Citat:
Ursprungligen postat av
priz
Nu börjar judisk medias misskreditering. Första steget blir att som mycket riktigt nämts ovan att skapa ett tabu.
Steg ett blir att obönhörligen kalla projektet för "högersajt" så att inga vågar annonsera. Detta kan vi redan se på Expressen som t.o.m. frågar Paulina: "Redan nu har ni fått stämpeln ”högersajt”"
Antagligen vågar Bulletin då inte heller skriva negativt om massinvandringen villket kommer leda till att de inte drar publik. Ingen publik: ingen annonsering, stämpel högersajt: Ingen annonsering.
Vi får se.
Det upprepade påståendet om "hemliga finansiärer" är väl också tänkt att ge associationer till ljusskygg verksamhet med dunkla syften. Efter att ha läst Neudings kommentarer om saken i DI så verkar det påstådda hemlighetsmakeriet inte bestå i mer än att de inte berättat på förhand för Expressen exakt vad de tänkt göra, vilka som ska göra vad och vilka individer som har satsat si och så mycket pengar i projektet. Med den definitionen skulle jag nog säga att de flesta företag är att betrakta som hemliga och mystiska...
Att de inte pratar sönder sig själva innan lanseringen är bara smart tror jag. Det är i första hand en produkt som ska säljas och hade de bara avslöjat det allra minsta på förhand så hade de andra mediahusen manglat sina egna analyser om Bulletin så att deras slutsatser blivit en ogenomtränglig sanning innan det hela ens kommit i gång.
Jag vill gärna dra paralleller till Daily Wire och har önskat mig en svensk eller åtminstone europeisk variant länge. Ett mediahus som varken hymlar med eller ens skäms för att de är just konservativa. Inte ens låtsas som att de rapporterar och argumenterar opartiskt utan gör det öppet med en agenda och överlåter andra att göra detsamma. Jag håller inte med Shapiro eller Klavan eller ens Boreing om allt men det gör de inte ens med varandra själva heller. Jag knarkar periodvis mycket poddar vilket DW är, minst sagt, mycket produktiva med. Det är intervjuer och individuella ramblings som ofta söver men ibland är mycket intressanta. De bästa avsnitten tycker jag ändå brukar vara deras egna sittningar med varandra där de över whisky, cigarrer och fejkskratt (för sådan är han, konservatisten) helt enkelt diskuterar det som veckan bjuder på. Det är intressant att lyssna på dem när de resonerar kring sina mycket bestämda ståndpunkter och hur de kommit fram till dem. Inte för att jag kan relatera speciellt mycket till amerikansk judisk stockkonservatism utan för att jag är svältfödd på konservativa röster som inte ber om ursäkt för att de är konservativa.
Jag hade gärna konsumerat något liknande men utifrån ett svenskt perspektiv. Jag är inte säker på att jag kommer att älska det som Bulletin visar sig vara men jag är säker på att jag kommer att försöka göra det, för jädrar vad jag vill ha ett riktigt mediaforum som håller sig riktigt åt höger.
