Citat:
Ursprungligen postat av
KillenIHatten
Stort tack för dokumentet omiga! Och tack till er alla förresten för en fantastiskt bra tråd!
Jag har räknat om värdena från undersökningen 2011 till de kvoter som användes 1995 och samlat resultaten i en enda plot. Se
här
För att detta ska vara värt att titta på behöver man förstås anta att analyserna är direkt jämförbara. Vid analysen 1995 anges osäkerheten i mätmetoden i form av storleken på punkterna i plotten. Jag har gjort likadant här och antagit samma osäkerhet som 1995 (mätosäkerheten kan dock säkert vara mindre för data från 2011).
Det som framgår tydligt är att punktern för de två referenskulorna ("3PM9"-kulan från 1995 och Palmekulan från 2011) överlappar, men att övriga punkter inte gör det. Jag tycker man kan utläsa följande:
- Analyserna verkar jämförbara eftersom de två referensproven överlappar
- 3PM9 verkar ha varit användbart referensmaterial 1995.
- Ingen av de undersökta kulorna (från de inlämnade askarna eller dörrkarmen) verkar stämma överens i blyisotopsammansättning med palmekulan.
- Den kula som ligger närmast är BB1. Men det känns som att det fina överlappet mellan "3PM9" och Palmekulan talar för att de tillhör samma "göt" och att variatonen i den antagligen inte varit så stor. (Ännu bättre hade förstås varit att veta variationen i BB1-kulans "göt". Om variationen var större där hade den möjligen även kunnat täcka isotopsammansättningen i Palmekulan. Förhoppningsvis uteslöts detta i den ursprungliga ammuntionsundersökningen)
Toppen. Jag kan för lite om isotopanalyser för att kunna utmana resultatet. Jag ser att du har tagit bort kvoten Pb204 från 2011-års resultat och skapat nya kvoter av PB206-208 för att få jämförbara tal med data från analysen genomförd 1995. Om det låter sig göras på det sättet eller om mätmetoden och/eller mättillfället i sig kan påverka eller ”förorena” resultatet i någon grad ligger helt utanför mitt kompetensområde. Den goda överensstämmelsen mellan palmekulan och ”3PM9” i din sammanställning kan tyda på att omräkningen håller, men möjliga felkällor förblir obekanta.
Tolkar fritt med viss risk för upprepning.
Granskningskommisionen (GrK, 1999)
Saxar en bakgrund för tolkning av resultaten.
a/ Palmekulan och Lisbethkulan har testats mot varandra och har ”nära nog identisk isotopsammansättning” (GrK 151-152)
b/ Generalagenten levererade 5900 patroner (118 askar) av aktuell tillverkningssats till Sverige 1979-1980 till 19 återförsäljare (GrK s 205)
c/ Ca 4000 patroner har lokaliserats till 350 slutkunder och i samband med det gjordes beslag av kvarvarande ammunition. Totalt 450 patroner fördelade på 31 olika poster. De, 31 stycken, undersöktes med avseende på isotopsammansättning (GrK s 205)
d/ ”Av resultaten från undersökningarna framgår att mätvärdena för nio patroner tangerar eller överlappar varandra och har en med ’OP-kulorna’ överensstämmande blyisotopsammansättning. Av dessa nio kommer fyra från askar märkta ”3PM7” (GrK s 206)
Om slutsatserna är korrekta så lär vi oss att det är endast en delmängd av de 5900 patronerna som har samma isotopsammansättning som kulorna på Sveavägen och att det finns en varians inom det parti som generalagenten levererade. Metoden är med andra ord mycket precis och låter sig och ska tolkas inom ett snävt intervall. Tillverkningssatsen benämns ”PM” (November 1979) men man har lyckats snäva ner tidsrymden till ”3PM7” (7:e november 1979) eller några dagar däromkring får vi lägga till, vilket resultatet från Naturhistoriska och dina sammanfattande slutsatser tyder på, dvs inkl ”3PM9” (9:e november 1979).
Om vi förutsätter att GrK:s sammanställning är korrekt och även dina omräkningstal där 3PM7 = 3PM9 så kan vi sluta oss till
Altandörren
CA uppger i förhör 22 feb 1995 att ”I tiden efter det att han hade fått sin licens för sina vapen kunde det hända att han använde ammunition av olika typer, även helmantlad ammunition, men som träningsammunition använde han oftast kaliber 38” … ”Beträffande eventuella rester av kula uppger han att det möjligen kan finnas rester av kula i parketten. Skottet som avlossades var en mantlad kula, men om det var just den "eller någon annan sorts mantlad, det vet jag inte".
15 år efter skottet mot TV:n kommer CA ihåg att det var en mantlad kula av okänt fabrikat som fastnade i ”parketten” (i själva verket altandörren). Den senare analysen visar att
manteln delar samma generella sammansättning med OP-kulan men
blyets isotopssammansättning talar starkt för att den inte kommer från samma tillverkningssats. Vad jag förstår är analysen av manteln inte konklusiv, det kan vara en annan typ av ammunition exempelvis .38 som han själv uppger.
Inlämnade askar 2011
Om det inte förekommit manipulation eller misstag vid hanteringen av askarna som lämnades in 2011 så förväntar vi oss att kulorna inte ska matcha med OP-kulorna. Flikmärkningen antyder att ammunitionen tillverkades 1972 och 1977, vilket förstås väcker vissa frågor om den bakomliggande historien när ”G” lämnade in dem.
I din sammanställning ser vi mycket riktigt att dessa kulor BB1 och BB2 ligger i närheten av men ändå väl avskilt från OP-kulorna, vilket ger ytterligare näring åt antagandet att dessa analyser ska tolkas snävt. En träff bör ligga i intervallet tusendelar snarare än hundradelar <0,001.
Några allmänna reflektioner
CA sköt förmodligen en hel del med kaliber 38. Han var en duktig skytt APK:s främsta och han inser förmodligen att kaliber 38 är bättre anpassad för precisionsskytte mot pappersmål än den mer uppseendeväckande, mantlade och pansarbrytande 357 Magnum vilken är framtagen för helt andra ändamål. Vi vet dock att han är bekant med den grövre ammunitionstypen som tydligen användes vid mer speciella tillfällen. Vid ett tillfälle sköt man med en teflonmantlad kaliber 357 mot motorblock på Frösundavik. Vid ett annat tillfälle 1983-1984 köpte han Winchester Super X 357 Magnum av "G", exakt samma ammunitionstyp som återfanns på Sveavägen 1986. Ur historien kan man inte dra några konklusiva slutsatser vilken isotopsammansättning dessa kulor hade. Det är fullt möjligt att två av dem ligger på NFC.