Nya Lätta på trycket-tråden! (Läs riktlinjerna i trådstarten)

Jag är inte helt säker om jag ska vara ärlig. Min mamma undrade också om jag inte är högkänslig för ett tag sedan. Läste lite grand på sidorna du länkande och mycket stämmer överens, men samtidigt så försöker jag undvika att sätta en stämpel på mig själv eftersom jag har en tendens att begränsa mig då. Med andra ord kategorisera mig själv på ett sätt som isolerar mig från min omgivning, och det vill jag inte.
Men ja, jag är nog högkänslig och introvert på många sätt, men samtidigt tycker jag om att prata med människor, så länge det är 1-on-1 eller i små grupper.

Är du högkänslig? Har du några tips på vad jag kan göra annorlunda för att klara av dagen?

Jag är inte helt säker på hur jag själv klarar av det. Just nu måste jag ha ganska strikta rutiner för att slippa ångest och självhatiska tankar. Jag går upp i tid, jobbar, tränar nästan varje dag, lagar hälsosam mat, kör mindfullness ibland och tar inga droger; inte ens alkohol eller koffein. För mig är det rutinerna som räddar mig, och jag antar att jag hittar små ljusglimtar av mening i varje enskild rutin.

Hur är det för dig? Pluggar/jobbar du? Vad skulle du se som en mening i ditt liv?

Fan att jag gång på gång låter mig själv överreagera och blir arg på folk jag egentligen älskar pga. småsaker.

Var på bra humör tidigare idag, men så surnade jag till för att morsan gjorde fel med sin mobil - istället för att skicka ett SMS så öppnade hon nån annan app och försökte skriva ett SMS där i. Skällde mer eller mindre ut henne. Vet inte riktigt varför jag blir så arg och lätt tappar tålamodet för en sån struntsak. Kanske eftersom jag vet att hon ju faktiskt vet hur man skickar ett SMS, så jag antar att jag blev besviken på att hon krånglar till det och gör "fel" trots att hon borde veta bättre.

Nu sitter jag här och ångrar mitt utspel, känner mig taskig, orättvis och ledsen och begriper inte alls varför jag inte bara lugnt och tydligt förklarade hur hon skulle göra (trots att det vore för femtielfte gången). Nu är resten av dan förstörd. Så jävla dumt. Och det är tyvärr inte första gången jag får utbrott av oviktiga småsaker - utbrott som inte får någon att må bra och mest bara är totalt kontraproduktiva i alla avseenden.

Måste vara nåt fel på mig som gör att jag inte kan stoppa mig själv innan jag exploderar, trots att jag intalar mig själv att "detta var sista gången jag överreagerade för någon småsak"... :/

Mm allra troligast. Önskar att jag hade några råd för då hade jag försökt följa dem själv. heh Men en sak kan vara att avlägsna dig från en situation under en känslostorm och prata om saker först när sinnesläget är lite mer neutralt.

På vilket sätt är du högkänslig?

Var inte för hård mot dig själv. Vi är alla idioter i andras ögon

Kan pma svar senare. Du är också högkänslig va?

Ja, det är jag. Svårt för stora folkmassor och besöka stan, gå i en massa affärer och sånt är inget för mig. Trist med personer som inte respekterar det.
Men många intryck på en och samma dag gör att jag måste ladda mina batterier hemma - ensam. Ibland i flera dagar beroende på hur mycket jag varit igång.

Jag mår riktigt skit i perioder... sen mår jag bra i perioder! Men sen åter igen kommer en tid med depression, ångest... levt såhär i 3 år nu, är också högkänslig, en personlighetstyp jag inte kände till fanns tidigare

En grej som jag är rädd för... t.ex Chester Bennington och Avicii som båda led av psykisk ohälsa orkade en dag bara inte fortsätta

Detta skrämmer mig otroligt! Får panik nu bara av att skriva det, kommer min depression till slut ta över mitt vetande och min hjärna och få mig ta mitt liv? Är det ett val man gör eller äter depressionen upp ens medvetna likt en parasit tills jag själv inte längre har kontrollen?

Tack ändå till dig som oavsiktligt inspirerat mig lite att göra saker som jag inte känner för. Försöker att peppa mig sådär lite nu även om jag fortfarande prokrastinerar en hel del.

Alltså det är fortfarande ett val du gör. Alla med depression tar inte livet av sig.

Är så jävla effed up idag drog i mig sömntabletter igår sov svinbra bästa på länge alltså hade tagit 7-8 öl också idag är jag alldeles ryckig i kroppen har börjat sedan 12 med öl igen men det funkar inte och jag är lack då alkhol är min huvuddrog och den brukar fungera som ångestdämpande vad tusan har hänt blev bara sjuk ångest istället nu efter några öl brukar 99.99% lindra ångesten