Citat:
Ursprungligen postat av
Gontar
Svaret är sannolikhetslära. Att så många av varandra oberoende vittnen som tex. sovjeter, allierade, överlevare och ortsbefolkning med helt olika agendor och religionstillhörighet skulle gå samman i någon sorts konspiration och hitta på vad som hände i dödslägren är helt enkelt mindre sannolikt än att det är sant.
Problemet med ditt försök till argument är ju dels att du helt enkelt inte har någon kunskap om förintelsemyten och därför lever under villfarelsen att en enorm massa av konvergerande vittnesmål existerar som sammanstrålar till ett koherent och sammanhängande bevisning för förintelsen, när det i själva verket är tvärtom. Rent historiografiskt så har forskare fokuserat på blott en handfull värdefulla vittnesmål för att styrka olika aspekter av förintelsen, t.ex. gasningsmyten i Auschwitz.
Att man idag, år 2021, har lyckats lappa ihop en knappt trovärdig helhetsbild av hur förintelsen påstås ha gått till, genom att omsorgsfullt välja och vraka mellan individuella uttalanden hos individuella vittnen, har ju ingenting att göra det verkliga bevisläget och de verkliga vittnesmålen, som knappt kan enas på en enda punkt när det kommer till t.ex. "gasningarna" i Auschwitz.
För det andra så är lekmannadebattörer i förintelsefrågan, likt dig själv, aldrig insatta i det motsatta bevisläget. Idag vet vi t.ex., på basis av bl.a. korrespondens från Auschwitzs
Zentralbauleitung (centrala byggnadsledningen), som gjordes tillgänglig i Moskva efter Sovjetunionens fall, att bårhusen till krematorierna aktivt användes som bårhus under alla de relevanta förintelsemånaderna, trots att de enligt ortodox historieskrivning i hemlighet bedrevs som "gaskammare". Omfattande korrespondens mellan Rudolf Höss, Eduard Wirths och Karl Bischoff förtäljer att stora resurser ödslades på att bl.a. transportera döda kroppar runtom i lägret till krematoriernas bårhus, vilket enligt en kommandanturorder från Höss skulle ske minst två gånger per dag för att undvika spridning av sjukdomar och råttor. Denna typ av bevisning är så nära man kan komma ett kategoriskt motbevis mot gasningsmyten i Auschwitz, ändå envisas traditionella forskare med att åberopa motstridiga vittnesuppgifter och helt ignorera denna typ av dokumentation.
För att ge dig ett konkret exempel på en vittnesuppgift som "styrktes" av ett ganska stort antal vittnen, och som togs för sanning ända in på 90-talet av förment seriösa forskare: 4 miljoner döda i Auschwitz. Man debatterar fortfarande om hur många som faktiskt avled i Auschwitz, och den idag mest accepterade siffran är ca. 1,1 miljoner, även om ortodoxa forskare såsom Pressac och Meyer insisterat på att dödstalen är så låga som 500 000 eller till och med 360 000. Siffran 4 miljoner har sitt ursprung i sovjetisk propaganda, och noggranna studier av de vittnen som uppgav denna dödssiffra ger vid handen att sovjetiska förhörsoffer sannolikt försågs med denna siffra av kommunisterna för att underblåsa den "utredning" av Auschwitz som företogs i samband med lägrets befriande efter januari 1945. Dödstalet i Auschwitz är bara ett av många exempel på en falsk konvergering av vittnesmål vars uppnystande kräver seriösa och omsorgsfulla historiografiska studier, inte känslor och propaganda.
Citat:
Men nu sitter vi här och argumtera, vilket jag på förhand vet inte leder någonstans. Eller kommer jag på sista raden kunna övertyga dig om att förintelsen ägt rum?
Självklart kan du det. Men att bara hänvisa till efemära "vittnesuppgifter" som du försäkrar mig är trovärdiga och sammanhängande, räcker liksom inte. Sen är ju problemet att jag befinner mig på en kunskapsnivå långt över dig i förintelsefrågan, vilket gör "debatt" helt meningslös.
Citat:
Min hypotes är att förintelseförnekare hatar judar och skulle vilja utrota dem, så min fråga är relevant för min frågeställning.
Nej, den är inte alls relevant.