Citat:
Allt annat än en purfärsk text, men ändå rätt talande. Anledningen till att man inte för en billig peng kan köpa en enstaka text för läsning av det som ligger bakom betalvägg är att vi ska käka potatis. Det är nyttigt, liksom.
”Journalistiken har de senaste åren förvandlats från att vara en trerätters meny till att bli en à la carte-modell.
Förr åt de flesta av den meny som den lokala tidningen hade komponerat åt oss. Hela kostcirkeln ingick – gav man blaskan en halvtimme varje dag blev man uppdaterad inom politik, ekonomi, nyheter, kultur och sport.”
”Det finns tecken i tiden på att allt fler människor tröttnat på mikrade rester och återigen vill ha en förutbestämd trerätters meny – men i en tidsenlig förpackning.
Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ser att det finns allt större efterfrågan på digital kvalitetsjournalistik. När Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski nyligen skröt om framgångarna för digitala prenumerationer på Twitter fick han en fråga från en läsare som ville ”swish-tjacka” enstaka artiklar. Svaret var att det absolut skulle gå att lösa rent tekniskt, men DN är ett ”sammanhållet journalistiskt erbjudande”.
För att få råd att göra riktigt starkt innehåll – tre nomineringar gav en vinnare i Stora journalistpriset förra året – måste DN alltså sälja hela menyer.
Allt tyder på att vi även i framtiden måste äta upp vår potatis för att få smaka på efterrätten.”
Från Feb. 2019
https://www.journalisten.se/kronika/journalistik-ar-att-ata-upp-sin-potatis
”Journalistiken har de senaste åren förvandlats från att vara en trerätters meny till att bli en à la carte-modell.
Förr åt de flesta av den meny som den lokala tidningen hade komponerat åt oss. Hela kostcirkeln ingick – gav man blaskan en halvtimme varje dag blev man uppdaterad inom politik, ekonomi, nyheter, kultur och sport.”
”Det finns tecken i tiden på att allt fler människor tröttnat på mikrade rester och återigen vill ha en förutbestämd trerätters meny – men i en tidsenlig förpackning.
Både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ser att det finns allt större efterfrågan på digital kvalitetsjournalistik. När Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski nyligen skröt om framgångarna för digitala prenumerationer på Twitter fick han en fråga från en läsare som ville ”swish-tjacka” enstaka artiklar. Svaret var att det absolut skulle gå att lösa rent tekniskt, men DN är ett ”sammanhållet journalistiskt erbjudande”.
För att få råd att göra riktigt starkt innehåll – tre nomineringar gav en vinnare i Stora journalistpriset förra året – måste DN alltså sälja hela menyer.
Allt tyder på att vi även i framtiden måste äta upp vår potatis för att få smaka på efterrätten.”
Från Feb. 2019
https://www.journalisten.se/kronika/journalistik-ar-att-ata-upp-sin-potatis
Jag skulle själv önska att tidningarna hade mikrobetalningar för enskilda texter, eftersom jag inte sällan blir intresserad av en viss text bakom en betalvägg, men inte vill ta en prenumeration på den ena tidningen efter den andra för enstaka artiklar - det blir ju faktiskt helt orimligt längden, när man inte har för avsikt att läsa hela tidningen varken i dag eller i morgon; 95% av en given, svensk dagstidning är ointressant för mig.
Men det finns förstås ekonomiska skäl till att tidningarna inte vill erbjuda detta. Med mikrobetalningar för enskilda artiklar kommer det visa sig att betalningsvilja saknas för större delen av produkten som säljs, vilket givetvis annonsörerna noterar. För DN m.fl. gäller det att ha många prenumeranter (varför de hela tiden hittar orsaker till att ge bort prenumerationer gratis) för att locka annonsörer. Man tänker sig att en prenumerant av den digitala produkten läser artikel efter artikel, som man gjorde förr med papperstidningen, och därmed ser annons efter annons; men det är nog få som verkligen gör det.
Man kan jämföra med gymkort. Gymmen vill inte att kunderna kommer in, betalar 50 kronor, tränar och går ut. De vill att de köper årskort, som de flesta inte nyttjar i någon större utsträckning. Det är själva affärsidén. De flesta gymmar inte så mycket de tänkt, precis som en DN-prenumeration inte innebär att prenumeranten dagligen hänger en halvtimme på deras webbsida. Skulle man erbjuda ett pass/en artikel åt gången skulle helt enkelt inkomsterna sjunka dramatiskt. Man nyttjar inte produkten i den grad som "paketpriset" ger sken av.
Wolodarski talar högtravande om ”sammanhållet journalistiskt erbjudande” i stället för att säga, "det mesta vi gör är skräp som ingen vill betala för". Det sammanhålla journalistiska erbjudandet skulle ju falla som ett korthus, då blott några enskilda krönikörer och skribenter skulle bli inkomstbringande, men självklart inte så pass att hela företaget skulle kunna förlita sig på dem. DN har ju svårt att överleva som mediehus om det visar sig vara en plattform för vad som i allt väsentligt blir fyra-fem framgångsrika bloggare.
Chimären att vara viktigt mediehus där kunder betalar för ett "sammanhållet journalistiskt erbjudande" är helt avgörande för deras överlevnad, och mikrobetalningar skulle dra undan slöjan och visa ett sammanfallande korthus. Det är som alla vet även orsaken till att DN et. al. numer försvarar sitt existensberättigande med besvärjelser som "demokrati". Själva produkten är - medger de således - rätt poänglös i sig, men den måste överleva av högre, abstrakta skäl, som ingen vågar angripa. Påminner inte så lite om socialdemokratin, förresten.
__________________
Senast redigerad av TashunkeWitko 2021-01-23 kl. 12:35.
Senast redigerad av TashunkeWitko 2021-01-23 kl. 12:35.
Och om judar. Judar är väldigt populära här på FB.