställer vi inte krav på energieffektivitet hos elbilar?

Jo, delvis därför att energin är alldeles för billig...

Mitt förslag: Trappa ner subventionen till elbilar som drar mer än 0,5 kWh/10 km.

Dagens elbilar drar typiskt 1-2 kWh/10 km, därför att dom i stort sett är bensinbilar med elmotor. Om en elbil optimerades för eldrift, med betydligt mer fokus på luftmotstånd och rullmotstånd, så vore det lätt att komma under 0,5 kWh/10 km. Det är ungefär en faktor tre mindre än 1,5 kWh/10 km...

Ett annat förslag till en åtgärd som vore tänkbar, men som är förenad med svårigheter, är kraftigt höjda energiskatter. Så att t.ex. olje/bensin/el-priserna fördubblades. Vi har redan ganska hög beskattning på energi i t.ex. Europa, men betydligt mindre i flera andra delar av världen.

Om man överväger en sådan åtgärd så måste man tänka lite framåt.
– Ge stora konsumenter tid att ställa om.
– Hitta lösningar som inte förändrar förutsättningarna vid internationell konkurrens.

Att halvera koldioxidutsläppen till 2030 är en utmaning. Det är svårt, men det går. Ett sätt att bidra till att orsaka att det inte går är att säga att det inte går.


Att argumentera på FB är tidsfördriv för mig så... jag är läskunnig, denna gången läste jag en tredjedel ca...

Frågan är var nästa generation pappersmaskiner hamnar? de hamnar ju där skog finns, givetvis, men även där det finns billig och säker elleverans. Baltikum? Polen? Finland? Ryssland... njä, ryssarna har svårt tror jag.

Jag tror att den mesta energin går åt till att torka papperet (?) och där kan man tänka sig lösningar som påminner om moderna torktumlare med avfuktare och recirkulation??? Men förmodligen krävs stora ombyggnationer och jag gissar att de investeringarna tas i närmast nya maskiner för att de skall vara lönsamma. Jag hade inte satsat på Sverige med självklarhet om jag var VD. Jag hade sett mig omkring.

Jag vet inte exakt hur det ser ut, men grejen är, det vet ju inte dina källor heller... eller hur? Forskare / aktivist utan branscherfarenhet. Man behöver nog vara i branschen och de sysslar mycket med energisanering. Kapitalisterna betalar för elen, så de håller koll på den kostnaden.

Stora energibesparingar kan göras i massaindustrin, det vet jag mer säkert från hästens egen mun. Men då måste man hitta ett sätt att nyttiggöra den svartlut som blir över och få ekonomi i det. I Bromölla kopplade man massafabriken till fjärrvärmen. Energiöverskottet från en mer effektiv process värmer två kommuner och gamla Ifö Sanitär. Tanken e5tt tag var väl att göra tallolja och annat av svartluten men jag inte exakt hur det ser ut idag.

Är det 10 års avbetalningstid på en investering sker den inte. Man hittar mer lönsamma investeringar att göra. Vissa företag har sagt att miljöinvesteringar kan få 5 år på sig.

Normalt sätt vill man ha 2 års avbetalning...

De investeringarna vi nu senfärdigt gör i stamnätet ligger på minst 50 miljarder kronor. Det är sällan sådana satsningar håller budget men... Det är investeringar i storlek med investeringar som krävs för kärnkraft. Till det skall ju läggas för de investeringar som görs i vindkraft. Så säger man att kärnkraft inte är lönsamt, men att vindkraft är det... något är knas i de kalkylerna.

https://www.svk.se/natutveckling/transmissionsnatsprojekt/nordsyd/nytt-om-nordsyd/stora-investeringar-for-ett-robust-och-flexibelt-stamnat--nordsyd-tar-form/

Att politikerna är inkompetenta i varierande grad kan väl iofs ingenjörskåren skylla sig själva för då det egna engagemanget brister. Men det är en sorglig skara vi har att rösta på, inte direkt de skarpaste knivarna i lådan.

Vi är ju i alla fall överens om att detta skulle varit gjort och satts igång så fort regeringen bestämde sig för att fasa ut kärnkraften med straffskatt på straffskatt.

Som jag ser det är inte Sverige i skick att hantera en dålig ekonomi som blir följden av chockterapi i energipriset. Kraftigt höjda energipriser kommer under en period slå rejält med grus i maskineriet. Då har vi en arbetslöshet som är skyhög och nya migranter på ingång. Var skall du spara i statens och kommunernas budget?

En ekonomisk kris, med landet så här splittrat... skrämmer mig rejält.
Citera
2021-02-07, 19:12
  #41763
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av PenetreraMera
Varför pratar man så lite om vattenångans betydelse för uppvärmningen? Koldioxid må vara en något potentare växthusgas, men vattenånga förekommer i 60 gånger större mängd (2-3 % jämfört med 0,04 %) och borde ha en kolossalt större betydelse för temperaturen än CO2. Detta är ett närmast förbisett område i samhällsuppfostringen, beror det på att mängden vattenånga i atmosfären inte går att mäta bakåt i tiden och att det därför inte finns något "track record"? Är det enklare att skylla på CO2?
1. Procentjämförelsen är missledande eftersom fördelningen av vattenånga är så extremt ojämn. På hög höjd, nära tropopausen, finns det mindre H2O än CO2, och det är ett kritiskt område.
2. Vattenånga har en livslängd i atmosfären på någon vecka.
3. Halten regleras av temperaturen. Samlas för mycket H2O kondenserar den till moln och regnar ut. Ju högre temperatur, desto mer vattenånga behövs innan den börjar kondenseras.
4. Detta innebär att vattenånga förstärker uppvärmningen från CO2.
5. Allt detta diskuteras för den som är intresserad av frågan.
Citera
2021-02-07, 19:15
  #41764
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av arbetet
Jag har gått över till SSD för flera år sedan. Har du?

Det spelar tyvärr väldigt liten roll vad du och jag gör. Det är vad som säljs på världsmarknaden som har betydelse.

2019 såldes 316,3 miljoner hårddiskar.

Jag hittade inte siffror, men så här rangordnar Fact MR användningen.

– cell phones
– computers
– wind turbines
– toys
– motors
– audio systems
– medical equipment

Enligt en några år gammal översikt från Uppsala Universitet gick då (2013) 4% av neodymet till vindkraft och 58% till elektronik.

Det är förmodligen betydligt mer som går till vindkraft idag.

El-hybridbilar och elbilar håller på att segla upp som en stor förbrukare.
Tycker du inte att det luktat hyckleri när du bryr dig om miljön bara om den påverkas av förnybar energi, som du hatar, men inte när det gäller telefoner och datorer, även om dessa använder mer neodym?

Citera
2021-02-07, 19:38
  #41765
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ZiggeZiggarett
Som jag ser det är inte Sverige i skick att hantera en dålig ekonomi som blir följden av chockterapi i energipriset. Kraftigt höjda energipriser kommer under en period slå rejält med grus i maskineriet. Då har vi en arbetslöshet som är skyhög och nya migranter på ingång. Var skall du spara i statens och kommunernas budget?

En ekonomisk kris, med landet så här splittrat... skrämmer mig rejält.

Den nuvarande "polar vortex"-situationen, med en kall vinter har betydelse.

Samordningen mellan utbyggnad av elnätet och avveckling av kärnkraft verkar inte genomtänkt. Elen kommer att vara dyr under några veckor i vinter.

Jag vet inte hur jag lyckas, men jag gör ändå ett försök att lugna dig.

Under dom senaste 12 månaderna, februari 2020 t.o.m. januari 2021 så har vi producerat 156,3 TWh, förbrukat 133,7 TWh och exporterat 22,6 TWh. Vi har just nu en fyllnadsgrad i vattenmagasinen på ca 63%, vilket är ca 5% över 58% som är normal fyllnadsgrad för årstiden. Ringhals 1 producerade ca 7 TWh per år, så exporten kommer nog att minska till ca 15 TWh i år, men någon orsak till panik eller ens oro, kan jag inte se. Om någon vecka eller så blir det mildare, förbrukningen sjunker och elpriserna kommer att bli mer normala igen.

Den här vintern är den kallaste på ca 10 år och kanske dröjer det 10 år innan nästa kalla vinter. Om det nu är så kallt om 10 år?

Citera
2021-02-07, 19:49
  #41766
Medlem
arbetets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Det spelar tyvärr väldigt liten roll vad du och jag gör. Det är vad som säljs på världsmarknaden som har betydelse.

2019 såldes 316,3 miljoner hårddiskar.

Jag hittade inte siffror, men så här rangordnar Fact MR användningen.

– cell phones
– computers
– wind turbines
– toys
– motors
– audio systems
– medical equipment

Enligt en några år gammal översikt från Uppsala Universitet gick då (2013) 4% av neodymet till vindkraft och 58% till elektronik.

Det är förmodligen betydligt mer som går till vindkraft idag.

El-hybridbilar och elbilar håller på att segla upp som en stor förbrukare.
Tycker du inte att det luktat hyckleri när du bryr dig om miljön bara om den påverkas av förnybar energi, som du hatar, men inte när det gäller telefoner och datorer, även om dessa använder mer neodym?

Menar du verkligen att du jämför mängden neodym som används i hårddiskar med elbilar och vindsnurror?

Hur var det där med aktuella siffrors betydelse egentligen?


Lite perspektiv:
/.../Estimates of the exact amount of rare earth minerals in wind turbines vary, but in any case the numbers are staggering. According to the Bulletin of Atomic Sciences, a 2 megawatt (MW) wind turbine contains about 800 pounds of neodymium and 130 pounds of dysprosium. The MIT study cited above estimates that a 2 MW wind turbine contains about 752 pounds of rare earth minerals.

To quantify this in terms of environmental damages, consider that mining one ton of rare earth minerals produces about one ton of radioactive waste, according to the Institute for the Analysis of Global Security. In 2012, the U.S. added a record 13,131 MW of wind generating capacity. That means that between 4.9 million pounds (using MIT’s estimate) and 6.1 million pounds (using the Bulletin of Atomic Science’s estimate) of rare earths were used in wind turbines installed in 2012. It also means that between 4.9 million and 6.1 million pounds of radioactive waste were created to make these wind turbines.
https://www.instituteforenergyresearch.org/renewable/wind/big-winds-dirty-little-secret-rare-earth-minerals/

Vill också nämna att ovanstående var Googles urval när man ställde frågan How much neodumium in a windmill?
__________________
Senast redigerad av arbetet 2021-02-07 kl. 19:58.
Citera
2021-02-07, 21:10
  #41767
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av arbetet
Menar du verkligen att du jämför mängden neodym som används i hårddiskar med elbilar och vindsnurror?

Jag hittade den några år gamla uppgiften att 4% av neodymet användes till vindkraftverk och att 58% användes till el och elektronik.

https://ibb.co/QnZvqQh

Hittade du någon aktuell uppgift?

Citera
2021-02-07, 21:27
  #41768
Medlem
antoneriks avatar
Vi som har varit med ett tag ser att allting går åt helvete och att allting blir värre och värre för varje år. Det blir aldrig bättre. Varje år är det varmaste som har uppmätts. Varje år blir glaciärerna färre och tinar allt snabbare. Den koldioxid vi släpper ut idag fortsätter att bidra till uppvärmningen i decennier. Allting har redan börjat tippa över kanten. Framtiden ser inte ljus ut, och ingen har en sådan makt att man ensam kan göra något åt det. Vi vet att vi är på väg att ta kål på oss själva och det enda som är intressant är hur vi ska klara vardagen för oss själva och dom som står oss nära.
Citera
2021-02-07, 21:41
  #41769
Medlem
Det är sant att det kommer ta årtionden innan det kan vända men alla kan göra något varje dag för att minska koldioxidutsläppen. De modiga går först och visar vägen för andra, tillsammans blir det skillnad.
__________________
Senast redigerad av torson68 2021-02-07 kl. 22:22.
Citera
2021-02-08, 03:32
  #41770
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Mitt förslag: Trappa ner subventionen till elbilar som drar mer än 0,5 kWh/10 km.

Dagens elbilar drar typiskt 1-2 kWh/10 km, därför att dom i stort sett är bensinbilar med elmotor. Om en elbil optimerades för eldrift, med betydligt mer fokus på luftmotstånd och rullmotstånd, så vore det lätt att komma under 0,5 kWh/10 km. Det är ungefär en faktor tre mindre än 1,5 kWh/10 km...


Då skulle man med andra ord inte behöva subventionera några elbilar.

Så med bil tänker du dig 500kg, lång låg och smal, med täckta hjulhus både fram och bak, ungefär?
Citera
2021-02-08, 07:09
  #41771
Medlem
arbetets avatar
Citat:
Ursprungligen postat av lasternassumma
Jag hittade den några år gamla uppgiften att 4% av neodymet användes till vindkraftverk och att 58% användes till el och elektronik.

https://ibb.co/QnZvqQh

Hittade du någon aktuell uppgift?

Jag hittade lite där man kopplade mängden till elproduktionen:

Peak Neodymium - Material Constraints for Future Wind Power Development
/.../
Consequently, the growing popularity of permanent magnet generator leads to increasing demand of Nd. Based on Emsley’s (2011) statement, wind turbines armed with permanent magnets require 0.7-1 ton of neodymium alloy for every megawatt (MW) of capacity. And a single Scanwind 3500 DL wind turbine with a 3.5 MW capacity, produced by a Finnish company called The Switch, needs more than 2 tons (equal to approximately 0.6t/MW produced) of neodymium-based (Nd-Fe-B) permanent magnet material for manufacturing (Hatch, 2009). In order to achieve enough wind power based electricity supply for global from Wind, Water and Sunlight (WWS) system, an increase by a factor of more than 5 in annual neodymium world production would be needed, which is quite impossible to be realized for a long time even with new extraction along with recycling measures (Jacobson and Delucchi, 2011). Additionally, more constrains from political power and incentives resulting from environmental concerns will limit the expansion of supply in the future (Lifton, 2009).The U.S Department of Energy (DOE, 2011) conducted a criticality assessment of rare- earth metals and pointed out supply challenges for dysprosium, neodymium, terbium, and yttrium in terms of clean energy technologies. Rare- earths permanent magnets benefits larger turbines and slower turbine speeds with direct- driven arrangement. Both of these designs are regarded as main trends of wind power development.

Meanwhile, the conventional wind power plant can also cause growth in demand of neodymium apart from the direct- driven ones. Since permanent magnets are also capable of reducing weight and cost of conventional wind turbine construction. An example of neodymium usage is that it is able to reduce an amount of weight of 10 tons of steel in the V112–3.0 MW tower (Davidsson et al., 2012). Different from direct-driven gearless wind turbines in which the neodymium in the form of permanent magnet is irreplaceable, conventional turbines require much less neodymium or even can be free from it. But more and more conventional designs are implementing permanent magnets to increase the efficiency and reduce the weight. Thus, neodymium utilization in conventional wind turbines should not be neglected.

In fact, the criticality of neodymium along with other rare earth metals used in wind turbines manufacture is less mentioned in current discussion or assessment of wind power plant constructions. More generally discussed issues are environmental and social impacts caused by wind power plant construction. These impacts mainly include sound propagation (Pedersen and Halmstad, 2003), health disturbance (Colby et al., 2009), threats to wildlife (Kuvlesky et al., 2007), increasing demand in land, and so forth (Wizelius, 2006, p.127- 205).
Man säger så här om annan användning:
/.../
Nowadays, magnet- related applications are responsible for a share of around 20% in the global total volume of rare earth applications, while the share of value is about 37% (Schüler et al., 2011). An analysis of global in-use stocks (by application) of rare earths in 2007 demonstrates that the total Nd in-use stocks were 137, 000 tons, which shared approximately 31% of global total REE stocks. In the same year alone, 14,800 tons of Nd flew into use. The whole in- use stock of Nd resides largely in computer applications with an amount of 40,000 tons(29%), audio systems with 31,000 tons (22.6%), wind turbines manufactures with 18,000 tons (13%), and automobile related application also took up 13% with 18,000 tons of material (Du and Graedel, 2011). Similarly, in 2008, the total production of rare earth oxide reached 129,000 tons, and the neodymium oxide production accounts for 23,900 tons, taking up 18.5 % of the total production. Among neodymium applications, about 76 % was used for magnets, an equivalence to 18,200 tons. The rest was used for metallurgy apart from batteries (8 %), battery alloys (5 %), ceramics (3.5 %), glass additives (1.5 %), automobile catalytic converters ( 1 %), andother applications (4.7 %) (Goonan, 2011). As following, figure 8 demonstrates global REO end use status and possible substitutes options (UKERC, 2013), while figure 9 presents a closer look of neodymium application in 2010, based on the data provided by Peiró et al. (2013).
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:668091/FULLTEXT01.pdf

Men uppsatsen är från 2013, siffrorna ett par år bakåt. Mycket har hänt i synnerhet inom datasektorn där marknaden för magnetiska diskar marginaliserats samt att vindkraftverk både är betydligt fler och modernare. D.v.s. numera försedda med neodymmagneter. Elbilar har naturligtvis också ökat i antal rejält.

Här lite andra siffror visserligen från 2013 men jag kan inte se att fysikens lagar har ändrats sedan dess. Dessutom som jag påpekar har man framförallt fram till idag byggt många nya vindkraftverk och bland de moderna antar jag att neodymmagneter är vanligare:
NdFeB magnets are a critical component for some models of the new generation wind-powered turbines. Two tons of rare earth magnets arerequired in the permanent magnet generator that goes on top of the turbine. “If the permanent magnet is two tons, then 28 percent of that, or 560 lbs, is neodymium.
https://ewi.org/wp-content/uploads/2013/01/2-Major-Industrial-Uses-S.pdf
Citera
2021-02-08, 09:44
  #41772
Medlem
lasternassummas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av suppose
Då skulle man med andra ord inte behöva subventionera några elbilar.

Så med bil tänker du dig 500kg, lång låg och smal, med täckta hjulhus både fram och bak, ungefär?

Inte alls.

Energieffektiva bilar eller inga bilar?
Energieffektivisering är ett centralt begrepp om vi ska kunna bygga fossilfria samhällen. Ibland läggs fokus på det, ibland inte. Att ljus har gått från glödtrådar till LED är bra, men det handlar om väldigt lite energi jämfört med t.ex. uppvärmning och transporter som förbrukar mångdubbelt mer än belysning.

Det du kanske ger uttryck för tycks vara en vanlig uppfattning bland vetenskapsförnekare här? Att all energieffektivisering automatiskt ger upphov till ett asketiskt, för att inte säga, ovärdigt, liv. Så behöver det inte alls vara.

Två egenskaper som man dock måste räkna med att ge upp om man vill ha energieffektiva landsvägstransporter med privatbilar är hög topphastighet och snabb acceleration.

Varför bilindustrin vill att vi hellre inriktar oss på hög topphastighet och snabb acceleration än på kostnadseffektiv förflyttning tål att fundera över. Jag tror att det handlar om vad som ger bästa lönsamhet för biltillverkare.

Energieffektivisering handlar ofta om att göra motsvarande som tidigare men med mindre energiförbrukning. Som jag ser det är "plan B", om energieffektivisering, som en följd av ovilja eller oförmåga misslyckas, att upphöra med eller kraftigt reducera verksamhet som förbrukar mycket energi. Det bör inte vara förstahandsalternativet.

Som jag ser det kommer vi på lite sikt att tvingas välja mellan energieffektiv privatbilism alternativt ingen privatbilism. Kanske inte just i Norge eller i Sverige, men i ett globalt perspektiv.

För att sätta lite perspektiv på vad en bil egentligen behöver för effekt så kan det vara bra att se till två viktiga fakta.

1. Hur var det tidigare?
2. Vad används effekten till?

Hur var det tidigare?
Jag letade lite och hittade ett par specar på lite äldre 4-sitsiga bilar.

1930 Ford Model A
Weight: 1077.282 kg
Top Speed: 104.6 km/h (65 mph - Jämför 55 mph, som är vanlig maxhastighet i USA)
Power: 40 BHP (29.44 KW) @ 2200 RPM) (det fanns flera motoralternativ)
https://www.conceptcarz.com/s7026/ford-model-a.aspx

1950 Volkswagen Beetle 1100 Deluxe
Weight : 748.427 kg
Top Speed : 96.54 km/h (estimated)
Power : 30 BHP (22.08 KW) @ 3300 RPM
https://www.conceptcarz.com/s12212/volkswagen-beetle-1100-deluxe.aspx

Vad används effekten till?
Kanske borde man särbehandla statskörning och landsvägskörning, men jag utgår från att regenerering av bromseffekt är effektiv vid statskörning och "räknar" med blandad körning.
En bra bild av vad energin används till kan man få från ett s.k. sankey-diagram.

Förutsättningarna kan variera, men vid typisk transport är det luftmotstånd och rullmotstånd som ska övervinnas vid förflyttning. Acceleration behövs, men skillnaden i effektbehov mellan 0-100 på 3 sekunder och 0-100 på 18 sekunder är enorm.

I en fossilbil är det kanske ca 20% av energin som "stoppas in" som går till att övervinna luft- och rull-motstånd. Att minska dessa har liten betydelse eftersom ändå huvuddelen av effekten går till förluster.
En halvering av "motstånden" ger en besparing på ca 10%.

I en elbil är situationen en helt annan. Där kan man komma nära att 90% av effekten från batterierna går till att övervinna luft- och rull-motstånd. Att halvera dessa ger en besparing på ca 45%.

Hittills har ingen elbil byggts så att den optimerats för att vara elbil. Priset vi får betala för detta är stora tunga bilar med dyra batterier.

Kanske borde vi kalla det vi sett hittills för första generationens elbilar? Dom ser ut som fossilbilar, dom är gjorda som fossilbilar, men motorn och tanken har ersatts med elmotor och batterier.

Varför ser det inte ut som om bilindustrin är intresserad av att göra energieffektiva elbilar? Jag tror att det dels handlar om en kultur, som dom själva etablerat, men också om vad som är mest lönsamt.

Om, det som jag föreslog, en subventionering som trappas ner om förbrukningen överstiger 0,5 kWh/10 km, accepterades globalt, så skulle det nog få elbilstillverkarna på andra tankar.

Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in