Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Citat:
Jag tror inte det stämmer att Assange har sagt det. Däremot har twitterkontot "Defend Assange Campaign" (@DefendAssange) twittrat något liknande, nämligen:
On decertifying the Iran deal: Israel has colonized Trump's foreign policy even more than Obama's. It's not America First. It's not even Israel First. It's Likud First, Saudi Second.Men detta var 2017.
Barbro Eberan, flera gånger tidigare nämnd i denna tråd, har fått in en ny skrift i Svenska Hitlerbloggen, före detta dito Dagbladet.
Det mesta av artikeln är inlåst bakom betalvägg så jag kan inte referera så mycket, kanske kan någon annan hjälpa till? Den handlar egentligen om att Suhrkamp, ett tyskt förlag, givit ut ett Adorno-föredrag i tryck: "Aspekte des neuen Rechtsradikalismus. Ein Vortrag". Jag har inte lyckats hitta någon engelsk översättning eller ett referat av detta föredrag, även detta hade varit intressant att studera.
Eberan har gjort sig en karriär på "nazism" men jag blir allt nyfiknare på hennes etnicitet. Jag har inte lyckats hitta någon info om efternamnet, det fanns en gammal österrikisk industrialist med det efternamnet, och det är även namnet på en by i Ungern.
Den tyske filosofen Theodor W Adorno hörde till de första som varnade för att tystnaden kring erfarenheterna under Tredje riket kunde ge nytt liv åt nazismen. Ett drygt 50 år gammalt föredrag om högerextremismens logik har blivit en storsäljare i ett Tyskland vars demokrati åter upplevs som hotad.Så lyder ingressen. Notabelt är att Adorno är en av grundarna av Frankfurtskolan, dvs den så kallade "kulturmarxismen", och inte bara är en "tysk filosof" som Eberan kallar honom -- ja, dessutom var ju de flesta av Frankfurtsskolans grundare (inklusive Adorno) judiska och inte bara "tyska" -- och Eberan upphöjer honom till sanningssägare om även nutidens strömningar, som verkar vara "hotande nazism".
Det mesta av artikeln är inlåst bakom betalvägg så jag kan inte referera så mycket, kanske kan någon annan hjälpa till? Den handlar egentligen om att Suhrkamp, ett tyskt förlag, givit ut ett Adorno-föredrag i tryck: "Aspekte des neuen Rechtsradikalismus. Ein Vortrag". Jag har inte lyckats hitta någon engelsk översättning eller ett referat av detta föredrag, även detta hade varit intressant att studera.
Eberan har gjort sig en karriär på "nazism" men jag blir allt nyfiknare på hennes etnicitet. Jag har inte lyckats hitta någon info om efternamnet, det fanns en gammal österrikisk industrialist med det efternamnet, och det är även namnet på en by i Ungern.
Citat:
Äntligen en "Dagens Hitler" som handlar om en äkta och levande Hitler och inte någon förtäckt "Finns det något värre än Malmö-muslimer?"-artikel.
Citat:
Amazon har den engelska översättningen (Aspects of the New Right-Wing Extremism). Där kan man även läsa några sidor gratis.Barbro Eberan, flera gånger tidigare nämnd i denna tråd, har fått in en ny skrift i Svenska Hitlerbloggen, före detta dito Dagbladet.
Det mesta av artikeln är inlåst bakom betalvägg så jag kan inte referera så mycket, kanske kan någon annan hjälpa till? Den handlar egentligen om att Suhrkamp, ett tyskt förlag, givit ut ett Adorno-föredrag i tryck: "Aspekte des neuen Rechtsradikalismus. Ein Vortrag". Jag har inte lyckats hitta någon engelsk översättning eller ett referat av detta föredrag, även detta hade varit intressant att studera.
Eberan har gjort sig en karriär på "nazism" men jag blir allt nyfiknare på hennes etnicitet. Jag har inte lyckats hitta någon info om efternamnet, det fanns en gammal österrikisk industrialist med det efternamnet, och det är även namnet på en by i Ungern.
Den tyske filosofen Theodor W Adorno hörde till de första som varnade för att tystnaden kring erfarenheterna under Tredje riket kunde ge nytt liv åt nazismen. Ett drygt 50 år gammalt föredrag om högerextremismens logik har blivit en storsäljare i ett Tyskland vars demokrati åter upplevs som hotad.Så lyder ingressen. Notabelt är att Adorno är en av grundarna av Frankfurtskolan, dvs den så kallade "kulturmarxismen", och inte bara är en "tysk filosof" som Eberan kallar honom -- ja, dessutom var ju de flesta av Frankfurtsskolans grundare (inklusive Adorno) judiska och inte bara "tyska" -- och Eberan upphöjer honom till sanningssägare om även nutidens strömningar, som verkar vara "hotande nazism".
Det mesta av artikeln är inlåst bakom betalvägg så jag kan inte referera så mycket, kanske kan någon annan hjälpa till? Den handlar egentligen om att Suhrkamp, ett tyskt förlag, givit ut ett Adorno-föredrag i tryck: "Aspekte des neuen Rechtsradikalismus. Ein Vortrag". Jag har inte lyckats hitta någon engelsk översättning eller ett referat av detta föredrag, även detta hade varit intressant att studera.
Eberan har gjort sig en karriär på "nazism" men jag blir allt nyfiknare på hennes etnicitet. Jag har inte lyckats hitta någon info om efternamnet, det fanns en gammal österrikisk industrialist med det efternamnet, och det är även namnet på en by i Ungern.
https://www.amazon.com/Aspects-Right-Wing-Extremism-Theodor-Adorno/dp/1509541454
Förutsättningarna för fascismen finns fortfarande kvar, åtminstone socialt. Kapitalet fortsätter att koncentreras på allt färre händer, vilket skapar hat hos grupper som ser privilegier och social status gå förlorade. Avskyn riktas inte mot det system som ligger bakom deras fall (d.v.s. kapitalismen), utan istället mot socialismen (eller vad de uppfattar som socialism). Detta eftersom den sistnämnda vänder sig emot det system som en gång givit dem deras status. Automatisering av arbetslivet hotar att göra dessa människor än mer överflödiga, vilket gör dem till lätta offer för fascistisk propaganda.
Vänsterns taffliga standardförklaring till varför folk röstar på SD och liknande partier, således. Som bekant omhuldas den även av nyliberalerna, vilket syns tydligt i Financial Times recension.
Citat:
The phenomena Adorno indicted — anti-Semitism, post-truth politics, populist demagogues targeting religious and ethnic minorities — are on the rise again.
Citat:
Many, Adorno argued, hoped that a global village dominated by power blocs (he cited the EEC, which at the time did not include the UK) would make nationalism obsolete. “On the contrary,” he said, “it is very often the case that convictions and ideologies take on their demonic, their genuinely destructive character, precisely when the objective situation has deprived them of substance.” Nationalism often becomes most strident when the nation state is most impotent.
Meanwhile, in a world of automation and foreign workers, both of which undermine the status of those groups most likely to support populists, “taking back” national control seems to offer a solution to diminished status and democratic deficit.
Meanwhile, in a world of automation and foreign workers, both of which undermine the status of those groups most likely to support populists, “taking back” national control seems to offer a solution to diminished status and democratic deficit.
Citat:
https://www.ft.com/content/a5c4e548-5fc6-11ea-bc72-eb32a5ef9038
For decades, Adorno and co seemed obsolete. More recently, though, their work has been repurposed for a new era. “The Frankfurt School Knew Trump Was Coming”, went a New Yorker headline in 2016. That’s fanciful. Nonetheless, their work does help us understand how populist demagoguery works today.
Marxistiskt referat:
https://marxandphilosophy.org.uk/reviews/18335_aspects-of-the-new-right-wing-extremism-by-theodor-w-adorno-reviewed-by-gustavo-racy/
Är också nyfiken på den fanatiska Barbro Eberan, vars egentliga namn tydligen är von Eberan. Rimligtvis är hon på något vis släkt med den Robert Eberan von Eberhorst som bl.a. var med och utvecklade Tigerstridsvagnen, men hur nära? Eller är hon gift Eberan? Hittar ingen annan i Sverige med det efternamnet.
__________________
Senast redigerad av Nebeltag 2020-12-06 kl. 20:31.
Senast redigerad av Nebeltag 2020-12-06 kl. 20:31.
Citat:
Amazon har den engelska översättningen (Aspects of the New Right-Wing Extremism). Där kan man även läsa några sidor gratis.
https://www.amazon.com/Aspects-Right-Wing-Extremism-Theodor-Adorno/dp/1509541454
Förutsättningarna för fascismen finns fortfarande kvar, åtminstone socialt. Kapitalet fortsätter att koncentreras på allt färre händer, vilket skapar hat hos grupper som ser privilegier och social status gå förlorade. Avskyn riktas inte mot det system som ligger bakom deras fall (d.v.s. kapitalismen), utan istället mot socialismen (eller vad de uppfattar som socialism). Detta eftersom den sistnämnda vänder sig emot det system som en gång givit dem deras status. Automatisering av arbetslivet hotar att göra dessa människor än mer överflödiga, vilket gör dem till lätta offer för fascistisk propaganda.
Vänsterns taffliga standardförklaring till varför folk röstar på SD och liknande partier, således. Som bekant omhuldas den även av nyliberalerna, vilket syns tydligt i Financial Times recension.
https://www.ft.com/content/a5c4e548-5fc6-11ea-bc72-eb32a5ef9038
Marxistiskt referat:
https://marxandphilosophy.org.uk/reviews/18335_aspects-of-the-new-right-wing-extremism-by-theodor-w-adorno-reviewed-by-gustavo-racy/
https://www.amazon.com/Aspects-Right-Wing-Extremism-Theodor-Adorno/dp/1509541454
Förutsättningarna för fascismen finns fortfarande kvar, åtminstone socialt. Kapitalet fortsätter att koncentreras på allt färre händer, vilket skapar hat hos grupper som ser privilegier och social status gå förlorade. Avskyn riktas inte mot det system som ligger bakom deras fall (d.v.s. kapitalismen), utan istället mot socialismen (eller vad de uppfattar som socialism). Detta eftersom den sistnämnda vänder sig emot det system som en gång givit dem deras status. Automatisering av arbetslivet hotar att göra dessa människor än mer överflödiga, vilket gör dem till lätta offer för fascistisk propaganda.
Vänsterns taffliga standardförklaring till varför folk röstar på SD och liknande partier, således. Som bekant omhuldas den även av nyliberalerna, vilket syns tydligt i Financial Times recension.
https://www.ft.com/content/a5c4e548-5fc6-11ea-bc72-eb32a5ef9038
Marxistiskt referat:
https://marxandphilosophy.org.uk/reviews/18335_aspects-of-the-new-right-wing-extremism-by-theodor-w-adorno-reviewed-by-gustavo-racy/
Tack, det var mycket intressant.
Man frapperas återigen av hur marxismen och dess följare korrelerar med andra teologier; det är "systemet" det är fel på (kapitalismen/synden/otron), och inte utförarna/makthavarna, som bara är fast i ett system utanför deras kontroll. Makthavarna/profitörerna skuldbefrias därför.
Marxismen förvandlas därför till det perfekta verktyget för makten; den kan alltid skylla ifrån sig på "systemet", som reproduceras av de onda vanliga människorna, som den goda makten gör allt för att predika för/frälsa/utöva makt över så de inte ska kunna vara onda. Marxismens teologi legitimerar därmed totalitarism; det är däremot oklart för åtminstone denne stackars bergsturk om det var meningen med marxismen, det vill säga om det är en anti-folklig teologi skapad för att förslava, eller om det bara blev konsekvensen. Jag lutar lite åt det förstnämnda; mig veterligen innehåller inte den marxistiska maktanalysen någon som helst analys av moral som maktmedel, trots att marxismens inneboende moraliska budskap -- och dess möjlighet att alls nå framgång med det -- förstås kräver att moral är ett primärt maktmedel för mänskligheten. Istället har det bara föraktfullt avskrivits som "opium för folket" o.s.v. trots att det verkligen är en djup, primär maktfaktor genom hela mänsklighetens historia.
Varför är moderna "forskare" så jävla dumma? De skriver ju bara av andras påståenden, om och om igen.
Citat:
Här har du ännu mer. Ett längre referat av Adornos föredrag, inklusive en utläggning om den store tänkarens pedagogiska trix. Extremt skruvat, men också väldigt avslöjande. För precis som du är inne på är det ju Adorno och hans disciplar som är auktoritära, totalitära och allt annat som de anklagar sina motståndare för att vara. En text väl värd att läsas i sin helhet.Tack, det var mycket intressant.
Man frapperas återigen av hur marxismen och dess följare korrelerar med andra teologier; det är "systemet" det är fel på (kapitalismen/synden/otron), och inte utförarna/makthavarna, som bara är fast i ett system utanför deras kontroll. Makthavarna/profitörerna skuldbefrias därför.
Marxismen förvandlas därför till det perfekta verktyget för makten; den kan alltid skylla ifrån sig på "systemet", som reproduceras av de onda vanliga människorna, som den goda makten gör allt för att predika för/frälsa/utöva makt över så de inte ska kunna vara onda. Marxismens teologi legitimerar därmed totalitarism; det är däremot oklart för åtminstone denne stackars bergsturk om det var meningen med marxismen, det vill säga om det är en anti-folklig teologi skapad för att förslava, eller om det bara blev konsekvensen. Jag lutar lite åt det förstnämnda; mig veterligen innehåller inte den marxistiska maktanalysen någon som helst analys av moral som maktmedel, trots att marxismens inneboende moraliska budskap -- och dess möjlighet att alls nå framgång med det -- förstås kräver att moral är ett primärt maktmedel för mänskligheten. Istället har det bara föraktfullt avskrivits som "opium för folket" o.s.v. trots att det verkligen är en djup, primär maktfaktor genom hela mänsklighetens historia.
Varför är moderna "forskare" så jävla dumma? De skriver ju bara av andras påståenden, om och om igen.
Man frapperas återigen av hur marxismen och dess följare korrelerar med andra teologier; det är "systemet" det är fel på (kapitalismen/synden/otron), och inte utförarna/makthavarna, som bara är fast i ett system utanför deras kontroll. Makthavarna/profitörerna skuldbefrias därför.
Marxismen förvandlas därför till det perfekta verktyget för makten; den kan alltid skylla ifrån sig på "systemet", som reproduceras av de onda vanliga människorna, som den goda makten gör allt för att predika för/frälsa/utöva makt över så de inte ska kunna vara onda. Marxismens teologi legitimerar därmed totalitarism; det är däremot oklart för åtminstone denne stackars bergsturk om det var meningen med marxismen, det vill säga om det är en anti-folklig teologi skapad för att förslava, eller om det bara blev konsekvensen. Jag lutar lite åt det förstnämnda; mig veterligen innehåller inte den marxistiska maktanalysen någon som helst analys av moral som maktmedel, trots att marxismens inneboende moraliska budskap -- och dess möjlighet att alls nå framgång med det -- förstås kräver att moral är ett primärt maktmedel för mänskligheten. Istället har det bara föraktfullt avskrivits som "opium för folket" o.s.v. trots att det verkligen är en djup, primär maktfaktor genom hela mänsklighetens historia.
Varför är moderna "forskare" så jävla dumma? De skriver ju bara av andras påståenden, om och om igen.
Citat:
https://www.researchgate.net/publication/343050177_Adorno%27s_Critique_of_the_New_Right-Wing_Extremism_How_Not_to_Face_the_Past_Present_an d_F uture
Adorno’s lecture provided the model for a type of education that is oriented toward enabling students to face unpleasant facts about modern social life in constructive ways, including recognizing and resisting right-wing populism and extremism, in an age that imposes greater and greater uncertainty and challenges on individuals. In conclusion, it is evident that in a rapidly changing world, the “tricks” of right-wing populists and extremists are astonishingly unoriginal and static, which in part may explain their appeal and effectiveness. Reading the pedagogy Adorno suggested as a practical application of his critical theory highlights the importance of enabling individuals to recognize the “normalcy” of proliferating experiences of cognitive dissonance, and to respond to such experiences by adopting a productive rather than defeatist stance with regard to the increasing complexity and the intensifying contradictions of modern societies in the twenty-first century, as they are accompanied by myriad possibilities and threats.
Adornolärjungen som författat pappret tänker sig alltså att den nya högern kan kväsas med hjälp av Adornos pedagogik.
Citat:
Adorno also provided a range of suggestions about how to respond actively and constructively to the new right-wing extremism in the 1960s. His suggestions add up to a call for critical self-reflexivity, to face the challenge in ways that are not fraught by fear but motivated by determined resistance to both the phenomenon of right-wing extremism, and the causes that sustain it.
Intressant nog vädjar Adorno inte till moralen - det handlar istället om att skrämma motståndarna till underkastelse.
Citat:
Adorno strongly advised against operating “with ethical appeals, with appeals to humanity, for the word ‘humanity’ itself, and everything associated with it, sends the people in question into a rage; they see it as fear and weakness” and he identified as
"one of the most crucial aspects of how to resist this movement – the only thing that really strikes me as effective is to warn the potential followers of right-wing extremism about its own consequences, to convey to them that this politics will inevitably lead its own followers to their doom too, and that this doom was part of it from the outset, just as Hitler started saying, at an early stage, ‘Then I’d rather put a bullet in my head’, and then repeated the claim at every opportunity. So if one is serious about opposing these things, one must refer to the central interests of those who are targeted by the propaganda. This applies especially to young people, whom one must warn about every kind of drill, about the restriction of their privacy and their lifestyle. (p. 17)
"one of the most crucial aspects of how to resist this movement – the only thing that really strikes me as effective is to warn the potential followers of right-wing extremism about its own consequences, to convey to them that this politics will inevitably lead its own followers to their doom too, and that this doom was part of it from the outset, just as Hitler started saying, at an early stage, ‘Then I’d rather put a bullet in my head’, and then repeated the claim at every opportunity. So if one is serious about opposing these things, one must refer to the central interests of those who are targeted by the propaganda. This applies especially to young people, whom one must warn about every kind of drill, about the restriction of their privacy and their lifestyle. (p. 17)
Sammanfattning av Adornos pedagogiska manual:
• Study closely and resist a sophisticated “technique in the new manipulation of anti-
Semitism,” i.e., allusion and innuendo, especially its cumulative effect.
• “[T]ry to find legal means by which a democratic state would be able to intervene” (pp.
23-24) whenever the manipulative anti-Semitism technique is being used.
• Develop an “art of opposing [the proclivity of right-wing extremists to put truth in the
service of untruth that] lies substantially in picking out the abuse of truth for untruth and
resisting it” (p. 26).
• Scrutinize attacks on the democratic political establishment and parties that are in support
of democracy, which provide supporters of right-wing movements with “the feeling that
now, with this movement that seeks precisely to abolish freedom, they are regaining their
freedom, their freedom of decision and spontaneity” (which is linked to anti-Americanism
in a strange manner) (p. 27).
• Analyze the “autonomy of the symbol in relation to what it represents,” since it is an
“allergic point” (p. 34).
• Avoid “the tactic of keeping quiet about these things [which] has never paid off, and [the
new right-wing] development has surely advanced much too far today for it to work” (p.
37).
• Appeal to individuals’ real interests, instead of moralizing, since research for The
Authoritarian Personality (Adorno, Frenkel-Brunswick, Levinson, Sanford [1950] 2019)
showed that
"even prejudiced personalities, who were certainly authoritarian, repressive,
politically and economically reactionary, when it came to their own transparent
interests, transparent to themselves, reacted quite differently. So they were mortal
enemies of the Roosevelt administration, for example, but with those institutions
that were of direct benefit to them, such as tenant protection or cheaper medicines,
that was where their anti-Rooseveltianism immediately stopped and they behaved
relatively rationally. This split in people’s consciousness strikes me as one of the
most promising points of departure to counter the developments I have discussed
(p. 37)."
• Focus on “the real subjects of a study that would need to be understood and changed …
the right-wing extremists, not those against whom they mobilize their hatred” (p. 38).
• Make “a socio-psychological problem out of these [authoritarian] personalities who
behave in this way and not any other, by reflecting on them, and on the connections
between their ideology and their psychological, their socio-psychological structures … [in
order to eliminate] a certain naivety in the social climate … and a certain detoxification
has taken place” (pp. 38-39).
• Clearly identify the various “tricks” right-wing extremists use (as identified by Adorno),
“give them very drastic names, describe them precisely, describe their implications and
thus attempt to immunize the masses against these tricks, as it were, for nobody wants to
be the fool.” (p. 39).
• Show “that the entire thing is based on a gigantic psychological … rip-off” (p. 39).
• “[A]side from the political struggle by purely political means … confront [right-wing
extremism] on its very own turf. … [W]e must not fight lies with lies, we must not try to
be just as clever as it is, but we must counteract it with the full force of reason, with the
genuinely unideological truth” (pp. 39-40).
Semitism,” i.e., allusion and innuendo, especially its cumulative effect.
• “[T]ry to find legal means by which a democratic state would be able to intervene” (pp.
23-24) whenever the manipulative anti-Semitism technique is being used.
• Develop an “art of opposing [the proclivity of right-wing extremists to put truth in the
service of untruth that] lies substantially in picking out the abuse of truth for untruth and
resisting it” (p. 26).
• Scrutinize attacks on the democratic political establishment and parties that are in support
of democracy, which provide supporters of right-wing movements with “the feeling that
now, with this movement that seeks precisely to abolish freedom, they are regaining their
freedom, their freedom of decision and spontaneity” (which is linked to anti-Americanism
in a strange manner) (p. 27).
• Analyze the “autonomy of the symbol in relation to what it represents,” since it is an
“allergic point” (p. 34).
• Avoid “the tactic of keeping quiet about these things [which] has never paid off, and [the
new right-wing] development has surely advanced much too far today for it to work” (p.
37).
• Appeal to individuals’ real interests, instead of moralizing, since research for The
Authoritarian Personality (Adorno, Frenkel-Brunswick, Levinson, Sanford [1950] 2019)
showed that
"even prejudiced personalities, who were certainly authoritarian, repressive,
politically and economically reactionary, when it came to their own transparent
interests, transparent to themselves, reacted quite differently. So they were mortal
enemies of the Roosevelt administration, for example, but with those institutions
that were of direct benefit to them, such as tenant protection or cheaper medicines,
that was where their anti-Rooseveltianism immediately stopped and they behaved
relatively rationally. This split in people’s consciousness strikes me as one of the
most promising points of departure to counter the developments I have discussed
(p. 37)."
• Focus on “the real subjects of a study that would need to be understood and changed …
the right-wing extremists, not those against whom they mobilize their hatred” (p. 38).
• Make “a socio-psychological problem out of these [authoritarian] personalities who
behave in this way and not any other, by reflecting on them, and on the connections
between their ideology and their psychological, their socio-psychological structures … [in
order to eliminate] a certain naivety in the social climate … and a certain detoxification
has taken place” (pp. 38-39).
• Clearly identify the various “tricks” right-wing extremists use (as identified by Adorno),
“give them very drastic names, describe them precisely, describe their implications and
thus attempt to immunize the masses against these tricks, as it were, for nobody wants to
be the fool.” (p. 39).
• Show “that the entire thing is based on a gigantic psychological … rip-off” (p. 39).
• “[A]side from the political struggle by purely political means … confront [right-wing
extremism] on its very own turf. … [W]e must not fight lies with lies, we must not try to
be just as clever as it is, but we must counteract it with the full force of reason, with the
genuinely unideological truth” (pp. 39-40).
Fortsättning:
Det hela är slugt uträknat och mycket ohederligt. Politiska motståndare stämplas som auktoritära, irrationella och t.o.m. sjuka. De vet inte sitt eget bästa utan bör ledas in på rätt väg. Man måste dessutom sätta stopp för deras "missbruk av sanningen". Adorno själv och sådana som han har rätt att uttala sig svepande och nedsättande om tyskar och vita i största allmänhet. Dessa grupper ska tvingas att "arbeta sig igenom sitt förflutna" (läs: låta sig skuldbeläggas för sådant de inte själva gjort). Den som säger något negativt om någon som tillhör Adornos folkgrupp är däremot antisemit, och allt som påminner om antisemitism ska förbjudas. (Jfr hur det har blivit tabu att tala om Frankfurtskolan och kulturmarxism.)
De kognitiva dissonanser som globaliseringen ofrånkomligen ger upphov till ska förhoppningsvis kunna övervinnas med hjälp av socialisering och utbildning - men då vill det till att man lägger i en högre växel.
Skuldbeläggning av vita ska få dem att ge upp motståndet mot globaliseringen. Tysklands Vergangenheitsbewältigung är receptet:
Alla ska tvingas underkasta sig Frankfurtskolans narrativ.
Ännu mer ältande av Hitler är att vänta, alltså. Huruvida detta fungerar eller inte återstår att se. Kanske söker sig gojim till en ny Hitler i ren protest till slut?
Det hela är slugt uträknat och mycket ohederligt. Politiska motståndare stämplas som auktoritära, irrationella och t.o.m. sjuka. De vet inte sitt eget bästa utan bör ledas in på rätt väg. Man måste dessutom sätta stopp för deras "missbruk av sanningen". Adorno själv och sådana som han har rätt att uttala sig svepande och nedsättande om tyskar och vita i största allmänhet. Dessa grupper ska tvingas att "arbeta sig igenom sitt förflutna" (läs: låta sig skuldbeläggas för sådant de inte själva gjort). Den som säger något negativt om någon som tillhör Adornos folkgrupp är däremot antisemit, och allt som påminner om antisemitism ska förbjudas. (Jfr hur det har blivit tabu att tala om Frankfurtskolan och kulturmarxism.)
De kognitiva dissonanser som globaliseringen ofrånkomligen ger upphov till ska förhoppningsvis kunna övervinnas med hjälp av socialisering och utbildning - men då vill det till att man lägger i en högre växel.
Citat:
Whether or not processes of socialization and especially educational institutions and priorities are conducive to turning unavoidable experiences of cognitive dissonance – which in modern societies are socially and economically necessary for how they are structured and function – into occasions for attaining greater (and ideally empowering) awareness and understanding of the vicissitudes of politics, culture, and economy in the context of global civilization, is bound to influence how individuals will cope with those experiences, and how many will turn violent, and to what extent.
Citat:
Without the necessary kind of educational priorities, individuals will be more and more likely to be “caught like the dear in the headlight,” incapable to weigh the alternatives, and become increasingly disinterested, “simply” making a choice and then adhering to it for as long as possible, or they will become increasingly resentful.
Skuldbeläggning av vita ska få dem att ge upp motståndet mot globaliseringen. Tysklands Vergangenheitsbewältigung är receptet:
Citat:
It is in this regard that education represents the other side of Adorno’s critique of the new right-wing extremism. At the time when Adorno presented Aspects, most Germans resisted all efforts to face the past, and was focused on almost exclusively economic matters, looking forward to a prosperous future.
Citat:
At the same time, however, educational reforms were being implemented that targeted the higher levels of the public school system, and required that two years of classes in the History specifically would be dedicated to learning about the history of National Socialism, German culpability in World Wars I and II, responsibility for the Holocaust. To my knowledge, this was the only instance to date that the political establishment in any society – supported by the educational system – encouraged several cohorts of high school students to apply and refine a critical perspective on their nation’s history (see Neiman 2019, also Dahms 2019a, esp. pp. 224-27)
Citat:
During the 1960s, among all his other projects and commitments, Adorno also dedicated time and energy to advocating a model for the kind of pedagogy that is necessary in all modern societies, if members of society are to attain a critically-reflexive level of understanding their society, as a precondition for developing a healthy sense of purpose and self, characterized by maturity.
Citat:
Critical Theory did not evolve in an institutional vacuum. Rather, the process unfolded within the institutional arena of the system of higher education, to which a core group of remigrated German intellectuals added the “Frankfurt School”, as it was beginning to be called from the late 1950s onwards. It also unfolded within the wider civil society of West Germany and its communicative institutions. The choice of these arenas implied that meaning work was meant to be linked not only to social research, but also to the teaching of both students and the wider public.
Citat:
Adorno filled large auditoriums and attracted a wide readership because he offered a narrative that integrated the horrendous events surrounding the disappearance of the Jews from Europe into the larger framework of a narrative.
Alla ska tvingas underkasta sig Frankfurtskolans narrativ.
Citat:
Adorno advocated a very specific and increasingly important kind of education, and on right-wing extremism being symptomatic of failed or tilted education. The fear of losing privileges in many ways is indicative of an inability to face facts, in general, and of fear rather than facts influencing one’s actions and decisions. In particular, it is important to be able to face unpleasant facts, considering that resistance to facing such facts threatens one’s sense of self and identity, a situation which in a rapidly changing world is fraught with uncertainty and unpredictability, and requires a mode of teaching and learning that is incongruous with society protecting itself as a petrified social structure.
Citat:
If readers and listeners are not willing to follow along and “submit” to the argument, on the assumption that they may learn something new, the result inevitably will be a caricature of what Adorno was working to convey.
Ännu mer ältande av Hitler är att vänta, alltså. Huruvida detta fungerar eller inte återstår att se. Kanske söker sig gojim till en ny Hitler i ren protest till slut?
__________________
Senast redigerad av Nebeltag 2020-12-06 kl. 23:52.
Senast redigerad av Nebeltag 2020-12-06 kl. 23:52.
En judinna har avlidit. Helsida Aftonbladet.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1Bvnwl/min-farmor-overlevde-forintelsen--nu-har-hennes-rost-tystnat
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1Bvnwl/min-farmor-overlevde-forintelsen--nu-har-hennes-rost-tystnat
Barbro Eberan verkar vara i högform just nu. I Axess lägger hon ut orden om tysk kollektiv skuld ytterligare. Hon recenserar gillande en judisk författare som i ett verk med titeln Kollektive Unschuld anklagar det tyska folket för att inte acceptera sin roll som gärningsmän och för att bedriva en ”offermyt” där de framställer sig själva istället för judarna som Hitlers offer. Texten kan läsas i sin helhet som cachad, men här är några utdrag.
Jag gillar särskilt erkännandet att bristen på offentlig kritik mot Salzborns kollektiva skuldbeläggning av tyskarna beror på att minsta antydan om motstånd mot denna tankefigur idag klassas som antisemitism. För så är det ju (jfr Adornos pedagogiska manual).
- Jaså, du vägrar ta på dig skulden för sådant du inte har gjort? Då är du antisemit.
- Jaså, du uppmärksammar Frankfurtskolan och kritisk teori? Då är du antisemit.
- Jaså, du gillar inte globalism? Då är du antisemit.
- Jaså, du likställer kommunism med nazism? Då är du antisemit.
- Jaså, du tycker att det tjatas för mycket om Hitler? Då är du antisemit.
- Jaså, du accepterar inte att det finns en uppsättning moraliska regler för judar (har rätt att kollektivt skuldbelägga) och en för andra vita (har inte rätt att kollektivt skuldbelägga)? Då är du antisemit och underblåser myten om det utvalda folket.
O.s.v.
Citat:
Den 8 maj i år var det 75 år sedan Tredje rike slutgiltigt besegrades. Hitler var då redan död. Han hade tagit livet av sig den 30 april 1945 i bunkern under rikskansliet i Berlin tillsammans med sin livspartner Eva Braun, som han gift sig med dagarna innan.
Citat:
Lagom till 75-årsjubileet har på ett judiskt förlag en bok kommit ut, som med rätta väckt uppmärksamhet i Tyskland: Samuel Salzborns Kollektive Unschuld.
Salzborn, född 1977, undervisar i statsvetenskap vid universitetet i Giessen och har som forskare specialiserat sig på antisemitism och högerextremism. I sin bok skildrar han hur tyskarna under hela efterkrigstiden haft en känsla av kollektiv oskuld, som huvudtiteln på boken lyder (vilket innebär att de aldrig har accepterat anklagelsen vid krigsslutet att vara kollektivt skyldiga till Förintelsen). Som undertiteln antyder, hade de därför värjt sig mot Shoah i sitt minne. Med ett klart och rättframt språk formulerar Salzborn sitt budskap. Han har just erhållit ett pris för sin förmåga att förmedla komplicerad vetenskap till en bred publik.
Salzborn, född 1977, undervisar i statsvetenskap vid universitetet i Giessen och har som forskare specialiserat sig på antisemitism och högerextremism. I sin bok skildrar han hur tyskarna under hela efterkrigstiden haft en känsla av kollektiv oskuld, som huvudtiteln på boken lyder (vilket innebär att de aldrig har accepterat anklagelsen vid krigsslutet att vara kollektivt skyldiga till Förintelsen). Som undertiteln antyder, hade de därför värjt sig mot Shoah i sitt minne. Med ett klart och rättframt språk formulerar Salzborn sitt budskap. Han har just erhållit ett pris för sin förmåga att förmedla komplicerad vetenskap till en bred publik.
Citat:
Salzborns huvudtes är att det är fel att tro på den i Europa gängse föreställningen att det tyska folket har bearbetat sitt fascistiska förflutna på ett föredömligt sätt – ”Förbundsrepublikens största lögn”, som han kallar den föreställningen. Han hävdar att den bara är en myt, som har skapats av en liten bildad vänsterliberal elit därför att dessa människor har utgått ifrån att deras hållning har varit representativ för hela det tyska samhället, vilket dock inte var fallet. Salzborn anklagar också det tyska folket för att vilja glömma sin roll som gärningsmän vid Förintelsen och att därför bedriva en ”offermyt” genom att framställa sig själva istället för judarna som Hitlers offer.
Salzborn är övertygad om att någon verklig bearbetning av Tysklands bruna förflutna aldrig har skett under de 75 år som gått sedan Tredje rikets sammanbrott. Han anklagar tyskarna för att fortfarande vara antisemiter och ser i de högerradikalas framgångar i Tyskland ett bevis för att han har rätt.
Salzborn är övertygad om att någon verklig bearbetning av Tysklands bruna förflutna aldrig har skett under de 75 år som gått sedan Tredje rikets sammanbrott. Han anklagar tyskarna för att fortfarande vara antisemiter och ser i de högerradikalas framgångar i Tyskland ett bevis för att han har rätt.
Citat:
Det är en provokativ bok Salzborn har skrivit. Han riktar sina aggressioner mot det tyska folket, som han ger hela skulden till Förintelsen. Att hans bok har fått ett så positivt mottagande i Tyskland, trots att den säkert inte faller alla i smaken, kan hänga samman med att alla antisemitiska yttringar är förbjudna och bestraffas hårt. Därför bemödar man sig i dagens Tyskland intensivt inte bara om de få Förintelseöverlevande, som fortfarande är i livet, utan även om deras barn och barnbarn.
Citat:
https://www.axess.se/artiklar/inte-vart-fel/
Det är en viktig bok Salzborn har skrivit och den förtjänar att läsas långt utöver Tysklands gränser. Man kan bara hoppas att den leder till en internationell debatt om orsak och skuld till Förintelsen.
Jag gillar särskilt erkännandet att bristen på offentlig kritik mot Salzborns kollektiva skuldbeläggning av tyskarna beror på att minsta antydan om motstånd mot denna tankefigur idag klassas som antisemitism. För så är det ju (jfr Adornos pedagogiska manual).
• Study closely and resist a sophisticated “technique in the new manipulation of anti-
Semitism,” i.e., allusion and innuendo, especially its cumulative effect.
• “[T]ry to find legal means by which a democratic state would be able to intervene” (pp.
23-24) whenever the manipulative anti-Semitism technique is being used.
• Develop an “art of opposing [the proclivity of right-wing extremists to put truth in the
service of untruth that] lies substantially in picking out the abuse of truth for untruth and
resisting it” (p. 26).
• Scrutinize attacks on the democratic political establishment and parties that are in support
of democracy, which provide supporters of right-wing movements with “the feeling that
now, with this movement that seeks precisely to abolish freedom, they are regaining their
freedom, their freedom of decision and spontaneity” (which is linked to anti-Americanism
in a strange manner) (p. 27).
• Analyze the “autonomy of the symbol in relation to what it represents,” since it is an
“allergic point” (p. 34).
• Avoid “the tactic of keeping quiet about these things [which] has never paid off, and [the
new right-wing] development has surely advanced much too far today for it to work” (p.
37).
• Appeal to individuals’ real interests, instead of moralizing, since research for The
Authoritarian Personality (Adorno, Frenkel-Brunswick, Levinson, Sanford [1950] 2019)
showed that
"even prejudiced personalities, who were certainly authoritarian, repressive,
politically and economically reactionary, when it came to their own transparent
interests, transparent to themselves, reacted quite differently. So they were mortal
enemies of the Roosevelt administration, for example, but with those institutions
that were of direct benefit to them, such as tenant protection or cheaper medicines,
that was where their anti-Rooseveltianism immediately stopped and they behaved
relatively rationally. This split in people’s consciousness strikes me as one of the
most promising points of departure to counter the developments I have discussed
(p. 37)."
• Focus on “the real subjects of a study that would need to be understood and changed …
the right-wing extremists, not those against whom they mobilize their hatred” (p. 38).
• Make “a socio-psychological problem out of these [authoritarian] personalities who
behave in this way and not any other, by reflecting on them, and on the connections
between their ideology and their psychological, their socio-psychological structures … [in
order to eliminate] a certain naivety in the social climate … and a certain detoxification
has taken place” (pp. 38-39).
• Clearly identify the various “tricks” right-wing extremists use (as identified by Adorno),
“give them very drastic names, describe them precisely, describe their implications and
thus attempt to immunize the masses against these tricks, as it were, for nobody wants to
be the fool.” (p. 39).
• Show “that the entire thing is based on a gigantic psychological … rip-off” (p. 39).
• “[A]side from the political struggle by purely political means … confront [right-wing
extremism] on its very own turf. … [W]e must not fight lies with lies, we must not try to
be just as clever as it is, but we must counteract it with the full force of reason, with the
genuinely unideological truth” (pp. 39-40).
Semitism,” i.e., allusion and innuendo, especially its cumulative effect.
• “[T]ry to find legal means by which a democratic state would be able to intervene” (pp.
23-24) whenever the manipulative anti-Semitism technique is being used.
• Develop an “art of opposing [the proclivity of right-wing extremists to put truth in the
service of untruth that] lies substantially in picking out the abuse of truth for untruth and
resisting it” (p. 26).
• Scrutinize attacks on the democratic political establishment and parties that are in support
of democracy, which provide supporters of right-wing movements with “the feeling that
now, with this movement that seeks precisely to abolish freedom, they are regaining their
freedom, their freedom of decision and spontaneity” (which is linked to anti-Americanism
in a strange manner) (p. 27).
• Analyze the “autonomy of the symbol in relation to what it represents,” since it is an
“allergic point” (p. 34).
• Avoid “the tactic of keeping quiet about these things [which] has never paid off, and [the
new right-wing] development has surely advanced much too far today for it to work” (p.
37).
• Appeal to individuals’ real interests, instead of moralizing, since research for The
Authoritarian Personality (Adorno, Frenkel-Brunswick, Levinson, Sanford [1950] 2019)
showed that
"even prejudiced personalities, who were certainly authoritarian, repressive,
politically and economically reactionary, when it came to their own transparent
interests, transparent to themselves, reacted quite differently. So they were mortal
enemies of the Roosevelt administration, for example, but with those institutions
that were of direct benefit to them, such as tenant protection or cheaper medicines,
that was where their anti-Rooseveltianism immediately stopped and they behaved
relatively rationally. This split in people’s consciousness strikes me as one of the
most promising points of departure to counter the developments I have discussed
(p. 37)."
• Focus on “the real subjects of a study that would need to be understood and changed …
the right-wing extremists, not those against whom they mobilize their hatred” (p. 38).
• Make “a socio-psychological problem out of these [authoritarian] personalities who
behave in this way and not any other, by reflecting on them, and on the connections
between their ideology and their psychological, their socio-psychological structures … [in
order to eliminate] a certain naivety in the social climate … and a certain detoxification
has taken place” (pp. 38-39).
• Clearly identify the various “tricks” right-wing extremists use (as identified by Adorno),
“give them very drastic names, describe them precisely, describe their implications and
thus attempt to immunize the masses against these tricks, as it were, for nobody wants to
be the fool.” (p. 39).
• Show “that the entire thing is based on a gigantic psychological … rip-off” (p. 39).
• “[A]side from the political struggle by purely political means … confront [right-wing
extremism] on its very own turf. … [W]e must not fight lies with lies, we must not try to
be just as clever as it is, but we must counteract it with the full force of reason, with the
genuinely unideological truth” (pp. 39-40).
- Jaså, du vägrar ta på dig skulden för sådant du inte har gjort? Då är du antisemit.
- Jaså, du uppmärksammar Frankfurtskolan och kritisk teori? Då är du antisemit.
- Jaså, du gillar inte globalism? Då är du antisemit.
- Jaså, du likställer kommunism med nazism? Då är du antisemit.
- Jaså, du tycker att det tjatas för mycket om Hitler? Då är du antisemit.
- Jaså, du accepterar inte att det finns en uppsättning moraliska regler för judar (har rätt att kollektivt skuldbelägga) och en för andra vita (har inte rätt att kollektivt skuldbelägga)? Då är du antisemit och underblåser myten om det utvalda folket.
O.s.v.
__________________
Senast redigerad av Nebeltag 2020-12-07 kl. 10:19.
Senast redigerad av Nebeltag 2020-12-07 kl. 10:19.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera