Tråden om Christer Andersson

Han var inte totalt frånvarande hela 1986. Träffat familjen, enligt vad som uppges, och åtminstone skjutit för guldmärket på klubben. Hade han flyttat till annan landsdel torde det ha framgått på något sätt. Ett förstahandskontrakt ordnar man väl heller inte hursomhelst. Om han flyttat, tror jag han svarat på radannons i SvD och styrt kosan mot hemtama områden, typ Handen, Huddinge.


Telefonnummer Vedahöjden uppges samma nr som Eva W hade. Jag vet inte hur det var ordnat.

Huggarvägen torde varit 0750-314 09, det var samma riktnummerområde (Haninge) som stugan. Han kunde inte flytta med sig sitt gamla nummer.

Telefonnummer Tornslingan var 08-771 21 16.

Ok bra det visar sig, svaret kan finnas hos Pi*nen. Man bör också kunna avfärda om Umeå universitet hade honom inskriven HT-1986 eller om han höll skyttet skarpt nere på Umeå Pist*olskyttekl*bb. Om CA har telefonnummer 08- 31 37 28 i telefonkatalogen 1987 så finns det en koppling till Umeå på något sätt. Lägenheten uthyrd eller om han via studentkontakter på APK gjorde någon en tjänst genom att fronta med sitt telefonnummer i SvD, dock mindre troligt med tanke på att han inte var särskilt social ens på klubben. Bra grävt.

Vet att föreningen tyvärr inte har kvar så gamla uppgifter.

Har ej kunnat se att han annonserar ut lägenheten för uthyrning. Jag delar uppfattningen att det bör ha skett via kontakt. Och de var ju som bekant få. Nån student eller kompis till student i APK, är en möjlighet. S2 har ingen känd Ume-koppling. Dessutom fanns lokalblad och anslagstavlor.

Undrar om inte det troligaste är att han inte hyrt ut, utan försökt "gömma sig" lite, genom att byta till hemligt nr eller så.

Det finns fortfarande en möjlighet att annonsören är en helt annan person. Men det går att utesluta med en telefonkatalog från 1987.

Fasta telefonnummer låg i karens innan portering till ny abn:t 1987. Om numret tillhör en annan person så måste CA ha sagt upp det efter djurrättsdomen 1985-11 och i god tid (6-12 månader) innan 1987-02 då annonsen dyker upp, vilket förstås är lika intressant. 1987 hade alla en fast telefon, enda linan till omvärlden. Han flyttade officiellt 1987-07 (köpet bör rimligen kunna hänföras till ca 1987-02/04). Han skrev sig sedan på Huggarvägen 1987-08 men tillträdet för den nya innehavaren på Hälsingegatan var först 1987-10.

Som du brukar säga så ligger det en liten papillon begraven här på något sätt. Att han vill flytta från Hälsingegatan framgår med all önskvärd tydlighet och att det skulle vara någon annan än CA som är intresserad av ett lägenhetsbyte helt rätt tid ca 1987-02 är mindre sannolikt, men det här borde förstås gå att reda ut.

Har frågat en person på UmU, och inväntar svar.

Ja, jag håller med om att det vore intressant att jämföra med analysen av kulan i altandörren 1995. Jag har sökt i tråden men inte hittat det protokollet (kanske för att filebin-länkarna är gamla nu). Någon som har möjlighet att posta det igen?

Finns förresten resultaten av de ännu äldre blyisotopundersökningarna där man bekräftade att Palmekulorna var av typen Winchester-Western tillverkad November 1979 samt jämförelsen med fragmenten på kläderna bland dokumenten som begärts ut?

Jag har begärt ut protokoll från isotopundersökningar av palmekulorna. Även alla dokument gällande fastställande av ammunitionstyp, datum för gjutning, 3PM7 o.s.v. Tidigare fått svar att finns inga dokument i PU från Winchester i USA, men det måste det ju göra.

Kan lägga ut de efterfrågade dokumenten senare om ingen annan hinner före.

I revisionsrapporten från -99 påpekas f.ö. detta att isotopprofil kan variera i olika delar av samma göt.

(FB) Tråden om Christer Andersson
https://easyupload.io/mijyd1

Flikmärkning finns postat i tråden av MOPSpanaren.

Inga studier i Umeå, kan nu fastslås.

Topp, tack! Kollar om Umeåb0 har kvar något.

Stort tack för dokumentet omiga! Och tack till er alla förresten för en fantastiskt bra tråd!

Jag har räknat om värdena från undersökningen 2011 till de kvoter som användes 1995 och samlat resultaten i en enda plot. Se här

För att detta ska vara värt att titta på behöver man förstås anta att analyserna är direkt jämförbara. Vid analysen 1995 anges osäkerheten i mätmetoden i form av storleken på punkterna i plotten. Jag har gjort likadant här och antagit samma osäkerhet som 1995 (mätosäkerheten kan dock säkert vara mindre för data från 2011).

Det som framgår tydligt är att punktern för de två referenskulorna ("3PM9"-kulan från 1995 och Palmekulan från 2011) överlappar, men att övriga punkter inte gör det. Jag tycker man kan utläsa följande:

1. Analyserna verkar jämförbara eftersom de två referensproven överlappar
2. 3PM9 verkar ha varit användbart referensmaterial 1995.
3. Ingen av de undersökta kulorna (från de inlämnade askarna eller dörrkarmen) verkar stämma överens i blyisotopsammansättning med palmekulan.
4. Den kula som ligger närmast är BB1. Men det känns som att det fina överlappet mellan "3PM9" och Palmekulan talar för att de tillhör samma "göt" och att variatonen i den antagligen inte varit så stor. (Ännu bättre hade förstås varit att veta variationen i BB1-kulans "göt". Om variationen var större där hade den möjligen även kunnat täcka isotopsammansättningen i Palmekulan. Förhoppningsvis uteslöts detta i den ursprungliga ammuntionsundersökningen)

Då tycks kulorna som lämnas in 2011 stämma med askarnas märkning och vara tillverkade 1972 och 1977. Detta illustrerar i sådana fall hur sällsynt ammunitionen var och att den omsattes mycket långsamt.

Då är alltså 3PM9 förmodligen del av palmegöten. Undrar om finns andra datummärkningar från samma omgång.

Jag har fått intrycket att Winchester av möjligen någon legal anledning medvetet sätter distinkt blyisotopprofil på varje tillverkning. Då torde ha använts gjutteknik där variationen i en smälta inte blir så stor att osäkerhet kan uppstå. Vet inte detta säkert.