Engelska låter häftigt och svenska låter töntigt? [Svenskars relation till engelska]

Håller inte alls med om att engelska skulle vara ett fult språk. Det är jobbigt att tala eftersom det skiljer sig så mycket från skriften (man kan, i princip, inte till 100 % vara säker på ett främmande ords uttal, endast genom att läsa det), men det låter bra när en engelskspråkig talar, oavsett dialekt.

Särskilt denna: https://www.youtube.com/watch?v=KwEgRSMTfzI



Liverpool dad 'woke up with Scottish accent' after six week Covid-coma
https://www.dailyrecord.co.uk/news/scottish-news/liverpool-dad-woke-up-scottish-23219744

Det var ett tag sedan du skrev det här inlägget men jag måste bara inflika att det absolut är en fin sak att värna om sitt eget språk - och det tycker jag att Sverige ska göra - men vissa länder dubbar fortfarande engelskspråkiga filmer och har därför fått ett mycket sämre utgångsläge i att lära sig engelska (och alla andra språk som de också dubbar till sitt eget) så det handlar inte bara om att vara stolt över landets språk utan att helt enkelt vara för konservativ och försvåra för utveckling.
Jag har bott i Italien och de var kassa på engelska då och dubbade alla program till italienska. De kunde inte förstå hur vi svenskar både kunde hinna läsa en textremsa och samtidigt lyssna på vad som sades i filmen.... Vet inte om läget ändrats till det bättre nu.

Jag brukar gå musikkurser i Italien varje år och träffar då många yngre italienare. De förefaller vara nästan lika bra på engelska som motsvarande svenska ungdomar, men de verkar inte ha något behov av att blanda in engelska ord i sitt modersmål på samma sätt som svenskar gör. Jag har t ex aldrig hört en italiensk 20-åring säga ”shit” i var och varannan mening. Och det beror inte bara på att det låter väldigt obildat utan förmodligen också för att de inte ser något skäl till det. Inte heller ”najs”; de verkar tycka att det finns fullgoda italienska motsvarigheter. På det hela taget saknar de den där anglosaxiska kulturella fonden* för sin existens som är så viktig för svenskar. Och på den punkten tycker jag Sverige skiljer sig från de flesta andra europeiska länder, i alla fall de som jag känner till närmare.

* (dvs teveserier, musik, filmer, masslitteratur)

Cool säger de en hel del i Tyskland.

Mobiltelefon kallas Handy, uttalas Hendi.

Tyskar har svårt för ae-ljudet, även om de har ä i alfabetet. Det blir som Stockholmare förr, allting blir e. Reven raskar över isen.

Italienarna är nog världens mest kreativa folk vad det gäller att hitta på svordomar så de har nog inget behov av att svära på engelska nej. Sen tror jag ändå att de ligger efter i utvecklingen jämfört med Sverige på vissa sätt, det är ett mer konservativt land helt enkelt och man styrs mer av den katolska kyrkan fortfarande än vad Sverige styrs av den kristna religionen. Katolikerna är dubbelmoralens mästare, men det är en annan fråga....
Jag tycker också att det låter töntigt med vissa engelska ord i svenskan, även om jag föredrar det framför orten-svenska alla dagar i veckan. Hör jag "mannen" en gång till så spyr jag nog....

Är inte det också engelska dock? Invandrar-anglo-slang?

Mannen = Hey man.

Man säger även mycket fuck och fucking bland invandrare.

Det finns fler exempel kanske?

Jo, men jag räknar inte orten-invandrare som typiska svenskar så deras språkbruk får stå för dem....

Jo det är ju sant.

Nånting som gör mig obekväm, som får mig att "cringe:a" som ungdomarna säger är svenskar som talar engelska som om de bott i Los Angeles hela sina liv. Känns så jävla krystat.

Jag kan också härma en amerikansk dialekt precis som jag kan härma vissa svenska dialekter, men inte går jag, norrlänning, runt och härmar skånska. Sluta lek.

Eller för den delen svenskar som säger "ell ej" istället för Los Angeles. Så ofantligt töntigt.

Eller när en hallåa på självaste Sveriges Radio uttalar den berömda spanska operasångerskan Victoria de los Ángeles namn som ”låss ändjöläss”. Jävla lyteskomik! Hur obildad kan man vara?!