Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

De automatiskt reglerade segel skeppet på bilden hade, kunde ju beläggas med solceller såklart.

Det finns ju en lyxkryssare täckt med solceller och med auto-segel som är hyffsat fossilfri. Den är riktigt läcker.

Men, om man tänker sig en motorseglare så tycker jag man lika gärna kan ha syntetbränsle i tanken.

Fast en elmotor är mer kompakt än en förbränningsmotor, där finns en poäng.

Segelfartygens konkurrenskraft en gång i tiden var ju deras suveräna lastförmåga. De behövde inte kolboxar och ångpannor som stal lastutrymme. Det tog 50 år för ångtekniken att knäcka segelfartygen.

I en linjär motorgenerator kan man ta bort hela vevpartiet. En linjär generator och en roterande elmotor är, på flera sätt, ett enklare sätt att komma från kolvarnas fram- och återgående rörelse till rotation än att gå via kolvstänger och vevaxel. Det ger också fördelen att anslutningen mellan generator och elmotor är elektrisk via en kontakt där man lätt kan byta generatorn mot ett batteri, solceller eller någon annan strömkälla. En biltillverkare eller en båttillverkare skulle alltså kunna sätta i en elmotor och låta kunden välja någon lämplig strömkälla.

Min avatar är en skiss på en linjär motorgenerator.

Och med elmotorer kan man enkelt dela upp drivningen på flera individuellt styrda motorer vilket ger intressanta manövreringsmöjligheter. Det kan vara viktigt om man seglar och behöver manövrerbarhet för att hålla rätt kurs när vinden varierar.

En motorgenerator som drivs med något lämpligt lättlagrat bränsle skulle kunna lösa många problem även om den bara används korta stunder när vind och sol är svåra att använda.

Lämpliga lättlagrade bränslen finns knappt utanför fossilbranchen.

Electrometanol. Först gör man vätgas av elen och där försvann 30% av inmatad energi. Sedan ska man göra metanol och då försvinner mer och man behöver en dyr fabrik som knappast kan köras bara när solen skiner.

Detta är ett komplext problem där politikerna helt tappat all sans och förnuft.

Och se på dödstalen för den storskaliga kolkraften. Indien bygger mer,Kina bygger mer.
Tyskarna lägger ner den miljövänliga kärnkraften och förgiftar sin egen befolkning med rökgaser.

Fukushima dödar långt fler i Tyskland än i Japan. I Japan är det en som dog av strålning. Resten dog av tsunamin eller evakueringen--kan vara närmare 600.

Glöm inte alla konventionella industrier som översvämmades och släppte ut giftiga kemikalier. Samma när orkaner drar in etc. Det är svårt att knyta enstaka dödsfall till det, men det ökar bakgrunden av farliga ämnen vi ständigt matas med.

Det är inte jag som räknar ut siffrorna.

Ringhals 1 är väl den som ska stängas ner snart. Den ligger på 5 TWH
Om man körde den vidare och ersatte kolkraft i Polen,Tyskland;Danmark skulle 120 färre dö vart år.
Detta om kärnkraftens farlighet.
I Sverige lägger vi ner ett stort antal miljarder för att ersätta ringhals 1 med vindkraft. Kan vara 40 onödiga miljarder och ett stort antal ton CO2 utsläpp.

Death rates from energy production per TWh
Death rates are measured based on deaths from accidents and air pollution per terawatt-hour (TWh).


Brown coal
32.72
Coal
24.62
Oil
18.43
Biomass
4.63
Gas
2.82
Nuclear
0.07
Wind
0.04
Hydropower
0.0

Man kan göra syntetiskt bränsle, t ex oktan ganska enkelt bara man har elström, vatten och koldioxid (från luft). Sådana anläggningar finns idag som pilotanläggningar. De kan ställas upp i stenöknar eller annan mark som inte kan odlas.

Enligt artikeln skulle transporten ta 12 dagar istället för 8. Det handlar om biltransporter, en bjässe på 200 m som tar 7.000 personbilar.

Projektet är ju kommersiellt, av en firma som dagligdags sysslar med att göra skepp för shipping av bilar. Så någon har ju räknat på det och lagt så mycket riskkapital att man tagit fram en småskalig prototyp.

Det finns berökningar på vad vindkraftens oförmåga att producera när det inte blåser kostar.

Runt 27 öre kwh ska läggas på priset för vindkraftselen och då blir vindkraften betydligt dyrare än ny kärnkraft.

Din kalkyl saknar förankring i verkligheten. Vind och vatten kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. När det inte finns vatten får man hitta andra lösningar. Vilket också görs.

Har du räknat på vad det kostar att förvara avfallet säkert i 100000 år?

Kanske tänker du som kärnkraftsindustrins representanter:
– "Det är inte vårt problem. Det är ett problem som 4000 generationer framåt har att oroa sig för".

"Det finns beräkningar" skriver du. Det är ungefär lika väl underbyggt som som om jag skriver "det finns beräkningar som visar att världen går under inom 200 år som en följd av kärnkraft och kärnvapen".

–

Här är ett litet räkneexempel för morgonkaffet. Resonemanget är så enkelt att det kan följas av vilken femteklassare som helst.

På keelingkurvan kan man se att varje sommar när norra halvklotets växtlighet har maximalt koldioxidupptag sjunker luftens koldioxidhalt med 7 ppm. Under vintern stiger den med 9 ppm och varje år ökar alltså halten med 2 ppm. 1960 var växtligheten mindre och koldioxidhalten sjönk mellan 5 och 6 ppm varje sommar. Ibland var då ökningen lika stor så att kurvan inte steg men för det mesta ökade den med någon ppm per år. Mätningarna började 1958 och det finns alltså inga mätningar som visar hur kurvan såg ut på förindustriell tid men troligen såg den ut på liknande sätt med en sommarsänkning på mellan 3 och 4 ppm vilket innebär att växtligheten var ungefär hälften så stor som idag. Och att sänkning och ökning var lika stora.

Tillförseln av koldioxid kommer dels från multnande organiska ämnen dels från vulkanutsläpp. Därtill kommer människans återföring av fossilt kol. Om vi minskar våra utsläpp med vad som motsvarar 2 ppm per år och allt annat förblir oförändrat kommer luftens koldioxidhalt att bli stabil. Minskar vi utsläppen mer kommer luftens koldioxidhalt att minska. Om vi går ner till förindustriell nivå, alltså till noll skulle koldioxidhalten minska så att all koldioxid var borta om ungefär hundra år. Men växter kan inte växa i koldioxidfri luft. När halten sjunker kommer växtligheten att minska för att nå en balanspunkt vid förindustriell nivå.

Det här är så enkelt och självklart att man borde kunna förutsätta att alla är medvetna om det. Och så kanske det är. Men ibland undrar jag.

Nu ska Polen bygga kärnkraft.


När man nu storsatsar på framtiden väljer man kärnkraft i stället för sol och vind för att få en säker elproduktion.

Totalt ska sex nya kärnkraftverk byggas och man har ingått ett avtal med USA som ska assistera med både finansiering och teknik.

”Fix idé”
Bogustan Zietek, fackföreningsledare i staden Katowice, är inte imponerad av EU:s miljöpolitik som han menar inte har något med att rädda miljön att göra. I stället beskriver han det som ”en fix idé” som går ut över Polen.

Att ett avskaffande av kolkraft i Europa skulle resultera i någon förbättring för klimatet menar han är absurt då man i resten av världen producerar sex miljarder ton kol jämfört med Polens 70 miljoner.

LÄS ÄVEN: Efter att kärnkraften lades ner: elbrist i södra Sverige

Det första kärnkraftverket planeras stå klart till 2033.