Tråden om Christer Andersson

I början av åttiotalet får som bekant sportskyttar inte licens att köpa ammunition direkt i handeln. Man var hänvisad till att skaffa ammunition genom den skytteklubb man var ansluten till. Skytteklubben i sin tur har licens att handla ammunition hos viss vapenhandlare.

Lite ny info om detta:

Dock var det som så att medlemmar i skytteföreningar själva kunde handla ammunition direkt hos den handlare föreningen hade licens hos. Man visade upp sin vapenlicens i butiken, där framgick vilken förening man var ansluten till.

APK hade licens att handla hos Walter Borg i Stockholm. Således kunde även CA handla där, direkt över disk. De har .357 Magnum-ammunition i sitt sortiment.

Toppen. Jag kan för lite om isotopanalyser för att kunna utmana resultatet. Jag ser att du har tagit bort kvoten Pb204 från 2011-års resultat och skapat nya kvoter av PB206-208 för att få jämförbara tal med data från analysen genomförd 1995. Om det låter sig göras på det sättet eller om mätmetoden och/eller mättillfället i sig kan påverka eller ”förorena” resultatet i någon grad ligger helt utanför mitt kompetensområde. Den goda överensstämmelsen mellan palmekulan och ”3PM9” i din sammanställning kan tyda på att omräkningen håller, men möjliga felkällor förblir obekanta.

Tolkar fritt med viss risk för upprepning.

Granskningskommisionen (GrK, 1999)
Saxar en bakgrund för tolkning av resultaten.

a/ Palmekulan och Lisbethkulan har testats mot varandra och har ”nära nog identisk isotopsammansättning” (GrK 151-152)
b/ Generalagenten levererade 5900 patroner (118 askar) av aktuell tillverkningssats till Sverige 1979-1980 till 19 återförsäljare (GrK s 205)
c/ Ca 4000 patroner har lokaliserats till 350 slutkunder och i samband med det gjordes beslag av kvarvarande ammunition. Totalt 450 patroner fördelade på 31 olika poster. De, 31 stycken, undersöktes med avseende på isotopsammansättning (GrK s 205)
d/ ”Av resultaten från undersökningarna framgår att mätvärdena för nio patroner tangerar eller överlappar varandra och har en med ’OP-kulorna’ överensstämmande blyisotopsammansättning. Av dessa nio kommer fyra från askar märkta ”3PM7” (GrK s 206)

Om slutsatserna är korrekta så lär vi oss att det är endast en delmängd av de 5900 patronerna som har samma isotopsammansättning som kulorna på Sveavägen och att det finns en varians inom det parti som generalagenten levererade. Metoden är med andra ord mycket precis och låter sig och ska tolkas inom ett snävt intervall. Tillverkningssatsen benämns ”PM” (November 1979) men man har lyckats snäva ner tidsrymden till ”3PM7” (7:e november 1979) eller några dagar däromkring får vi lägga till, vilket resultatet från Naturhistoriska och dina sammanfattande slutsatser tyder på, dvs inkl ”3PM9” (9:e november 1979).

Om vi förutsätter att GrK:s sammanställning är korrekt och även dina omräkningstal där 3PM7 = 3PM9 så kan vi sluta oss till

Altandörren
CA uppger i förhör 22 feb 1995 att ”I tiden efter det att han hade fått sin licens för sina vapen kunde det hända att han använde ammunition av olika typer, även helmantlad ammunition, men som träningsammunition använde han oftast kaliber 38” … ”Beträffande eventuella rester av kula uppger han att det möjligen kan finnas rester av kula i parketten. Skottet som avlossades var en mantlad kula, men om det var just den "eller någon annan sorts mantlad, det vet jag inte".

15 år efter skottet mot TV:n kommer CA ihåg att det var en mantlad kula av okänt fabrikat som fastnade i ”parketten” (i själva verket altandörren). Den senare analysen visar att manteln delar samma generella sammansättning med OP-kulan men blyets isotopssammansättning talar starkt för att den inte kommer från samma tillverkningssats. Vad jag förstår är analysen av manteln inte konklusiv, det kan vara en annan typ av ammunition exempelvis .38 som han själv uppger.

Inlämnade askar 2011
Om det inte förekommit manipulation eller misstag vid hanteringen av askarna som lämnades in 2011 så förväntar vi oss att kulorna inte ska matcha med OP-kulorna. Flikmärkningen antyder att ammunitionen tillverkades 1972 och 1977, vilket förstås väcker vissa frågor om den bakomliggande historien när ”G” lämnade in dem.

I din sammanställning ser vi mycket riktigt att dessa kulor BB1 och BB2 ligger i närheten av men ändå väl avskilt från OP-kulorna, vilket ger ytterligare näring åt antagandet att dessa analyser ska tolkas snävt. En träff bör ligga i intervallet tusendelar snarare än hundradelar <0,001.

Några allmänna reflektioner
CA sköt förmodligen en hel del med kaliber 38. Han var en duktig skytt APK:s främsta och han inser förmodligen att kaliber 38 är bättre anpassad för precisionsskytte mot pappersmål än den mer uppseendeväckande, mantlade och pansarbrytande 357 Magnum vilken är framtagen för helt andra ändamål. Vi vet dock att han är bekant med den grövre ammunitionstypen som tydligen användes vid mer speciella tillfällen. Vid ett tillfälle sköt man med en teflonmantlad kaliber 357 mot motorblock på Frösundavik. Vid ett annat tillfälle 1983-1984 köpte han Winchester Super X 357 Magnum av "G", exakt samma ammunitionstyp som återfanns på Sveavägen 1986. Ur historien kan man inte dra några konklusiva slutsatser vilken isotopsammansättning dessa kulor hade. Det är fullt möjligt att två av dem ligger på NFC.

För tydlighetens skull kan jag nämna att 2011-års resultatet räknats om genom att ta 207Pb/204Pb / 206Pb/204Pb = 207Pb/206Pb (samt motsvarande för 208Pb). Detta är matematiskt korrekt, men precis som du skriver kan det finnas skillnader mellan mätmetoderna eller mättillfället som ändå gör jämförelsen olämplig. Plottarna bör alltså tolkas med tillförsikt. Jag tror dock att detta är den bästa jämförelsen som kan göras med den information som nu finns tillgänglig.

Tack för tolkningen/sammanfattningen. Det hade verkligen varit intressant att ha med även de övriga blyisotopundersökningarna som nämns i GrK i plotten.

Ah, fyndigt. X / X = 1 oavsett vad obekanta X har för värde. Den enkla sanningen såg jag inte, trodde resultaten var oförenliga.

Här kommer en annan räkneövning till folket. Om vi förutsätter att Olof Palme sköts med en Smith & Wesson 357 och gärningen inte var planerad i förväg, vad är då sannolikheten att CA inte är gärningsman?

Sannolikhetsläran är väl det troligaste sättet att räkna ut detta på.
Men det är en mycket komplicerad fråga du ställer, eftersom problemet är hur alla parametrar skall värderas in i ekvationen, det blir svårt att ge ett korrekt matematiskt svar på något så abstrakt.

Det enda substantiella i mordutredningen rör egentligen vapnet, eftersom det är det enda som kan leda till att mordet löses, och saker som vittnesuppgifter från mordplatsen inte har ett bestämt värde och snarare är att betraktas som indicier (till skillnad mot ex. frågan om ett specifikt vapen kan kopplas till mordet genom analys: Svaret blir då antingen 1:Ja eller 2:Nej)

Eftersom alla parametrar har sina egna variabler så är väl det närmaste man kommer här, att använda sig utav sk. experimentiella sannolikheter, där man var för sig får kalkylera hur stor sannolikheten att x sker, med bakgrund till andra omständigheter (ex. hur troligt är det att GM befinner sig vid mordplatsen med någon av de 7 stulna/saknade .357 revolvrarna (minus CAs vapen) kontra någon av de 4000 ej stulna .357 revolvrarna)
https://www.nyteknik.se/teknikhistoria/mordet-pa-palme-7-vapen-som-forekommit-utredningen-6335702

Exempel på parametrar:
*Sannolikheten för att annan GM skulle ägt en .357 Magnumrevolver registrerad i Stockholmsområdet. (bör vara 0 eftersom alla dessa vapen utom CA blivit provskjutna)
*Sannolikheten för att annan GM befinner sig vid mordplatsen med en 357 Magnum registrerad utanför Stockholmsområdet.
*Sannolikheten för att annan GM befinner sig kring mordplatsen med en stulen .357 Magnum registrerad i Sverige

https://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/statistik-och-sannolikhet/sannolikhet

Ingen CA i någon telefonkatalog något år, vad jag kunde hitta. Inte så oväntat att han inte ville vara med där.

Vet för övrigt att PU ej kollat detta med eventuella flyttar (eller vad det är) 1986.

Det kommunala bostadsbolaget ”B*staden” i Umeå har gallrat uppgift om hyresgäster 1986-1987.

Det finns förmodligen för många 52 kvm med stort kök och balkong i Umeå för att leta upp den baklänges.

Men stod det i annonsen att det var en hyresrätt? Man får inte byta hyresrätter hur som helst eftersom de har kösystem, särskilt kommuna bolag. Borde röra sig om bostadsrätt om CA är inblandad, för CA ägde ju sin lägenhet.

Fick svar från NFC angående min fråga om deras konfidensintervall för blyisotopsammansättningen i analyserade kulor:

"Hej,

Angående dina frågor om isotopundersökningar av vapenkulor.

NFC erbjuder inte längre denna undersökningstyp till våra uppdragsgivare.

Tidigare har SKL (nuvarande NFC) tillhandahållit denna undersökningstyp. Men eftersom analystekniken för blyisotoper inte fanns på SKL skickades proverna, som i det aktuella ärendet, till Laboratoriet för isotopgeologi vid Naturhistoriska i Stockholm. Där utfördes isotopanalyserna av blykulorna och utvärdering av dessa. Därför gjordes ingen ytterligare utvärdering eller resultatvärdering på SKL och utlåtandet från SKL ska endast ses som ett förtydligande. Utlåtandeskalan, som du nämner i mailet, användes alltså inte i ärendet. När det gäller dina frågor kring reproducerbarhet och analytisk noggrannhet får jag därför hänvisa dig till Laboratoriet för isotopgeologi.

Vänliga hälsingar
xxxxxx"

Letandet går vidare, slänger iväg ett mail till Laboratoriet för isotopgeologi...

Enligt en anhörig som jag pratade med lämnade Christer Hälsingegatan 1987 och flyttade sedan till Västerhaninge, precis som folkbokföringen antyder. Annonsen med telefonnumret är visst konstig, men det finns ingen tecken för att han flyttade redan 1986. Personen som jag pratade med verkar trovärdig, bodde inte långt från Christer och träffade honom ibland vid den tiden.

I ”flyttscenariot” ingår att CA bodde på Hälsingegatan 1987 och flyttade därifrån, så det motsäger inte saken.

Är personen mycket säker på att CA bodde där hela år 1986 just? Hur frekvent sågs de och var det i hemmiljö?

Fråga gärna om CA bytte telefonnummer vid denna tid.

På överlåtelseavtalet IVA 16636-7 för Hälsingegatan bör Christers telefonnummer framgå vid tidpunkten för försäljningen 1987, tyvärr maskerat. Vet inte om vi har fått ut olika versioner? Motsvarande uppgifter finns på tillträdesavtalet Huggarvägen 9 men då inom ett annat riktnummerområde 0750-xxxxx.

Kika gärna ni som har originalhandlingar.