Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Jag vet inte om folk är avvanda. Vad gäller möjligheter till cyklande ser det väldigt olika ut i olika samhällen. Det är snarare mindre trafik i en del orter idag då man dragit landsvägen utanför samhällena.

Det är nog så att svenskarna aldrig egentligen cyklat så mycket?

Men visst är det till del en kulturfråga. I Lund cyklar man, det är en del av studentlivet. I Hörby ser man aldrig en cykel nästan...

Och i Danmark och Nederländerna cyklar man mer än i Skåne. Må vara att Skåne är lite backigare, men klimatet är lika. Och i Lund är det ju ständig uppförsbacke, men man cyklar ändå.

Men att bygga cykelvägar utan cyklister ser jag som meningslöst.

Jag tycker du predikar på ett närmast religiöst sätt utan att beakta beteendet hos de människor du vill frälsa. Helt ärligt är det min uppfattning, och jag vet inte om det leder till konstruktiva diskussioner heller faktiskt.

Jag argumenterar utgående från ställningstaganden och en övertygelse som IMO i hög grad baseras på fakta.

Jag tror att du väljer att kalla detta för att jag "predikar på ett närmast religiöst sätt" när du inte uppskattar det som jag vill framföra. Därför att du gjort andra ställningstaganden än jag. Vare sig det gäller kärnkraft eller cyklar och cykelvägar.

Om det vore en tävling om vem som är minst lyhörd så skulle jag inte se mig som vinnare...

Trots en del icke-ideala inslag så tycker jag ändå att vi har haft en diskussion om detta där vi båda fått ventilera det vi velat ha sagt. På en nivå som oftast varit en bra bit över det som är låg eller kanske t.o.m. medel-nivå på Flashback.

Tack för det!

För att återvända till huvudspåret och samtidigt travestera på Cato:

«För övrigt anser jag att vi borde minska utsläppen av växthusgaser»

I tråden kan man då och då läsa att det inte spelar någon roll vad vi gör eftersom Kina släpper ut mycket mer. Så kan natuligtvis alla, inklusive varje region eller större stad i Kina också resonera.

"Det spelar ingen roll vad jag gör. Det är vad alla andra gör som betyder något!"

Jag tror att en del av det sättet att resonera kommer från brist på kunskap om vad vi står inför.

Vilka konsekvenser kommer den globala uppvärmningen att få?
Att exakt veta vilka konsekvenserna blir är inte lätt. Att veta när dom inträffar är ofta ännu svårare.

Som jag upplever det blir ändå prognoserna efter hand allt bättre. Tiden går. Mer observationer görs. Nya forskningsresultat kommer till och kompletterar dom som redan finns.

IPCC gör sammanställningar av prognoser om konsekvenser, som är värdefulla, men också omfattande. Trots sammanfattningar av typen "for decision makers" så når dom nog ut till få.

Här är ett exempel:
https://www.ipcc.ch/sr15/

Här är "Summary for Policymakers":
https://www.ipcc.ch/sr15/chapter/spm/

Min tes här är:

– Om fler insåg konsekvenserna av uppvärmningen så skulle relevanta åtgärder vara lättare att genomföra.

Hur sprider man den här typen av kunskap utan att bli misstänkliggjord för att försöka skrämmas eller för att skapa panik?

Om man ser 2020 och pandemihantering som ett exempel på hur bra nationer och internationella organisationer är på att samlas för att lösa stora gemensamma problem så kan man IMO peka på både plus och minus. Även om det finns många minus så måste väl snabbt framtagande av vaccin ses om ett plus?

Historiskt så har krig ofta varit händelser som fått folk och nationer att samlas på ett sätt som man innan inte trodde skulle vara möjligt.

Parisavtalet, som förvisso beskrivs av många som att ha fördelar och nackdelar, var ändå, innan Trump, ett exempel på en ovanlig förmåga att samla nationer runt en plan för att bromsa den globala uppvärmningen. Men, hur är det med resultatet?

Här är två infallsvinklar.

6 Signs of Progress Since the Adoption of the Paris Agreement
https://www.wri.org/blog/2020/12/paris-agreement-progress-climate-action

Five years after the Paris Agreement, the world still isn't doing enough to combat climate change
https://phys.org/news/2020-12-editorial-years-paris-agreement-world.html

Finns det några idéer om vad vi ska göra så att åtgärder som ger verkliga och tillräckliga resultat vidtas? Visst görs en hel del, men det är väl ganska uppenbart att det behövs mer?

–

Redan nu ser SMHI att 2020 blir det varmaste i Sverige:

2020 varmaste året hittills i Sverige

– Hela tio av årets tolv månader har varit varmare än normalt med extra stora avvikelser under januari, juni och november, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
– Det är klart att läget är allvarligt.
…
Enligt SMHI:s beräkningar blir årsmedeltemperaturen för 2020 omkring 7,5 grader, vilket är en halv grad varmare än 2014 som tidigare hade värmerekordet.

2020 varmaste året hittills i Sverige | SVT Nyheter

1,5°C över vad?
Som klimatmål framställs ofta vikten av att hålla den globala uppvärmningen inom 1,5°C. Ofta ser vi rubriker om att vi håller på att missa målet eller om vad vi måste göra för att ha en chans att uppnå målet.

Sällan kommer det fram vad som är referensen. 1,5°C över vaddå?

Enligt IPCC är det förindustriell nivå ("pre-industrial levels") som är referensen.

Samtidigt är det oftast andra referenser som används när uppgifter om uppvärmningen publiceras.
Här är några exempel, om den globala medeltemperaturen.

– Enligt NOAA/NCDC var temperaturen för januari-november 2020 1,00°C över referensperioden 1900-talets medeltemperatur.

– Enligt HadCRUT4 var temperaturen för 2019 0,736°C över referensen. Baserat på 1961-1990 som referensperiod.

– Enligt Berkeley Earth var temperaturen för 2019 1,348°C över referensen. Baserat på 1951-1980 som referensperiod.

– Enligt Copernicus var temperaturen i november 2020 0,77°C över referensen. Baserat på 1981-2010 som referensperiod.

– Enligt RSS/REMSS var temperaturen i november 2020 0,8124°C över referensen. Baserat på 1979–98 som referensperiod.

Här behövs någon form av standardisering!
Jag inser att alla ovan gärna vill använda en referensperiod som dom själva har data från. Att det är orsaken till att alla använder olika referensperioder.
Samtidigt finns det ett uppenbart behov av att även relatera alla dessa temperaturer till förindustriell nivå. Även om detta medför att man introducerar en osäkerhet med minst två orsaker.

– Problemet med att fastställa "förindustriell nivå".
– Problemet med att relatera den egna dataserien till "förindustriell nivå".

Jag gör ett lite tafatt försök, med HadCRUT4. Enligt HadCRUT4 var medeltemperaturen för 1850-1899 -0,314°C. Denna period är närmare "förindustriell" än 1961-1990 som HadCRUT4 nu använder som referens. För januari-oktober 2020 var temperaturökningen enligt HadCRUT4 0,982°C. Dvs. 1,296°C relaterat till 1850-1899.

1,296°C uppvärmning enligt HadCRUT4
Så, enligt HadCRUT4 har den globala medeltemperaturen under 2020, januari-oktober ökat med 1,296°C. I förhållande till referensperioden 1850-1899.

Vore det inte bättre om dom globala medeltemperaturerna, som vi får regelbundet från NOAA/NCDC, HadCRUT4, Berkeley Earth, Copernicus, RSS/REMSS och andra, även försökte relatera sina temperaturuppgifter till den förindustriella temperaturen? Så att vi kan relatera temperaturen till klimatmålen? Även om det innebär att man introducerar en osäkerhet?

–

Och jag antar att du då vill mena att lokala mätresultat är bevis för en global påverkan? Annars förstår jag inte anledningen till ditt inlägg.

En standardisering skulle kanske underlätta den allmänna diskussion men precis som det standardiserade måttet centimeter inte i exakthet skiljer sig från det standardiserade måttet tum så ser jag inte nyttan av det i rent vetenskapliga sammanhang. I politiska däremot, men det är ett ämne i ett helt annat fora

Är det inte bäst om vi i våra skogar hade mer av betande får och kor och grisar? Det vill jag se, tiotusentals djur som strövar fritt fram tills slakt. Hellre det än djurfabriker.

att tänka på. Vikingarna hade det ju långt bättre med mat än generationerna som levde 600-900 år efteråt.

Jo....

Mer ollonsvin i Skåne. Köttet är prima!!!

Fast... då måste vi skjuta av de vilda grisarna. Och... OCH! Äta deras kött.

Det görs en del för att relatera flera temperaturserier till "förindustriell nivå"
Jag letade lite mer och hittade att en del av det som jag efterlyste faktiskt görs.

The European Environment Agency / European Environment Information and Observation Network (Eionet) publicerar sammanställningar där HadCRUT4, GISTEMP v4 och NOAA GlobalTemp v5 alla skalas till att ha 1850-1899 som referensperiod. Dom skriver så här:

Temperature anomalies are presented relative to a ‘pre-industrial’ period between 1850 and 1899.

Jag tolkar citattecknen runt ‘pre-industrial’ som att det inte är riktigt ‘pre-industrial’, men ändå "mer" ‘pre-industrial’ än dom referensperioder som vanligen används. Lite närmare det som IPCC och Parisavtalet relaterar till.

Här finns EEAs omskalning och jämförelse:
https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/daviz/global-average-air-temperature-anomalies-6#tab-dashboard-01

Då är det bara att räkna fram ett offset som man ska lägga till, till respektive:
– HadCRUT4
– GISTEMP v4
– NOAA GlobalTemp v5
– Copernicus
– RSS/REMSS

för att kunna kalla dom i förhållandet till ‘pre-industrial’ där ‘pre-industrial’ då får betyda 1850-1899, i brist på bättre.

Med EEAs omskalning fås detta för den globala medeltemperaturen för 2019
Relaterat till 1850-1899.

– HadCRUT4: 1,06°C
– GISTEMP v4: 1,21°C
– NOAA GlobalTemp v5: 1,14°C

2019 är bara ett år, men om vi ändå tar medelvärdet av dessa tre, så ger det 1,14°C som global medeltemperatur, över 'förindustriella" 1850-1855.

När passerar vi 1,5°C-målet?
Om vi, som en approximation, går på 2019 och 0,18°C som ökning per årtionde så har vi ca 20 år tills vi passerar 1,5°C. Mitt intryck är dock att ökningen dom senaste 10-15 åren är betydligt högre än 0,18°C per årtionde, så jag gissar att om ca 14-16 år är en bättre prognos för när vi kommer att passera 1,5°C-målet. Kanske tidigare?

–

Jaså, förstår du inte? Förstår du inte att det är anmärkningsvärt att temperaturen ökar så mycket? Både i Sverige och i världen.
Du vill inte förstå, eller hur, och det är ju en helt annan sak.