Citat:
Ursprungligen postat av
Zebrima
För det första har väl ingen med säkerhet sett GM rakt framifrån i ansiktet, därav svårt att säga om han har glasögon eller ej.
För det andra, det är en mörk februarikväll och vittnen ser mannen under loppet av några sekunder. Testa själva att under ett par sekunder iaktta en främmande människa som passerar snabbt en mörk kväll och försök komma ihåg exakt hur denne person var klädd in i minsta accessoar så som mössa, glasögon, väska, skor...Det är mycket svårare än man kan tro.
Dessutom efter en chockerande händelse kan hjärnan spela ett spratt och man kan tro sig komma ihåg saker som inte stämmer men som man med bestämdhet vill minnas att det var på ett visst sätt.
Dagen efter mordet 1 mars 1986 sade Lisbet att hon inte såg något av mördarens ansikte, utseende (blick). "Snett bakifrån såg hon hur en man sprang in på Tunnelgatan"...i övrigt lade fru Palme inte märke till några detaljer i vare sig utseende eller kläder".
http://www.itdemokrati.nu/page36ar.html
Sedan tillkom detaljer m.m. som hon inte sade från början dvs påverkan av fantombilden, ev. förhörspåverkan, media m.m. Dessutom skedde mordet en mörk, sen februarikväll och vi vet att vittnen gör sämre iakttagelser när det är mörkt och Lisbet blev chockad, förloppet var snabbt m.m.
Dessutom tog det 2 år och drygt 9 månader innan konfrontationen skedde, hon fick förhandsinformation om att den misstänkte var alkoholist, missbrukare m.m.
https://www.rettsnorge.com/artikler/301001Palme.htm
https://www.youtube.com/watch?v=vKt4u5sESb8
https://svjt.se/svjt/1992/790
"Sven-Åke Christianson har genom sin experimentella testning av konfrontationsgruppen entydigt bekräftat de slutsatser som Astrid Holgerson kom fram till genom den utsagepsykologiska analysen. Han fann att amerikanska studenter inte pekade ut Christer Pettersson oftare än slumpmässigt om de inte hade någon ytterligare information. Däremot pekades Pettersson ut i 26 procent av fallen när försökspersonerna fått se de s. k. fantombilderna, i 33 procent av fallen när de också fått veta att han hade ett ”konstigt sätt att gå eller springa från platsen”, och i inte mindre än 74 procent av fallen när de dessutom fick veta att han var missbrukare. (Lisbet Palmes kommentar vid konfrontationen var som bekant: ”Det ser man väl vem som är alkoholist.”) Om Astrid Holgersons analys av Lisbet Palmes vittnesmål inte funnits, är det inte osannolikt att Christer Pettersson skulle ha fällts till ansvar också av Svea hovrätt. I sådant fall skulle Sven-Åke Christiansons testning av experimentgruppen rimligen ha inneburit resningsgrund i Högsta domstolen. Sven-Åke Christianson är elev eller kollega till professor Nilsson som var åklagarens sakkunnige i Palme-målet. Christiansons hypoteser då han experimentellt testade konfrontationsgruppen bör ha varit att resultaten antingen skulle stödja eller vederlägga Holgersons analys. Hans resultat är ett överväldigande stöd för hennes slutsatser..."
https://svenska.yle.fi/artikel/2019/03/31/tro-inte-dina-ogon-felaktiga-ogonvittnesskildringar-har-lett-till-att-oskyldiga
Det finns många faktorer som kan bidra till att ett ögonvittne inte är tillförlitligt. Här är några exempel:
Lång tid har förflutit sedan brottstillfället.
Vittnet befann sig på mer än 40 meters avstånd.
Det var mörkt.
Vittnet har efter brottstillfället pratat med andra personer som bevittnade brottet.
Den som utfrågar ögonvittnet har en stark teori om förövarens identitet.
Tiden är den stora skurken
En stor och viktig sak som påverkar tillförlitligheten negativt är om det gått en lång tid mellan brottet och situationen då ögonvittnet ska höras.
– Forskning visar att tiden som förflutit sedan en händelse är helt avgörande när det gäller vår förmåga att återskapa den i minnet. Tiden är en jättestor bov, och betydelsen av den underskattas ofta.
Minnesbilder “smittar av sig”
Det finns en hel del minnesforskning som visar att vittnen kan påverka varandra negativt. Minnesbilderna påverkas och förändras när man pratar med ett annat vittne som har sett samma situation. Människor tar helt enkelt intryck av varandras minnesbilder.
https://svenska.yle.fi/artikel/2020/06/02/det-perfekta-ogonvittnet-existerar-inte-pa-5-meters-avstand-ar-varannan?fbclid=IwAR1IDWw7d1rW7gSbl8D 4pRNx7fV-5N1E9GgOIfdwwF-MFQUkvFOfQLpdfnM
- Men redan vid 40 meter är det kanske inte något man vill använda i rätten, för chansen är väldigt låg att den ska vara korrekt, fortsätter han. (Inge M satt 40 m bort eller om det var ännu längre).
Nymans ögonvittnesexperiment visar att det redan vid fem meters avstånd var 50 procents chans att identifiera en annan person korrekt.
- Och då var det under optimala förhållanden, påpekar han.
- Personerna visste att de skulle identifiera den andra personen och de stod på fem meters avstånd och fick titta på varandra i 20 sekunder. Ändå blev det ofta fel, berättar Nyman.
Om ljusförhållandena inte var optimala, det vill säga att observationen gjordes i mörker, var det en gissning redan vid 20 meters avstånd.
https://www.svtplay.se/video/27968311/kan-vi-lita-pa-vart-minne?fbclid=IwAR15wZBu9hdcdD7B8TZRnX_Wd-gQSDcBDwi-kyv4BZhdHcRfu8PdhHtNEoI
https://www.svtplay.se/video/29761322/din-hjarna/din-hjarna-sasong-2-dina-minnen?fbclid=IwAR3SZiTEN9Sg61A842O_6JPviwXAJVNff0 Z33HgrcEwx3FLGZh2FqnTtQps
https://www.ted.com/talks/elizabeth_loftus_how_reliable_is_your_memory?langu age=sv&fbclid=IwAR2HcOj0Z_Rwecu6wFqiqTjYARDVgwf6qF Cz3w-XR5egwup_TOnpizmdXbc#t-313661 Elizabeth Loftus
https://www.youtube.com/watch?v=4TQETLZZmcM&lc=z13mhjywww3zy1dte23rct1o0sv vsnb31
Scott Fraser studies how humans remember crimes -- and bear witness to them. In this powerful talk, which focuses on a deadly shooting at sunset, he suggests that even close-up eyewitnesses to a crime can create "memories" they could not have seen. Why? Because the brain abhors a vacuum.