Bostadsbubbla i Sverige?

Det är inte en fantasivärld att Stockholm är Sveriges huvudstad och framsida.
Och staden med mest puls. Jag har bott i båda städerna och Malmö är verkligen en liten stad på alla sätt och vis.

Ja Malmö är ingen jättestad men det är fan inte Stockholm heller.

Stockholm ligger verkligen helt fel och kommer på sikt bli allt mer poänglös då allt mer makt flyttas ut på kontinenten via EU.

Säger bara att man bor inte i Stockholm pga någon puls. Finns en hel värld att bosätta sig i med mycket mer puls så vem fan vill bo i Stockholm?

Återigen: Stockholm har puls med svenska mått mätt så det är inte konstigt att människor är beredda att betala för att bo där. Och människor som vill ha puls flyttar frekvent dit pga det. Utelivet är på alla sätt och vis mer begränsat i Åmål och Åtvidaberg. Få åmålsbor och åtvidarbergare är nog dock benägna att flytta utomlands för pulsen skull. Men undantagen finns förstås. Jag tänker i åmåls fall tex på globetrottern Bengt-Olle Oldinger (som dock flyttade tillbaka till Åmål!) och Åtvidabergs Benno Magnusson (numera göteborgare).

Extra, extra! Bostadsrätter ner 1,5% i Stockholm under december månad justerat för säsongen. Apokalypsen är här! https://cornucopia.cornubot.se/2021/01/danske-bank-lagenhetspriserna-foll-15-i.html

Vet inte vad påståenden från några som gjort en uppsats skulle ha för värde här.

Det går ju enkelt att räkna själv. (Jag har gjort det flera ggr tidigare i forumet).

1986 ca 11.25%. Efter skatt 5.75%. KPI-ändring 5.6%. Real bolåneränta -0.15%.
Hur väl stämmer det med tomtarna du länkade?
Den här kollen borde du själv ha gjort INNAN du postade.

Rent anekdotiskt känns det som efterfrågan börjar mättas i Stockholmsområdet.

-Jag tycker antalet annonser av andrahandsuthyrning av lägenheter och rum exploderat.
-Stora nya bostadsprojekt i kranskommuner suger upp efterfrågan.

Vad säger ni andra?

Du har rätt, andrahundsutbudet verkar vara i som minst balans. Jag gjorde några uppslag mot blocket bostad, och uthyrningarna går i praktiken knappt med vinst (d.v.s. extremt låg kompensation för kapitalkostnad) och verkar inte försvinna snabbt ändå. Det är väl en hygglig indikator.

Det är ju lite komplicerat att göra några rejäla slutsatser av det dock, eftersom corona tog fart igen vilket kan ge en temporär effekt. Men bilden det passar in i är ju att det var all plötslig volatilitet i efterfrågan - skiljsmässor, inte minst - som gjorde att efterfrågan höll sig relativt intakt under sommaren och hösten.

Ja, exakt detta var vad diskussionen handlade om. Behöver man puls i sitt liv gör det ärligt talat ingen positiv skillnad om man bor i Stockholm istället för Malmö. Det är inte så att Stockholm har mer driv och liv än random svensk stad - snarare går det att argumentera för mer dynamik och driv på andra ställen. Stockholm är större både till yta och ekonomi, och därför också exempelvis smutsigare, rikare och trängre än mindre städer, men det är liksom inte detta som händer för folk som mår bra av en dynamisk vardag. Det är inte "ååh, jag skulle så gääärna vilja ha lite mer smuts i min vardag och att den geografiska ytan i min stad var en större siffra än den är, och tääänk om man hade lite mer trängsel också".

Och den enda poängen är alltså att argumentet att Stockholms priser skulle gå upp för att det har puls är (fel-)formulerat av någon som själv trivs med stenarna ute i skogen och därför inte fattar vad den pratar om.

Diskussionen var inte att det inte finns en massa andra potentiella anledningar att priser kan gå upp eller bevaras i Stockholm.

Stockholm har mest puls i Sverige. Punkt. Det drar till sig människor. Punkt.

Sen att folk bor i Stockholm av såväl andra skäl som av ren nöd och tvång stämmer förstås också.

Detta är givetvis anekdotiskt då det handlar om mina upplevelser och tankar.

Jag flyttade till Sthlm för att komma till pulsen och för att komma iväg från byhålan jag bodde i (Sveriges 8e största stad så inte att jämföra med Åmål kanske)

Vad jag upplevde ganska snart var hur LITET sthlm är, efter bara ett-två år såg jag att jag endast besökte 3-4 olika uteställen frekvent (ett par ggr / vecka) men dock samma uteställen, så ingen större skillnad från "hemma"
Det var även för mig ett konstant oroande för boende då jag inte hade ekonomin att köpa en lägenhet så fick jag förlita mig på att hitta 2a handskontrakt som inte ruinerade en (inte helt enkelt)
Den konstanta "pressen" på att leverera oavsett vad det gäller, men främst jobb. Om man inte avancerade i "rang" på bolaget inom ett år så kände man sig värdelös för det enda man hörde av kompisar är hur bra allt går och att man hela tiden får bättre jobb och bättre lön. Givetvis så kan upplevelsen bero på vilka kompisar jag umgicks med men ändå.

Jag upplevde inte alla nackdelarna med Sthlm förrän jag flyttade hem till Skåne igen.
"inga" bil-köer, man springer inte till tunnelbana/buss, det är mer fokus på fritid och "mental hälsa" och ett betydligt lugnare tempo som passar mig bättre.

Missförstå mig rätt, Stockholm är awesome att besöka och turista i, samt att jag fick vänner för livet när jag bodde där så allt är inte bara piss och grått väder med Sthlm. Men att det är den enda staden som är värd namnet i Sverige är verkligen att ta i. Köpenhamn som är min närmsta huvudstad upplever jag betydligt bättre "puls" i om än att det är mindre hektiskt än Sthlm.

Brukar du själv bestämma hur hjärtkirurgi går till också, eftersom hjärtkirurgin likt allt annat kommer naturligt till dig trots att du inte är intresserad av det?

Någon med den där (av naturligt härledda anledningar) typisk svenska totala aversen mot dynamik beter sig idiotiskt om den sitter och kvalificerar städers pulser hit och dit. Den kommer blanda ihop det helt med saker som trängsel, smuts, kaos osv. Det är liksom "punkt", för det är precis vad som hänt här.

Väldigt få ställen är mer hektiska än Stockholm. Jag har bott i Östermalms centralare delar, och i vardagen där ser det ärligt talat ut som att folk vill hinna hem innan de råkar ta livet av sig. Detta hittar man inte i så många städer alls, faktiskt. Denna otroliga hets gör gångtakten så snabb att det kan vara lite vanskligt att köra bil på tvärtgatorna till strandvägen, för plötsligt står någon på övergångsstället som man kunde svurit på vad 50 meter därifrån. Och då är det liksom någon välkammad ung snubbe i dyr kavaj som bjuder på detta misära sprinterlopp, inte något emo-barn.

Men det har ju liksom absolut ingenting med saken att göra. Att hetsa för att man hatar sitt liv - eller åtminstone positionen man befinner sig i och är på väg ifrån - är det liksom ingen som vill ha. Åtminstone inte någon psykiskt frisk. Ingen som letar efter "puls" letar efter det. Ja, Köpenhamn har väldigt mycket mer driv.