Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

https://uvell.se/2021/01/29/greenpeace-kranger-fossil-gas/

Greenpeace säljer rysk fossilgas.

Die energiewende i verkligheten. Dyrt, miljöovänligt och baserat på rysk gas.

Det är tanken som räknas!

Ungefär 1:70 per kWh kostar ny kärnkraft i Europa och USA
Vad vi vet om dom mest kända kärnkraftsolyckor som inträffat är att beskedet från ansvariga innan olyckorna var att dom inte kunde inträffa.
Nu när vi vet hur dom inträffade så är målsättningen att likadana olyckor inte ska kunna inträffa i nybyggda reaktorer.
Tyvärr blir det dyrare att bygga reaktorer om man vill minska olycksrisken.

Här är några kärnkraftsprojekt som satts igång under 2000-talet i Europa och USA.

Olkiluoto 3, Finland
Startade 2005. Skulle kosta 3 miljarder € och vara klart 2012. Nu är förhoppningen att det ska vara klart 2022 och att kostnaden då kommer att sluta på 11 miljarder €, men då har franska staten gått in och täckt en stor del av extrakostnaderna.

Flamanville 3, France
Startade 2007. Skulle kosta 3,3 miljarder € och vara klart 2010. Nu är förhoppningen att det ska vara klart 2022 och att kostnaden då kommer att sluta på 19,1 miljarder €.

Hinkley Point C, UK
Påbörjades 2016 och ska enligt planen börja producera 2027. Elkostnaden beräknas då vara $200/MWh, 1:67 SEK/kWh netto. Det är mellan 3 och 7 gånger mer än normala brittiska elpriser.

Vogtle 3 & 4, GA, USA
Tillkännagavs 2006, skulle kosta 14 miljarder USD och skulle vara klart 2016. Nu är förhoppningen att det ska vara klart 2022. Kostnaden har räknats upp till 27,5 miljarder USD.

VC Summer 2 & 3, SC, USA
Start 2008, skulle vara klart 2016 och kosta 9,8 miljarder USD.
2017 gick företaget i konkurs efter att kostnaden skenat till 23 miljarder USD.

https://www.parliament.vic.gov.au/images/stories/committees/SCEP/Inquiry_into_Nuclear_Prohibition_Inquiry_/Transcripts/11_September_2020/20201022_QoN_vic_nuclear_prohibition_inquiry_shac. pdf

Två typer av kostnader som inte är medräknade ovan är kostnaden för avveckling och kostnaden för slutförvaring av avfallet.

Här är lite om kostnad för avveckling.
https://www.oecd-nea.org/upload/docs/application/pdf/2019-12/7201-costs-decom-npp.pdf

Är kärnkraft ett attraktivt alternativ till fossil energi?

–

En ny artikel publicerades just som kan ha en betydande inverkan på de senaste proxyrekonstruktionerna för globala temperaturer över Holocene. Studien finner en säsongs-bias i dessa rekonstruktioner som överdriver värmen från Holocene Thermal Maximum(HTM). Den argumenterar för att rekonstruktioner tenderar att återspegla utvecklingen av säsongsbetonade snarare än årliga temperaturer och erbjuder sedan ett sätt att omvandla dessa till årliga genomsnittstemperaturer.

Om detta är korrekt skulle detta innebära att Holocenes temperaturer har varit mycket stabilare än tidigare studier visat från proxies, och att moderna antropogena uppvärmningen skulle vara den varmaste under hela Holocene (med större marginal och/eller säkerhet). Det skulle också reducera skillnaden mellan modeller och proxies angående HTM.

https://www.nature.com/articles/d41586-021-00115-x

Myter som det är hög tid att avfärda
Dags att en gång för alla debunka myterna om att "medeltida värmeperioden" och "lilla istiden" var något som speglade den globala medeltemperaturen.

Intressant artikel!

I artikeln som du länkade till länkas också till en annan artikel om samma ämne, som är läsvärd.

Seasonal origin of the thermal maxima at the Holocene and the last interglacial
https://www.nature.com/articles/s41586-020-03155-x

Summeringen i abstract är värd att notera.
«Holocene differed from that of the last interglacial period in two ways: first, larger remnant glacial ice sheets acted to cool the early Holocene, and second, rising greenhouse gas levels in the late Holocene warmed the planet. Furthermore, our reconstructions demonstrate that the modern global temperature has exceeded annual levels over the past 12,000 years and probably approaches the warmth of the last interglacial period (128,000 to 115,000 years ago).»

Tänkvärt, inte minst med tanke på havsnivån under förra interglacialen.

Redan tidigare sammanställningar (t.ex. 1,2) har ju gett två viktiga resultat.
1. HTM var troligen inte mer än ca 0,4°C över "förindustriell nivå", men kan ha varit så mycket som ca 1,2°C över "förindustriell nivå", även om det är osannolikt.
2. Några observerade fenomen som:
– Södra Grönlands värmeperiod (ca 950-1250).
– Lilla istiden (ca 1300-1850, men olika tidsangivelser förekommer).
– Medeltida värmeperioden (ca 950-1250).
var mer eller mindre lokala och i varje fall inte globala.

Baserat på studien som du länkar till kan dessa tidigare "små" variationer i den globala medeltemperaturen under Holocene varit ännu mindre än vad vi trott tidigare.

Nu är den globala medeltemperaturen ca 1,1°C över "förindustriell nivå" och troligen (min bedömning) har vi passerat 1,5°C inom 20 år.

(1) Marcott et al: A Reconstruction of Regional and Global Temperature for the Past 11,300 Years (2013)
(2) Kaufman et al: Holocene global mean surface temperature, a multi-method reconstruction approach (2020)

Här är en "populärversion" om detta.

Climate crisis: world is at its hottest for at least 12,000 years – study
https://www.theguardian.com/environment/2021/jan/27/climate-crisis-world-now-at-its-hottest-for-12000-years

–

Här är en bild som illustrerar resultatet från dom två artiklar som länkas till ovan.

https://media.nature.com/lw800/magazine-assets/d41586-021-00115-x/d41586-021-00115-x_18796946.png

Här är den ganska långa bildtexten.

«Correcting seasonal bias in climate reconstructions. Average global temperatures during the Holocene (the current interglacial epoch, which began 11,700 years ago) can be reconstructed from geological records. These reconstructions (blue line) suggest that sea surface temperatures (SSTs) peaked between 10,000 and 6,000 years ago, then declined until the postindustrial period, when temperatures began to rise. However, computational simulations of Holocene SSTs don’t match those reconstructions, probably because the geological records are seasonally biased — the records reflect the evolution of seasonal temperatures, rather than mean annual temperatures. Bova et al. report a method that quantifies and corrects for seasonal bias in marine geological records, and use it to estimate mean annual SSTs (red line). The corrected data match the computational simulations, thus resolving a longstanding problem in this field. SSTs are shown as anomalies: the difference between the SST of a reference time interval and the average SST between 0 and 1,000 years ago. Shaded areas represent the bounds of one standard error.»

–

Men det stämmer väl inte överens med att till exempel studier av trädgränser visar att träd växt på nordligare breddgrader samt högre upp i bergen tidigare under holocen.

Ifall hela holocen varit en gradvis återhämtning från yngre dryas, och inte inletts med en snabb uppvärmning till holocens värmetopp, borde ju de nordligaste breddgraderna varit de sista platserna att få träd. Tvärtemot de bevis naturen själv ger oss alltså.

Det skulle höja trovärdigheten betydligt på det du skriver om du angav referens.

"Jag läste att" och "studier visar" säger inte så mycket...

Det är också alltid viktigt att skilja mellan vad som är lokalt och vad som är globalt.

–

Om jordytans temperatur skall bli konstant måste avgiven effekt vara lika med mottagen. Växthuseffekten innebär att vissa frekvenser absorberas i atmosfären och delvis återstrålar tillbaka till jordytan. Det minskar den avgivna effekten och jordytans temperatur måste därför öka tills avgiven effekt blir lika med mottagen.

I en satellit kan man rikta två IR-termometrar mot Jorden. En som mäter temperatur i ett brett frekvensområde som omfattar växthusgasernas absorptionsfrekvenser(A) och en som mäter temperaturen i ett smalt frekvensområde som inte påverkas av växthusgaser(B). Temperaturen B blir då högre än A och temperaturskillnaden V = B - A blir ett mått på växthuseffekten.

Detta är så enkelt och självklart att vilken femteklassare som helst kan räkna ut det och fråga sig var uppgifterna om V finns. Beror en viss temperaturändring på att V ändrats eller är det något annat, till exempel el Nino eller albedominskning på grund av breddning av barrskogsbältet? Men det är mycket sällan man hittar några uppgifter om V.

För att undvika missförstånd kanske man skall påpeka att V är ett mått på växthuseffekten inte på koldioxidpåverkan. Den helt dominerande växthusgasen är vattenånga. Koldioxidhalten har en liten påverkan på växthuseffekten.

Femteklassare har också upptäckt att google finns. Se figur 7.8
http://acmg.seas.harvard.edu/people/faculty/djj/book/bookchap7.html

För att undvika missförstånd kanske man ska påpeka att vattenhalten följer temperaturen. Som följer koldioxidhalten. Det blir en förstärkningseffekt eller en positiv återkoppling.

Den här förklaringen är utformad så att även femteklassare ska förstå den.

Vattenånga är den viktigaste växthusgasen
«Vattenångan är den allra viktigaste växthusgasen i atmosfären – den står för åtminstone tre fjärdedelar av den naturliga växthuseffekten. Luftens innehåll av vattenånga påverkas inte direkt av människan utan är i stället mest beroende av temperaturen. Ju varmare det är, desto mer vatten i ångform kan finnas i atmosfären och desto mer vatten avdunstar från jordytan och blir till ånga i atmosfären. Varje temperaturhöjning – oavsett vad den beror på – leder alltså till att vattenångehalten ökar i luften och att växthuseffekten därigenom förstärks. Då stiger temperaturen ännu mer – det blir med andra ord ”rundgång” (i vetenskapliga sammanhang talar man om ”positiv återkoppling”). På indirekt väg kan människan därför trots allt påverka vattenångan och dess uppvärmande effekt. När vi exempelvis släpper ut koldioxid och därigenom höjer temperaturen på jorden blir följden att även vattenångehalten stiger.»

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/Vaxthuseffekten-forstarks/

–

Minns inte var jag läste det om HadCRUT 1850. Men jag fann nu en lista på stationer använda av CRUTEM4. Det jag kunde hitta var en mätstation i Indonesien 1850, och senare en i Australien 1852. Finns vissa på norra halvklotet som började mäta redan 1813 också.

Generellt fanns väldigt få mätpunkter i början, och det är väl bara efter krigen man kan tala om en global täckning av landtemp. Antar att detta även gäller haven. Eller där har man väl fortfarande inte så bra täckning.

crutem4_asof020611_stns_used_hdr.txt
https://crudata.uea.ac.uk/cru/data/temperature/crutem4/station-data.htm