Citat:
Ursprungligen postat av
LemPica
Jag förstår hur du tänker absolut.
Däremot är nioåringar sällan mogna nog att kunna fatta ett så viktigt beslut.
Det finns en anledning till att man är omyndig fram till en viss ålder.
Tyvärr är barnen alltid förlorarna i sådana här fall.
Klart dom älskar mamma och pappa och vill ha kvar båda, men när det gäller rent farliga saker är det vi vuxna som måste ingripa.
När barnet är moget nog bör det få bestämma själv om h*n vill ha kontakt eller ej.
Vi tillåter ju även knarkare och alkoholister att träffa och uppfostra sina barn.. och andra psykiskt sjuka.
Men samhället måste hjälpa dessa föräldrar som inte kan tänka klart själva. Eller som är farliga för sina barn.
Barn har ett behov att träffa sina föräldrar. De kan inte vänta tills de är vuxna..
Du kan jämföra med barn vars föräldrar sitter inne.
Det är alltså barns behov som är det avgörande. Inte förälders rättighet.
Federley är inte kapabel att fatta beslut som skulle skydda hans dotter. Därför måste någon annan hjälpa honom att tänka i framtiden. Federley är vuxen - men endast på pappret. Eventuellt har han också en eller flera störningar som gör tänkandet än mer komplicerat för honom.