Citat:
Ursprungligen postat av
kato85
Jan A. såg troligtvis Stig.
Men oavsett, SE behöver inte göra sig osynlig på platsen bara för att ingen noterat denne, det räcker med att han stått i ett hörn och tittat på, och senare fabulerat ihop en berättelse där han är hjälten som ankommer först av alla, vilket han ju också ljög om, och vilket vi nu vet inte stämmer.
Med hans fabulerade historia i åtanke så kan han alltså ha befunnit sig där även om ingen noterat honom.
Forutom detta scenario så kan det även vara troligt att han vandrade iväg någon annanstans efter att ha besökt mordplatsen, innan han återkom till Skandia. Detta kan förklara varför ingen såg honom efter mordet.
Någon kan tolka det som att han då skulle vara mördaren, men det är minst lika troligt att han exempelvis tog en korv eller tog ut pengar i en bankomat eller vad som helst.
Vill återigen belysa det faktum att det fanns minst 14 vittnen vid mordplatsen kort efter att mördaren avlägsnat sig.
Att Stig då varit en av dessa (och sett Jeppsson vid barackerna) men sedan kort efteråt försvunnit från denna massa gör det logiskt att ingen noterat honom efter mordet.
Varken du eller jag vet som sagt vad Stig gjorde efter han kom till mordplatsen, du tror han sprang trapporna upp till malmskillnadsgatan, jag tror han pratade med Jan A. och sedan gick någon annanstans innan han tillslut dök upp på Skandia.
Tror tyvärr inte vår diskussion kommer längre än såhär.
Nej Jan A såg och pratade med Jan Åke Svensson- inte SE. Ingen annan (av alla vittnen, journalister, poliser med flera) påstod att de såg, hörde eller pratade med SE fast han var precis nära makarna Palme i flera minuter efter mordet. Jan A åkte med det andra vittnet Leif J och de har pratat mycket med varandra och deras fruar om mordet i efterhand dvs påverkan+ påverkan från media som Leif L var inne på redan våren 1986 m.m. SE var med i media- både tidningar och i TV.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-skandiamannen-tala-om-palmemordet-intervju-fran-1986
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/03/31/tro-inte-dina-ogon-felaktiga-ogonvittnesskildringar-har-lett-till-att-oskyldiga
Minnesbilder “smittar av sig”
Det finns en hel del minnesforskning som visar att vittnen kan påverka varandra negativt. Minnesbilderna påverkas och förändras när man pratar med ett annat vittne som har sett samma situation. Människor tar helt enkelt intryck av varandras minnesbilder.
Ett exempel på det här gäller vittnesmålen efter att Sveriges utrikesminister Anna Lindh blev knivhuggen i på ett varuhus i Stockholm.
– Då gjordes ett kardinalfel i brottsutredningen. Det var flera som såg den sedermera dömda personen avlägsna sig från varuhuset, och vittnena blev kvarhållna av polisen för att förhöras. De fick allihopa vänta i samma rum. Naturligtvis diskuterade de här människorna med varandra medan de väntade, och en av dem hade uppfattningen att förövaren var klädd i en kamouflagefärgad jacka, säger Julia Korkman.
I verkligheten bar gärningsmannen militärgröna byxor och grå munkjacka – men den falska minnesbilden smittade av sig på många andra vittnen.
I förhöret berättade flera stycken om kamouflagejackan. Det ledde in hela förundersökningen på fel spår.
– Orsaken till att människorna så lätt accepterade kamouflagejackan i sina minnesbilder var antagligen att den ändå var nära sanningen. Han hade ju militärgröna byxor, vilket associativt hör till samma klädkategori. Om det istället hade påståtts att förövaren bar en ljusröd rosett hade de andra knappast tagit det till sig.
SE såg LJ inne i gränden och det kunde han bara ha gjort under en kort tidsrymd knappt en minut efter mordet, antingen som vittne eller gärningsman- den sk gula linjen. SE var tydligen inte på mordplatsen nära makarna Palme och pratade med Lisbet m.m. strax efter skotten och flera minuter efteråt.