Antisvenska känslor?

Därför ska man prata om vilket kollektiv som kan vara bäst för svenskarna.

Nationalist och medlem i BSS i yngre år. Insåg att svenskarna inte är värda någon kamp efter att ha blivit pissad på i åratal av dem jag försökte hjälpa.
Röstade ja till EU efter att ha konkluderat att svenskarna inte klarar av att styra sitt eget land. Efter det har jag bevittnat migrationskaos, integrationskaos, skolkaos, försvarskaos, skogsbrandskaos, Coronakaos, klimathysteri, feministhysteri, Greta-hysteri, BLM-hysteri samt nu nyligen floppen avseende Palmemordet.

Hatar idag Sverige och svenskarna - och med svenskarna avser jag medlöparna som gett bort sitt land helt gratis utan att få något annat än misär i gengäld och som fortfarande röstar Sjuklöver (vilket är det stora flertalet). Strategiska politiker som Reinfeldt och Björklund kan jag någonstans förstå. De förstod spelet och spelade spelet på spelets villkor. Reinfeldt förstod också tidigt svenskens natur ("Det sovande folket"). Den stora massan av aningslösa idioter som gav bort allt till analfabeter hatar jag.

Liksom många andra har jag en långsiktig plan som innebär att jag förhoppningsvis ska kunna lämna landet senast vid pension. Som det ser ut nu blir det nog Spanien, men blir det för illa där med så får det bli Ungern (det finns fördelar med att stanna innanför EU annars hade det blivit Thailand).

Betänk för övrigt detta ni som slåss för Sverige och svenskarna. Många av de som har möjlighet till detta planerar flytt utomlands vid senast pension eftersom de är av uppfattningen att det bara kommer att gå utför med Sverige framöver, samtidigt som de fortfarande röstar Sjuklöver och pissar på nationalister. Kan vara värt att tänka på när man planerar sin framtid.

Fattar hur du tänker. Det är otacksamt att få skit för att man försöker hjälpa sin befolkning. Att ta dynga av invandrare är en sak men från sitt eget folk år efter år för att man försöker rädda landet är tröttsamt.

Jag personligen överväger som sagt Danmark. För mitt tålamod med svenskarnas eviga naivitet har börjat tryta...

Att vara hatisk/kritisk mot ett system är en sak och att vara hatiskt mot sitt eget folk något helt annat, i allra högsta grad judaiserat tänkande. Nationalism handlar heller inte enbart om kampen om nutiden, utan om historien lika mycket som framtiden. Eftersom demoralisering och självhat också är en viktig del i fiendens propaganda är det naturligtvis viktigt att inte falla offer för just det och bli hatisk mot sina egna. För all del var realist och kritisk, men älska istället det vackra och goda med ditt folk och hata det som förstör just det istället.

Det är uppenbart att de flesta nutida svenskar har accepterat många dåliga och skadliga ideer och det är rätt och rimligt att peka på att dessa dåliga och skadliga ideer är något negativt som man inte borde ha.

Naturligtvis. Däri ingår också det skadliga i att hata sig sig själv som svensk och förakta sin folkgrupp. Lika illa är det såklart att som svensk slå sig för bröstet och tro att allt som är dåligt i Sverige har sin orsak i massinvandringen. De skadliga idéerna kom långt innan vi ens hade någon betydande invandring.

Jo men hur ställer du dig till om föraktet mot befolkningen har att göra med att befolkningen har dåliga ideer. Är det då inte rimligt att förakta dessa personer som har dåliga skadliga ideer? Föraktet skulle då upphöra om dessa personer gick och blev vettiga och normala i huvudet.

Till att börja med låt oss skilja på folk och folk, svensk och svensk.

Förvisso förtjänar många svenskar både förakt och hat för vad de gjort/gör med Sverige, inget snack om det. Däremot är det ju inte rimlig att hata eller förakta svenskar generellt för vad som är ett mycket mer komplext och djupgående problem. Människor som överlag är gjorda av bra kvalitet och i grunden med sunda åsikter men av olika anledningar inte fått, eller tvingats till, de nödvändiga insikter som krävs för att förändra något finns det ingen anledning att förakta. Att det sedan finns en viss mängd helt förtappade individer i varje folk är inget man kan göra något åt.

Fråga dig själv om du alltid har haft alla de rätta åsikterna eller om du vuxit i insikt med tiden. Var det rimligt att kritisera eller förakta dig för vad du inte tidigare visste?

Svenskar utmärker sig i världen genom att i det närmaste enhälligt ha accepterat och tagit till sig skadlig kulturmarxism, materialism, feminism, egalitarism m.fl. dåliga ideer. Det är så att detta "förakt" fyller en funktion och den hjärntvättade svenken kommer ändra sina dåliga värderingar om den får höra att någon annan inte alls tycker dessa ideer är positiva utan att den är en idiot som borde tycka annorlunda.

Det stämmer inte riktigt. Kollar man på Storbritannien, Tyskland, Holland, Kanada etc är de på många sätt och vis minst lika liberaliserade. Pendeln håller dock på att svänga tillbaka något även I Väst och det är därför vi allt mer ser repressiva beteenden från våra globaliststyrda/liberala statsmakter.

Jag håller med om att förakt för skadliga idéer absolut fyller en avgörande funktion i sig, men du får det att låta som om varje svensk man och kvinna tycker feminism, bögeri och transpedofiler på dagis är det bästa sedan skivat bröd. Så är det naturligtvis inte. Dessa idéer är inte naturliga hos något folk inklusive svenskar. Men föraktar jag dig så skiljer jag inte på dig och dina "värderingar", eller? Blir inte det mer demoraliserande just eftersom förakt går ut på att döma ut och se något som värdelöst?